AbstractThe purpose of this study is to examine alcohol and tobacco habits in men's soccer in the in Sweden and compare those habits in different divisions. The method we used in the study was aquantitative survey report. Two teams participated in the survey, one team from the fifth divisionand one from the second division. The respondents (n=34) are born between 1977 and 1996. The results turned out to be very interesting because it both confirm and denies our hypothesis that players in higher divisions use less tobacco and alcohol than players in lower divisions.

Introduktion: Invandringen ökar konstant till Sverige och att vara född utanför Norden anses vara den största riskfaktorn för försämrad tandhälsa. Flera orala sjukdomar är en konsekvens av bristande munhygien, bakteriella beläggningar och tobaksbruk.Syfte: Syftet med studien var att kartlägga upplevelsen av den egna munhälsan, kunskapen om munhälsa, munhygienvanor samt Tobaksvanor hos en grupp invandrare.Frågeställningar: Vilka är dessa personers munhygienvanor? Vilka är dessa personers Tobaksvanor? Vilken kunskap har dessa personer vad gäller sjukdomsuppkomst och prevention beträffande karies, gingivit och parodontit? Hur upplever dessa personer sin individuella munhälsa?Metod: En enkätundersökning genomfördes på en skola i Stockholm som undervisar i svenska för invandrare (SFI). Totalt deltog 56 individer i undersökningen.Resultat: Resultatet visade en varierande kunskapsnivå gällande orala sjukdomars uppkomst och prevention. Beträffande munhygienvanor uppger 48,1 % att de borstar tänderna två gånger dagligen och 80,8 % använder tandkräm innehållande fluor.

Syfte: Syftet med studien var att kartlägga Tobaksvanor och uppfattningen om tobakens påverkan i munhålan bland grundlärarstuderande.Material och metod: En tvärsnittsstudie med kvantitativ design genomfördes i form av en enkätundersökning. Enkäten delades ut till 76 grundlärarstudenter där samtliga valde att delta.Resultat: Resultatet visade att det var 13 respondenter som rökte och 4 som snusade, varav en var blandbrukare av snus och cigaretter. Debutåldern för rökning var mellan 11-20 år och för snusning mellan 16-20 år. Den övervägande delen av respondenterna hade uppfattningen att tobak har någon form av påverkan i munhålan. En stor del av respondenterna uppfattade att rökning har en mycket stor betydelse för att utveckla tillstånden dålig andedräkt (73,3%) och missfärgning av tänderna (78,9%), medan majoriteten av respondenterna uppfattade att missfärgning av tänderna (82,7%) har en mycket stor betydelse vid användningen av snus.Slutsats: Resultatet visar att det var fler tobaksanvändare i denna studie i förhållande till tobaksvändningen i övriga Sverige.

Tandvården har goda möjligheter att få kännedom om patienters Tobaksvanor eftersom flertalet människor besöker tandvården regelbundet. Det finns därför goda möjligheter att utföra tobaksavvänjning med de som röker eller snusar. Syftet med litteraturstudien var att belysa metoder som finns för tobaksavvänjning och vilka resultat dessa metoder ger. Sökningen gjordes i databasen Pubmed och begränsades till artiklar som är publicerade under de senaste tio åren och till studier som har utförts inom tandvården. Litteraturstudien inkluderade åtta studier.

Bruket av tobak har idag blivit en viktig folkhälsofråga eftersom rökning och snusning har negativa effekter på såväl allmänhälsa som munhälsa. Trots det röker nästan var fjärde svensk kvinna och var femte svensk man. Syftet med den här studien var att kartlägga Tobaksvanorna bland förstaårsstudenterna på sjuksköterske-, tandhygienist- och folkhälsopedagogiska programmet samt att undersöka vilka kunskaper studenterna på respektive program har om tobak och dess effekter i munhålan. Studien genomfördes som en enkätundersökning där 121 enkäter delades ut till studenterna på de tre programmen. Resultatet visade att 7% av studenterna var dagligrökare och 17% var feströkare.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan vilken föreningsidrott man deltagit i som ungdom och alkohol- och Tobaksvanor bland vuxna män. Studien ska även jämföra vid vilken ålder man gör alkohol- och tobaksdebut inom de olika idrotterna. Skiljer sig alkohol- och tobakskonsumtionen mellan vuxna män med bakgrund från olika idrotter? Vid vilken ålder alkohol- och tobaksdebuterar man inom olika idrotter? Vilken idrott bör man som ungdom delta i för att ha störst chans till hälsosamma alkohol- och Tobaksvanor som vuxen man?MetodMejl skickades ut till 4002 adresser kopplade till olika idrottsföreningar runt om i Sverige. I mejlet fanns en länk till en webenkät med tolv flersvarsfrågor.

Som en del av sjuksköterskans arbete, är rökavvänjningsåtgärder en viktig del. Syftet med denna litteraturstudie var att få ökad kunskap om sjuksköterskan roll vid rökavvänjning av patienter med ett sjukdomstillstånd. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie, baserad på fem kvantitativa artiklar. Resultatet blev de sex gemensamma faktorerna som har betydelse vid sjuksköterskans tobaksinterventioner: Resurser, Erfarenhet, Uppföljning, Motivation, Tidsbrist och Sjuksköterskans egna Tobaksvanor. Slutsats: Det finns en stor grupp patienter som inte är motiverade att sluta röka och därför får minst hjälp. Det är just denna grupp som behöver mycket mer hjälpinsatser och information kring rökningens effekter, för att kunna finna motivation till att sluta röka..

