Med en växande befolkning och förtätning av innerstaden ökar konkurrensen om markytan i centrala Uppsala. I denna uppsats analyseras användningen av markytan på St: Eriks torg i Uppsala. St: Eriks torg är beläget mitt i centrala Uppsala, omgivet av flera kulturhistoriska byggnader, och används för nuvarande som en parkeringsplats. Alternativen som analyseras är att fortsätta låta torget användas som en parkeringsplats eller att konvertera torget till dess ursprungliga användningsområde, ett torg med Torghandel. Alternativen analyseras med hjälp utav en kostnadsnyttoanalys där kostnader och nyttor för alternativen monetäriseras i största möjliga mån.

Inledning: Skatteundandraganden i kontantbranschen har sedan länge varit ett känt problem för skatteverket vilket också leder till en snedvriden konkurrens. En ny lag, kassaregisterlagen, ska undvika skattefusk och illojal konkurrens. De flesta inom kontantbranschen inkluderas i lagen med få undantag så som Torghandel. Borde även Torghandeln omfattas av lagen? Borde klädbranschen kanske undantagas från lagen? Kommer lagen att vara slagkraftig i att stävja skattefusk?Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera kassaregisterlagens slagkraft samt även lagens nödvändighet i klädbranschen och Torghandeln.Metod: En kvalitativ forskningsmetod ligger till grund för undersökningen där empiri studeras i form av insamlad information och intervjumaterial.

Ronneby torg är beläget centralt i Ronneby stadskärna i sydöstra Blekinge. På denna plats går det att identifiera tre problem som utgör brist på människor (social hållbarhet), rumslighet (mötesplats) och vegetation (ekologisk hållbarhet). Tidigare har torgets södra del innefattat en stadspark vid namn ?Gröna Torget? medan hela torget idag utgörs av en hårdgjord yta med inslag av träd i dess kanter. Det finns ett behov från Ronneby kommun att utveckla torget som en mötesplats, då kommunen utlyst en förslagstävling av just denna anledning.

Ronneby torg är beläget centralt i Ronneby stadskärna i sydöstra Blekinge. På denna plats går det att identifiera tre problem som utgör brist på människor (social hållbarhet), rumslighet (mötesplats) och vegetation (ekologisk hållbarhet). Tidigare har torgets södra del innefattat en stadspark vid namn ?Gröna Torget? medan hela torget idag utgörs av en hårdgjord yta med inslag av träd i dess kanter. Det finns ett behov från Ronneby kommun att utveckla torget som en mötesplats, då kommunen utlyst en förslagstävling av just denna anledning.

?Gotlands kommun ville skapa ett mer sammanhållet och ordnart intryck av Visbys Torghandel, i första hand för Stora torget. Uppdraget gick ut på att formge nya torgstånd som skulle ge ett lugnt och enhetligt intryck. I uppdraget ingick även att se över planlösningen och komma med förslag på lämplig möblering inom det Torghandeln. Den sista delen av uppdraget var att se över tillverkningsmöjligheter och hitta lämpliga producenter, gärna med förankring till Gotland.

Syftet med uppsatsen är att diskutera och undersöka begreppet offentliga platser och hur man genom gestaltning kan göra dem mer attraktiva. Efter¬som det är ett brett ämne avgränsades uppsatsen till torgmiljöer och ett speci¬fikt torg, Kalmar Stortorg. Tre scenarier utförs över torget med förändrings¬förslag som har olika konsekvenser och möjligheter på torget. Kalmar Stortorg är ett centralt beläget torg på Kvarnholmen, Kalmar. På Stor¬torget ligger Kalmar domkyrka och intill finns rådhuset och kommunledning¬skontoret.

Syftet med uppsatsen är att diskutera och undersöka begreppet offentliga platser och hur man genom gestaltning kan göra dem mer attraktiva. Efter¬som det är ett brett ämne avgränsades uppsatsen till torgmiljöer och ett speci¬fikt torg, Kalmar Stortorg. Tre scenarier utförs över torget med förändrings¬förslag som har olika konsekvenser och möjligheter på torget. Kalmar Stortorg är ett centralt beläget torg på Kvarnholmen, Kalmar. På Stor¬torget ligger Kalmar domkyrka och intill finns rådhuset och kommunledning¬skontoret.

This thesis is about Fristadstorget in the city of Eskilstuna and how the square flow together with the user orientation could be improved. This work focuses on how public spaces best satisfy users through architecture, cognition and information interpretation. I've looked at people's movement patterns in Fristadstorget, with the help of observation from strategic locations. While I also integrated the city?s surrounding and taking in information from already existing buildings around the square.

