I denna c-uppsats i statsvetenskap studerade vi den svenska statens agerande mot minoritetsgrupperna samer och Tornedalingar. Studien syftade till att jämföra statens agerande mot samer och Tornedalingar ur ett medborgarskapsperspektiv. De frågeställningar som studien behandlade studerade om staten fört en generell politik mot samer och Tornedalingar eller om politiken sett olika ut för de två grupperna. Vidare undersökte uppsatsen vad det svenska medborgarskapet innebär för samer och Tornedalingar. Uppsatsen använde sig främst av Will Kymlickas teorier kring det mångkulturella medborgarskapet för att belysa och analysera statens agerande.

I denna c-uppsats studeras svensk minoritetspolitik i förhållande till samer, kväner och till viss del Tornedalingar. Studien syftar till att granska den svenska minoritetspolitiken, samt undersöka i vilken utsträckning Will Kymlickas teori om gruppdifferentierade rättigheter kan tillämpas på en landsöverskridande folkgrupp som kvänerna. De frågeställningar som uppsatsen behandlar studerar hur kvänerna legitimerar sitt anspråk, konflikten mellan samer och kväner, samt vad en ratificering av ILO169 skulle innebära för de svenska samerna. Detta resulterar i ett konstaterande av att kvänerna i dagsläget inte kan kvalificeras som ett ursprungsfolk i Sverige, att gruppdifferentierade rättigheter skulle kunna nyttjas av det landsöverskridande Kveenlandsförbundet i både positiv och negativ mening. Samt att en ratificering av ILO169 skulle innebära nya bestämmelser och åtaganden för den svenska staten i syfte att skydda samerna, detta genom bland annat grundlagsskydd..

Uppsatsens syfte är att undersöka de båda institutionerna Sameskolan och Norrbottens Arbetsstugor för att se hur statens minoritetspolitik gett upphov till/tagit sig uttryck inom dessa institutioner. Detta för att söka förstå varför den svenska staten förde olika politik gentemot minoriteter boende i Övre Norrland, d.v.s.samer och Tornedalingar: samerna skulle bevaras som nomadiserande renskötande folkgrupp samtidigt som den finsktalande befolkningen i Tornedalen skulle försvenskas. Vid studiet av sameskolan, ligger koncentrerationen på tiden kring och efter kåtaskolreformen 1913 eftersom det var denna reform som innebar en totalt segregerad skola för de nomadiserande samernas barn. Angående Norrbottens Arbetsstugor ligger tyngdpunkten på åren efter grundandet 1903 och upprättandet av reglemente 1913 då arbetsstugorna inordnades i försvenskningsarbetet på ett tydligare sätt. Kåtaskolreformen 1913 var ett resultat av den Bergqvistska Utredningen.

I denna uppsats har målet varit att försöka skapa en uppfattning om hur lärare säger sig resonera kring styrdokumentens skrivningar om Sveriges nationella minoriteter, hur de hävdar att deras förkunskaper i ämnet ser ut och sedermera hur de säger sig planera och utföra undervisningen kopplat till minoriteterna. Genom kvalitativa intervjuer med sju högstadielärare - tre svensklärare och fyra samhällskunskaps- och historielärare har vi kommit fram till att endast en av de intervjuade lärarna har fått med sig någon kunskap om de nationella minoriteterna från sin lärarutbildning. Detta har lett till att lärarna fått inhämta kunskaper på eget håll. Resultatet visar att alla lärarna i studien säger sig undervisa om minoriteterna, men upplägget på undervisningen ser olika ut sett till innehåll och var det får plats i terminsplaneringen. Mycket beror på klassens komposition då flera av lärarna väljer att styra undervisningens innehåll mot det som känns relevant för demografin i klassrummet.

Den 18 maj 1995 beslutade regeringen att tillkalla en kommitté med uppgift att utreda frågan om, och i så fall på vilket sätt, Sverige bör ansluta sig till Europarådets konvention om regionala språk och minoritetsspråk. Till kommitténs ordförande valdes riksdagsledamoten Carin Lundberg (s). Den 17 oktober 1996 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv med den innebörden att kommittén skulle utreda frågan om Sverige bör ratificera Europarådets ramkonvention för skydd av nationella minoriteter. Kommittén fick även i uppgift att utreda vilka åtgärder i så fall vore nödvändiga för att Sverige skulle kunna efterleva bestämmelserna i konventionen. Kommittén delades i två sektioner och det nya uppdraget tilldelades kommitténs sektion 2.