Eftersom individer i arbetslivet tillbringar största delen av sin vakna tid på arbetsplatsen ses denna som en god arena för hälsofrämjande insatser. Med olika interventioner kan det skapas friskare anställda och därmed effektivare företag. Hälsofrämjande åtgärder är därför av intresse för både anställda och arbetsgivare. Det är framförallt individers mat-, motions- och Tobaksvanor som påverkar hälsan. Arbetsgivarens insatser bör i första hand riktas mot motionsvanorna, eftersom dessa har störst hälsopåverkan och i andra hand mot Tobaksvanorna.

Syftet med detta examensarbete har varit att ur ett sociologiskt perspektiv studera och analysera framväxten av och attityderna till rökförbud i krogmiljöer och se vad ett eventuellt förbud skulle kunna betyda för människors fritidsvanor. Både kvalitativ och kvantitativ metod har använts vid genomförandet av arbetet.Det som framkom ur enkätresultat och intervjuresultat visar på en positiv inställning och attityd till regeringens införande av rökstopp i restaurangmiljöer. Med hjälp av litteratur och sociologiska teorier har jag kunnat analysera de resultat som kommit fram. Människor har börjat bli mer medvetna om farorna med tobaksrökningens effekter och allt fler har tagit efter trenden genom att fimpa cigaretten och leva mer sunt och träna. Rökningens spridning har minskat och med den nya lagen som införs i juni tyder det på att allt fler kommer att sluta röka, eller åtminstone röka mindre..

Bakgrund: Enligt WHO utgör tobaksbruk det största hotet mot människors hälsa och orsakar varje år många dödsfall i världen. Tobaksrelaterade sjukdomar kostar sjukvården årligen allt större summor och behovet av vård förväntas öka. Sjuksköterskor är den största yrkesgruppen inom vården och de spelar en viktig roll som hälso¬främjare. I sitt arbete når sjuksköterskan en stor del av den rökande befolkningen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans hälsofrämjande arbete med patienter som röker.

The use of tobacco is one of the largest health risks for human. Tobacco-users have an incrased risk of deterioration in their oral health. Individuals starts to use tobacco when they are young, often at the same time as they are going in an athletic sport club. It also seems that children are starting with tobacco habits when they are active in athletic sport clubs. The aim of this study was to examine and compare tobacco-habits of young men in and between three different athletic sport clubs.

Bakgrund: Enligt världshälsoorganisationen WHO har 347 miljoner människor diabetes runt om i världen. WHO menar att diabetes kommer vara den sjunde ledande orsaken till död år 2030. Diabetes typ 2 kan vara genetiskt betingad och den påverkas av livsstilsfaktorer såsom kost, motion, ålder och Tobaksvanor. Vilket innebär att det är viktigt att diabetiker har kunskap och rätt tillvägagångssätt för att kunna hantera och utföra egenvårdsaktiviteter. Sjuksköterskans roll är att stödja och främja egenvården.

Syftet var att beskriva en grupp värmländska ungdomars tobaks- och munhälsovanor samt undersöka möjliga associationer av dessa till ett tobakspreventivt program i skolan och tilltro till egen förmåga (self-efficacy). Urvalet var elever (15-16 år, n=631) som genomgått ett tobakspreventivt program med information och värderingsövningar i klass 5 och 7. Rökning var vanligare bland flickor än bland pojkar (13% resp 8%), med omvänt förhållande avseende snusning (6% resp 15%). Tandborstning <2 gånger/dag var vanligare bland pojkarna (21%) än bland flickorna (12%). Flickorna hade som grupp lägre self-efficacy.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 1,1 miljoner individer med en hjärt-kärlsjukdom. Hjärt-kärlsjuka individer skattar sin hälsorelaterade livskvalitet lägre än normalbefolkningen och lågt skattad hälsorelaterad livskvalitet kan medföra fler inläggningar på sjukhus samt en ökad risk att avlida i sin hjärt- kärlsjukdom.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet hos hjärt- kärlsjuka individer och hur kön, ålder, tobaksanvändning, graden av fysisk aktivitet, eller samtida sjukdom påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten.Metod: Empirisk, deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Valt mätinstrument var Short-Form 36 (SF-36), skala 0-100 där ett högre värde motsvarar en högre skattad hälsorelaterad livskvalitet. Databearbetning genomfördes med deskriptiv och analyserande statistik där SF-36 testades mot kön, ålder, Tobaksvanor, graden av fysisk aktivitet, eller samtida sjukdom.Resultat: Totalt inkluderades 53 hjärt- kärlsjuka individer, varav 28 var män. Medelåldern i gruppen var 69,5 år (SD 11,9 år).

Högt blodtryck (hypertoni), en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar, ökar. Studiens syfte var att undersöka hur patienter med högt blodtryck upplever samtal med personal i primärvården. En kvalitativ intervjustudie med 10 deltagare där semistrukturerade frågor ställdes resulterade i tre kategorier: ?känsla av trygghet- otrygghet?, ?förståelse av information? och ?drivkrafter och hinder till förändring?. Samtal med personal i primärvården upplevdes positivt.