Underso?kningens huvudfra?ga a?r hur den ura?ldriga Torghandeln kan fortsa?tta existera i det svenska samha?llet da?r logik, ordning och va?lsta?nd ofta ga?r pa? tva?rs med Torghandelns flyktighet, kortsiktighet och umba?randen. Oordning och informellt a?r tva? nyckelord i beskrivningarna av Torghandeln historiskt och i den aktuella internationella forskningen. Praktik, uto?vare, materialitet, fo?resta?llningar och plats samverkar o?ver tid i en sta?ndig fo?ra?ndring av handeln.

Runt om Växjö återfinns många köpcentra som ständigt utökar vilket kan bli ett hot mot centrum. Växjö city domineras ur shoppinghänseende, av en enda gata, Storgatan. För att få ett mer konkurrenskraftigt centrum och dessutom ett mer spännande gatunät skulle en breddning av centrum därför vara positivt. Närmast tillhands för en vidgning är den parallella gågatan Sandgärdsgatan, vilken i dagsläget känns mer som en bakgata. Vårt projekt gick således ut på att ta fram förslag på hur man skulle kunna göra Sandgärdsgatan till en mer attraktiv gågata.

Underso?kningens huvudfra?ga a?r hur den ura?ldriga Torghandeln kan fortsa?tta existera i det svenska samha?llet da?r logik, ordning och va?lsta?nd ofta ga?r pa? tva?rs med Torghandelns flyktighet, kortsiktighet och umba?randen. Oordning och informellt a?r tva? nyckelord i beskrivningarna av Torghandeln historiskt och i den aktuella internationella forskningen. Praktik, uto?vare, materialitet, fo?resta?llningar och plats samverkar o?ver tid i en sta?ndig fo?ra?ndring av handeln.

Uppsatsen handlar om Uppsalas torg ur ett historiskt perspektiv. Torg är viktiga platser i staden och har även varit det historiskt sett. De har fungerat som mötesplatser, rådplatser, marknadsplatser med mera, även viktiga symboliska och monumentala platser. Uppsala är en gammal stad och har många olika torg som ser olika ut på centrala platser och dessa torg ville jag titta närmare på. I dag har de flesta av dessa torg ett inslag av trafik och jag ville undersöka hur länge det varit så eftersom det är ett dominerande inslag på många av dem. Torgen ses oftast som mellanrum i staden när man ser på kartor och även om det är viktiga platser för människorna finns det oftast inte så mycket nedskrivet om dem.

The purpose of this report is to make an evaluation of the self-monitoring for scarification which Stora Enso is using and this study deals with the effects and importance of scarification. A comparison is made in this study with the purpose to highlight any differences between some of the leading forestry companies and significant forest organizations in Sweden. The companies represented in this report are Korsnäs, Mellanskog, SCA, Sveaskog and Södra. In the beginning of this study an interview form was set up together with Daniel Forsberg at Stora Enso. Stora Enso is the head object of this report and seven interviews were made within that company. At the other companies only three interviews were made within each one, with an exception to Mellanskog who wished four.

Vadstena fick stadsrättigheter för mer än 600 år sedan. Kort därefter tillkom rådhuset och därmed även den öppna platsen runtomkring byggnaden. Denna plats kom att kallas rådhustorget och har länge fungerat som en mötesplats för invånarna. När staden haft besök av kända politiker eller kungligheter har rådhustorget varit den självklara arenan för dem att möta Vadstenas invånare på. Därför har torget inte endast varit en plats där Torghandel och dans runt julgran skett, men även en plats för demokratiska arrangemang och representationer av olika slag. När motortrafiken blev allt vanligare i mitten av 1900-talet ställdes Vadstena inför ett dilemma. Innerstaden var inte konstruerad för den typen av trafik vilket skapade ett svårläst och svårförståeligt infrastrukturnät.

De offentliga rummen fyller en viktig funktion för människors dagliga liv, även i vindbitna och kalla Sverige. Här sker demonstrationer, politiska tal, hyllningar av idrottshjältar, Torghandel,soldyrkan, lek, gatumusik, möten med bekanta men också tiggeri, narkotikahandel och vandalism för att nämna några vitt skilda exempel. I det offentliga rummet sker ständigt en kamp mellan de som besitter rummet och de som försöker ta det i anspråk. De offentliga rummen uppfattas inte alltid som trygga och tilltalande, i syftet att åtgärda dessa miljöer går kommuner ibland samman med privata aktörer för att finansiera åtgärder som de själva inte har råd med. När privata aktörer tillåts påverka den offentliga miljön uppstår dock problem.