Bakgrund: I Sverige lever cirka 1,1 miljoner individer med en hjärt-kärlsjukdom. Hjärt-kärlsjuka individer skattar sin hälsorelaterade livskvalitet lägre än normalbefolkningen och lågt skattad hälsorelaterad livskvalitet kan medföra fler inläggningar på sjukhus samt en ökad risk att avlida i sin hjärt- kärlsjukdom.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet hos hjärt- kärlsjuka individer och hur kön, ålder, tobaksanvändning, graden av fysisk aktivitet, eller samtida sjukdom påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten.Metod: Empirisk, deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Valt mätinstrument var Short-Form 36 (SF-36), skala 0-100 där ett högre värde motsvarar en högre skattad hälsorelaterad livskvalitet. Databearbetning genomfördes med deskriptiv och analyserande statistik där SF-36 testades mot kön, ålder, Tobaksvanor, graden av fysisk aktivitet, eller samtida sjukdom.Resultat: Totalt inkluderades 53 hjärt- kärlsjuka individer, varav 28 var män. Medelåldern i gruppen var 69,5 år (SD 11,9 år).

Bakgrund: Postoperativt illamående och kräkningar (PONV, Post Operative Nausea and Vomiting) är ett vanligt problem efter anestesi. Även om många riktlinjer och riskbedömningsverktyg har utvecklats för PONV, så är implementeringen ofta svår. Attityder och kunskap kring ämnet har visat sig påverka implementeringen av riktlinjer.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka anestesipersonals kunskap och attityder kring PONV och kliniska riktlinjer för att förebygga PONV.Metod: Studien är utformad som en kvantitativ, deskriptiv enkätstudie. En totalundersökning genomfördes på en anestesiklinik på ett större sjukhus i Mellansverige. Enkäten innehöll frågor angående anestesipersonals attityder och kunskaper kring riktlinjer och PONV.Resultat: Anestesipersonalens kunskap om PONV var god och stämde överens med skattningen av de egna kunskaperna.

Introduktion: Folktandvården skall erbjuda tandvård för alla barn och ungdomar till och med det år de fyller nitton, dessa år kallas friår och tandvården under denna period är kostnadsfri. Betalningssystemet i tandvården bygger på att patienten betalar per tillhandahållen tjänst. Syfte: Studiens syfte var att undersöka en grupp ungdomars munhygienvanor, Tobaksvanor samt om de har för avsikt att fortsätta besöka tandvården efter det att friåren upphört Frågeställningar: Finns det skillnader mellan könen vad gäller deras avsikt att fortsätta besöka tandvården efter att friåren upphört?Finns det skillnader mellan tobaksbrukare och icke tobaksbrukare med avseende på deras avsikt att fortsätta besöka tandvården efter friåren upphört? Metod: Studien är gjord med hjälp av enkätundersökning. Resultat: Resultatet visade att majoriteten av deltagarna borstade tänderna två gånger per dag. På frågan om deltagarna hade för avsikt att fortsätta besöka tandvården efter att friåren upphört svarade majoriteten att de inte visste om det skulle fortsätta besöka tandvården regelbundet. Det fanns ingen stor skillnad mellan könen i deras avsikt att fortsätta besöka tandvården efter att friåren upphört.

AbstractTidigare studier har visat att fritidsgårdsbesökare löper ökad risk att utveckla antisociala beteenden, genom att börja använda tobak, alkohol och droger. Föreliggande syfte med undersökningen var att ta reda på om de kommunalt drivna fritidsgårdarna i Sandviken innebär risk eller skydd för unga besökare, vad gäller användning av tobak, alkohol och droger; samt att undersöka könsskillnader gällande bruk av dessa substanser, skillnader mellan tobaksbrukande och icke tobaksbrukande ungdomar vad gäller alkoholkonsumtion samt undersöka vilken inverkan föräldrars tobaksbruk har på ungas tobaks-, alkohol- och drogvanor. En enkätundersökning gjordes bland 163 ungdomar i årskurs 8. I denna framkom att fritidsgårdsbesökare snusar i högre utsträckning än icke besökare. I övrigt fanns inget som tyder på att fritidsgårdsbesökare skulle röka, dricka alkohol eller använda droger i högre grad än icke besökare.