Kunskapen kring svensk Torvmarksbeskogning är undermålig. En kunskapslucka som till stor del beror på att Torvmark tidigare bedömts som ointressant mark i samband med skogsproduktion. Detta beror mycket på det svenska regelverkets restriktioner mot markavvattning och gödsling samt miljöaspekterna som berörs och den aktivare skötsel som krävs. Det ökade behovet av skogsråvara gör att skogsbruket söker nya marker där Torvmarken har potential att etableras för skogsproduktion.Studien är en kunskapssammanställning som lyfter fram kunskap kring skogsbruk på svensk Torvmark med fokus på föryngringsprocessen. Finland använder Torvmarker i skogsbruket på ett sofistikerat sätt.

Vid tjälsäkring och andra bärighetshöjande åtgärder på vägar över Torvmark är kostnaderna betydligt högre än genomsnittskostnaden för förstärkningsarbeten på övriga marktyper. Inom Vägverket Region Norr används i dagsläget huvudsakligen traditionell urgrävning och återfyllning som jordförstärkningsmetod vid Torvmark. Vägverket Region Norr ser ett behov av att skapa ett inriktningsdokument för hur man lämpligast bedriver den geotekniska undersökningen och vilken jordförstärkningsmetod som kan vara lämplig att använda vid förstärkning av befintliga vägar på Torvmark. Huvudsyftet med examensarbetet har varit att skapa ett underlag till inriktning för val av den mest optimala, ur ett tekniskt och ekonomiskt perspektiv, jordförstärkningsmetoden vid förstärkning och breddning av befintliga vägar på Torvmark. I rapporten behandlas, baserat på litteraturstudie, de vanligaste jordförstärkningsmetoderna och geotekniska undersökningsmetoderna vid byggande på Torvmark.

Askåterföringen på fastmark syftar till att återställa den långsiktiga näringsbalansen och motverka markförsurningen. Den är ett led i ett kretsloppstänkande där allt som tas ifrån marken också ska återföras.Ett ökat behov av skogsbiobränslen leder till att grenar och toppar (GROT) i allt högre utsträckning flyttas från skogen därmed förflyttas en stor del av viktiga näringsämnen. Baskatjonerna som annars motverkar markförsurningen blir kvar i askan.Askan som blir kvar efter förbränning läggs vanligen på deponi, men med hjälp av införda deponiskatter är målsättningen att askan ska återföras till skogen för att sluta kretsloppet.För markvärdesberäkningarna användes värderingsprogrammet Plan33. 12 trädslagsrena fiktiva bestånd skapades, 6 fastmarksbestånd och 6 bestånd på dikad Torvmark, med medianboniteter för Götaland.Tillväxteffekterna har visat sig vara måttliga på fastmark. Denna studie visar att endast granmarker ger positivt nuvärde vid askåterföring i Götaland.

Peat  lands  are  a  great  potential  resource  for  increased  forest  growth  in  Sweden, there  are  approximately  6.5  million  hectares  of  peat  lands,  whereof  around  70% produce less wood than one m3sk/ha and year and are therefore classed as forest waste  land.  There  are  over  200  000  hectares  of  peat  land  that  is  already  drained and  wooded,  and  that may  be  suitable  for  fertilization.  Forest  production  on  peat soils  usually  requires  drainage  and  fertilization.  Dewatering  requires  ditching  the area, so that the roots can have access to oxygen. Nitrogen is often abundant in the peat but other nutrients; especially potassium is in short supply. The  purpose  of  this  work  was  to examine  the effects  of  potassium  fertilization  on the  growth  of  spruces  that  were  planted  on  drained  peat  land  and  how  different amount of fertilizers affects the growth. Potassium deficiency is strongly growth inhibiting, since potassium is important for substance  transport  in  the  tree.  Potassium  is  also  important  for  the  carbohydrate formation, and because increasing the sugar content of the cells constitutes a lower freezing temperature does potassium availability in the soil play a major role in the winter  resistance  of  many  species.  Potassium  is  not  found  in  any  organic compounds in the tree, but is present in cell and tissue fluids. A fertilization trial was started in 1978 in Siljansfors Experimental Forest. The plots in the experiment were fertilized with different amounts of potassium and one plot was  left  without  fertilization.  All  plots  that  were  fertilized  with  potassium  grew considerably better than the unfertilized plot. The difference in production between the unfertilized plot and the plot that received the most potassium was 7.2 m3sk/ha and year. The unfertilized plot can still be classified as waste land. The theoretical production capacity was estimated using a Swedish system for site quality  estimation  of  wetlands  after  ditching  (dikningsbonitering).  The  plot  with most  potassium  produced  after  fertilizationaproximately  in  level  with  theoretical estimations.  Key  words:  Peat  land,  Fertilization,  Ditching,  Growth,  site  quality..

