Eftersom vi upplevt att flickor ofta underskattar sin förmåga och sina kunskaper i matematik har vi valt att fördjupa oss i vilka faktorer som påverkar flickors prestationer och förhållningssätt i ämnet matematik. Vi har låtit flickor ur en klass 8 och en klass 9 arbeta i Tjejgrupp under tre veckor. De har fått besvara enkätfrågor dels före delningen och sedan veckovis under periodens gång. Sammanfattningsvis kan vi se en antydan till en positiv förändring i flickornas självförtroende och självskattning. Trots att vi inte har fått ett tydligt resultat utifrån vårt syfte har flickorna varit odelat positiva till att arbeta i Tjejgrupp.

Syftet med vår studie var att undersöka hur en Tjejgrupp utforskar mod genom improvisationsövningar. I vår studie fokuserade vi framför allt på tre aspekter av mod, nämligen: Tjejgruppen, självkänsla och prestation. Våra frågeställningar var: Hur påverkades Tjejgruppen av improvisationsövningarna? På vilket sätt kan improvisationsövningarna vara ett verktyg för tjejerna att lära känna sig själva? Samt Hur kan improvisationsövningarna stötta deltagarna att ?ta plats? i gruppen genom sina prestationer? Tjejgruppen utgjorde plattformen där varje deltagares självkänsla och prestation belystes. För att kunna närma oss frågeställningarna valde vi att utföra en kvalitativ studie bestående av fyra tjejer. Vi genomförde tre improvisationspass tillsammans med Tjejgruppen på deras fritidsgård i Malmö.

Studien baseras på kvalitativa intervjuer som utförts vid tre olika organisationer i en större stad i Skåne. De fem informanterna som deltagit i studien är samtliga aktiva Tjejgruppsledare vid sina verksamheter. Syftet har varit att undersöka hur arbetet i Tjejgrupper bedrivs samt varför behovet av Tjejgrupper finns ur ledarnas perspektiv. Intressant för oss att undersöka var huruvida Tjejgruppen ansågs vara ett jämställdhetsprojekt, och om dessa grupper arbetar problematiserande med könsnormativitet. Under studiens fortskridande har det framkommit att begreppet Tjejgrupper och vad dessa ska innefatta är komplext.

Syftet med undersökningen var att påvisa hur ungdomar talat om förhållandet mellan konsumtion, identitet och status. Den teoretiska utgångspunkten har hämtats från bland annat Bauman och Giddens tankar om konsumtion och postmodernitet. Den tidigare forskning som gjorts om konsumtion belyser bland annat vilket förhållande ungdomar har gentemot märken, vilka olika påverkan som finns, vad som betecknas som statuskonsumtion samt vilken betydelse konsumtion har för individers identitetsskapande. Respondenterna bestod av 12 ungdomar mellan 16-18 år. De delades in i en killgrupp, en Tjejgrupp samt en blandgrupp för att påvisa några eventuella skillnader mellan grupperna.

Studien baseras på kvalitativa intervjuer som utförts vid tre olika organisationer i en större stad i Skåne. De fem informanterna som deltagit i studien är samtliga aktiva Tjejgruppsledare vid sina verksamheter. Syftet har varit att undersöka hur arbetet i Tjejgrupper bedrivs samt varför behovet av Tjejgrupper finns ur ledarnas perspektiv. Intressant för oss att undersöka var huruvida Tjejgruppen ansågs vara ett jämställdhetsprojekt, och om dessa grupper arbetar problematiserande med könsnormativitet. Under studiens fortskridande har det framkommit att begreppet Tjejgrupper och vad dessa ska innefatta är komplext.

Studien baseras på kvalitativa intervjuer som utförts vid tre olika organisationer i en större stad i Skåne. De fem informanterna som deltagit i studien är samtliga aktiva Tjejgruppsledare vid sina verksamheter. Syftet har varit att undersöka hur arbetet i Tjejgrupper bedrivs samt varför behovet av Tjejgrupper finns ur ledarnas perspektiv. Intressant för oss att undersöka var huruvida Tjejgruppen ansågs vara ett jämställdhetsprojekt, och om dessa grupper arbetar problematiserande med könsnormativitet. Under studiens fortskridande har det framkommit att begreppet Tjejgrupper och vad dessa ska innefatta är komplext.

