Syftet med föreliggande studie var att undersöka den idrottsspecifika bakgrunden och direkta orsaker till att 18-19-åriga manliga fotbollsspelare i Tipselitlag slutar med Tipselit. Intervjuer genomfördes med tio före detta Tipselitspelare i södra Sverige och analyserades med hjälp av tematisk innehållsanalys. Fem kategorier utkristaliserades vilka beskrev det övergripande temat; Den idrottsspecifika bakgrunden, samt direkta orsaker till avhopp från Tipselit: Att leva med Tipselit, tränaren, syn på sig själv som fotbollsspelare, skador, och att sluta. Resultatet påvisade att de vanligaste orsakerna till att sluta med Tipselit var att det tog för mycket tid och att det sociala livet utanför fotbollen därav blev lidande, samt att intresset för elitsatsning avtog. Vidare uttrycktes önskemål om en tränare, vilka spelarna kan ha en personlig relation med.

Syftet med den aktuella studien var att inom svenska Tipselitlag (1) undersöka samband mel-lan upplevd talangutvecklingsmiljö, självbestämmande och generellt välmående samt (2) un-dersöka till vilken grad den upplevda talangutvecklingsmiljön och självbestämmande kan predicera spelarens generella välmående. I studien deltog 117 manliga fotbollsspelare i åld-rarna 14-19 år(M=16,61, Sd=1,05) från fem svenska elitfotbollsföreningars Tipselitlag vilka spelade i pojkallsvenskan (N=60) eller juniorallsvenskan (N=57). I studien användes Self-Determination Scale (SDS) för att mäta i vilken utsträckning spelarna upplevde sig fungera på ett självbestämmande sätt, General Health Questionnaire-12 (GHQ-12) för att mäta uppskat-tad psykisk hälsa och Talent Development Environment Questionnaire (TDEQ) vilken avsåg mäta spelarens upplevelse av talangutvecklingsmiljön. Resultatet visade att det fanns positiva statistiskt signifikanta samband mellan de tre variablerna upplevd talangutvecklingsmiljö, självbestämmande och välmående. Vidare påvisades att upplevd talangutvecklingsmiljö och självbestämmande förklarar 27,5% av den totala variansen av generellt välmående hos spelar-na.

Det finns ett begränsat utbud med forskning kopplat till hur fotbollstränare tänker kring ochgår tillväga under träningar inte bara i Sverige utan även internationellt. Studierna vi har tittat på är inte samtliga i ämnet men påpekar bristen av intresse att undersöka coachers didaktiska tillvägagångssätt kopplat till teoretiska kunskaper. Uppsatsen har skrivits inom ramen av ett större projekt. Studien är av kvalitativ ansats med utgångspunkt ur Peitersens modell?Metodiska former?.