I Sverige finns totalt ca 10 miljoner hektar våtmark och av dessa är ca 6.3 miljoner hektar Torvmark med ett djup på mer än 30 cm. På ca 0.2 % av denna yta bedrivs torvbrytning inom landet. Torvbrytning har sedan 1970-talet ökat eftersom behov av andra alternativ för energiändamål behövdes än det allsidiga nyttjandet av olja. Vid exploatering av torv sker miljöpåverkan på olika sätt. Torvmarkernas egenskaper förändras och landskapet förändras drastiskt Tvärån och Sandsjärv är byar som ligger invid Anttjärnmyren, en torvproducerande myr i Överkalix kommun, Norrbottens län.

I mer än hälften av Sveriges sjöar innehåller gädda en kvicksilverhalt som övergår Food and Agriculture Organization?s (FAO) rekommendationer. Det kvicksilver som finns lagrat i svensk skogsmark är ett resultat av antropogent nedfall. Studier visar att kvicksilver utlakas vid skogsbruksåtgärder på hela skogsmarken som en följd av förhöjd rörlighet av dissolved organic carbon (DOC). En ökad metylering av kvicksilver sker vid vattenmättade, syrefattiga förhållanden där det finns tillgång till organiskt material.

A common problem in forestry is plant death caused by frost. The risk of frost is highest on wind protected, flat or low-lying areas in the terrain. Here you often have regeneration problems with Norwegian spruce which is especially sensitive to spring frost. Swedish tree experiments have shown that the black spruce can be a suitable alternative on these areas, for example on moisture frost prone areas. The species originates from North America and its pioneer tree characteristics make it more frost hardy than Norwegian spruce.

In Sweden there are about 4 million hectares of bare peat (mire). This land has great potential to be transformed into productive forest land, provided drainage is carried out and, in some cases, even fertilization with ashes. Drainage of mires is necessary because the high groundwater table prevents trees from growing due to reduced oxygen availability. Some of the key nutrients that trees need to grow appear in too small quantities in mires, especially potassium (K) and phosphorus (P). Ash from the combustion of biomass contains these elements and is therefore suitable as a fertilizer.

Huvudsyftet med denna studie har varit att kalibrera Uustera) ståndortsindex skattat med SIS, vilken är en funktion av ståndortsfaktorer, med avseende på ståndortsindex skattat med SIH, vilken är baserad på den aritmetiska medelhöjden och brösthöjdsåldern för de två grövsta träden på en cirkelprovyta med 10 meters radie. SIH anses vara den metod som ger det mest rättvisande ståndortsindexet, men den kan endast användas då provytan uppfyller en rad krav, medan SIS kan användas överallt Materialet i studien består av insamlat data från Holmen Skogs företagstaxering år 2000. För 700 provytor skattades ståndortsindex med både SIH och SIS. Det insamlade datamaterialet delades därefter in i åtta olika geografiska område, från Norrköping till Lycksele och för de olika trädslagen tall (Pinus sylvestris) och gran (Picea abies). Huvudsyftet med kalibreringen har varit att skatta värdet på SIH givet att man vet värdet på SIS och andra ståndorts- och beståndsegenskaper.

During whole-tree harvesting, there is a risk that the soil will become impoverished of nutrients. To prevent this, nutrients are returned to the harvested site as wood ash. This action also reduces the risk of soil acidification. Nevertheless, the ash does not result in any increase of tree growth if it is added on mineral soils, which is where the measure is most commonly used in Sweden. Due to the lack of growth response, the interest from landowners is small, which is why ash amendment today is not done enough to compensate for the need.