SammanfattningVia Internet kan vem som helst idag komma i kontakt med i princip vilket lands kultur somhelst. Många är de människor som har intresserat sig, och fastnat, för sydkoreanska artister ochidoler. Ett av många fan-forum online dedikerade till den sydkoreanska Tjejgruppen So NyuhShi Dae är Soshified.com. Genom att sammanställa och analysera svaren från en enkät, samtstudera befintliga diskussionstrådar på forumet tar jag reda på hur fansen förhåller sig till sigsjälva, sin omgivning, andra fans, idolgruppen och Sydkorea.Resultatet blir en salig blandning av identitetsskapande processer, massmediepåverkan,självbild, sexualitetsbestämmande konsumtion, musikens roll i människors liv och, sist menabsolut inte minst, fanskap. Genom sitt fanskap har idolgruppens fans möjlighet att skapa sigden identitet och vardag de önskar.

Studien bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 14 tjejer som går på Porthälla gymnasium i Partille kommun och som läsåret 2008-2009 var med i organisationen Systerskap. Systerskap är ett samverkansprojekt mellan Ungdomsmottagningen i Partille kommun, högstadieskolorna i Partille kommun och Porthälla gymnasium med syfte att stärka unga tjejer genom att de får komma samma i grupp och utvecklas och samarbeta. Gymnasietjejerna leder i par en Tjejgrupp med högstadietjejer på ca 10 deltagare och har träffar där relevanta ämnen för de yngre tjejerna tas upp. Huvudsyftet med studien är att fånga Tjejgruppsledarnas upplevelse av att vara unga kvinnliga ledare men även hur de upplevde sitt delade ledarskap. Jag har i detta arbete använt mig av det socialkonstruktionistiska perspektivet och även begrepp som in-grupp/ut-grupp, Thomasteoremet, den generaliserade andre, självuppfyllande profetia och tre olika ledarskapsteorier som situationsanpassat ledarskap, transformativt ledarskap och egenskapssynsättet.

Denna studie handlar om att undersöka ungdomars uppfattningar om kärlek, sex, sexuella identiteter samt deras erfarenhet av sex- och samlevnadsundervisning. Ungdomarnas uppfattningar jämfördes med varandra samt med uppfattningarna från en person verksam på RFSL*. Detta är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med en Tjejgrupp, en killgrupp och med en respondent från RFSL. Resultatet visade inte på några större skillnader mellan ungdomsgruppernas uppfattningar, utan den största skillnaden fann vi emellan deras och RFSL- respondentens uppfattning. I resultatet framkom det att ungdomarna ser kärlek och sex som två fenomen beroende av varandra.

The purpose of this essay is to examine how girls groups, particularly in school, can help girls with feelings of stress and pressure they can experience in their everyday life. We also want to examine how girls groups can be used, and explain why they should be held in school and not only in other organizations. The information we?ve gathered comes from books and websites that cover the subject. In addition to this, we?ve also handed out surveys and implemented interviews with both younger girls with girls groups experience, a teacher and a youth recreation leader. The theoretical aspect of this essay stems from two different theories: Labeling theory and Strain theory.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka vilka värdegrundsfrågor som tonåringar tangerar, när de spelar datorspel eller chattar. Syftet med undersökningen är även att ta reda på om det är möjligt att använda sig av ungdomarnas egna datorerfarenheter i en mediepedagogisk värdegrundsundervisning. Undersökningsgruppen är en årskurs åtta från en högstadieskola. Studien genomfördes med hjälp av ostrukturerade fokusgruppintervjuer med tre grupper, bestående av en grupp killar, en blandad grupp och en Tjejgrupp. Studien visar på att ungdomar berör flera punkter inom värdegrunden.

This essay investigates the results of participation by teenage girls in feminist groups, the so called girl groups. These groups are descendants of the awareness-raising groups of the 1970?s feminist movement. The essay assumes the relevance of theories of heteronormativity and performativity, as well as theories surrounding two different ways to organize girl groups. It is done either through the Pippi-feminism, named after strong independent book character Pippi Longstocking, or through the collective empowerment feminism.