Problemformulering: När ett aktieägarTillskott skall återbetalas till en aktieägare sker ingen inkomstbeskattning, utan återbetalningen jämställs skatterättsligt med återbetalning av ett lån. Vid återbetalning till en ickeaktieägare uppkommer frågan om återbetalningen inkomstskatterättsligt skall bedömas på samma sätt som återbetalning till en aktieägare, eller om den bedöms annorlunda.Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda och i möjligaste mån klargöra rättsläget, associationsrättsligt och inkomstskatterättsligt, avseende villkorade Tillskott utan aktieteckning, som görs av en Tillskottsgivare som inte äger aktier i det bolag som erhåller Tillskottet.Metod: Den associationsrättsliga behandlingen av Tillskott tas som utgångspunkt för en skatterättslig redogörelse av ämnet. I uppsatsen görs en genomgång av praxis och doktrin.Avgränsningar: Uppsatsen kommer inte att behandla avtalsrättslig, sakrättslig eller gåvoskatterättslig problematik gällande aktieägarTillskott.Resultat: Ett villkorat Tillskott ger ingen rätt till avdrag vid tillskjutandet. Det ger inte heller upphov till någon inkomstbeskattning för givaren vid återbetalning, då det skatterättsligt ses som återbetalning av en fordran..

Denna litteratursammanställning redogör för studier som utvärderade huruvida Tillskott av biotin, folsyra och vitamin B12 kunde höja mjölkavkastningen hos mjölkkor. Syftet var att ta reda på huruvida B-vitaminerna biotin, folsyra och vitamin B12 kan ge effekt på mjölkproduktion och om vitaminerna därmed bör ingå i utfodringsrekommendationer till högproducerande mjölkkor. De inkluderade studierna jämförde Tillskott av olika B-vitaminblandningar och enskilda vitaminer. Försöken utfördes på mjölkkor i olika laktationsstadier och laktationsnummer, där de studerade parametrarna var den totala mjölkavkastningen och torrsubstanshalten i mjölken. De flesta studier som inkluderats indikerar på att Tillskott av biotin, folsyra eller vitamin B12 höjde mjölkavkastningen i tidig laktation hos högproducerande kor i andra laktation och högre.

Kosten har stor betydelse för den idrottande individens prestation och hälsa. Trots det är det få idrottsutövare som följer kostrekommendationerna för sin idrottsgren. Styrketränande individer får ofta i sig mer protein än de behöver och under de senaste åren har användningen av proteinTillskott ökat. Ett för högt intag av protein kan vara skadligt för hälsan och kostsamt för såväl plånbok som miljö. Tidigare forskning har visat ett samband mellan attityder och beteenden, vilket innebär att det är av intresse att undersöka individers attityder om man vill förändra deras beteende.

I dagens samhälle finns en stor marknad för proteinTillskott. KostTillskottsföretagen gör stora pengar för att atleter tror sig dra nytta av Tillskotten och pulvren. Är proteinTillskott i form av vassle, kasein, soja och kreatin att föredra eller är det vanlig kost som är bäst för att bygga muskler i samband med träning? Syftet med denna ämnesfördjupning är att fokusera på proteiner som näringsämne samt som ett Tillskott får både erfarna och icke-erfarna styrkeidrottare samt en jämförelse mellan olika typer av proteinTillskott. Ämnesfördjupningen försöker också att svara på vilket Tillskott som är att föredra? När och hur mycket som skall intas för bästa effekt? Samt om en ökad proteinkonsumtion kan få konsekvenser för konsumenten? .

Folat är ett B-vitamin som behövs för vår blodbildning och cellens ämnesomsättning. En brist på folat ger anemi och har ett samband med risken för missbildningar av ryggmärgen, neuralrörsdefekter (NRD). Folat finns bland annat i gröna bladgrönsaker, fullkornsprodukter samt frukt och bär. Syntetiskt framställt kallas det för folsyra och då har det en större biotillgänglighet. Ett Tillskott med folsyra på 400 ?g rekommenderas av Livsmedelsverket och Socialstyrelsen till alla kvinnor i barnafödande ålder och för gravida under graviditetens första trimester för att minska risken för ryggmärgsbråck hos foster.Enligt Riksmaten 2010- 2011 är intaget av folat genom kosten lågt i Sverige, speciellt bland unga kvinnor upp till 30 år.

Bakgrund Vid vegankost är det viktigt att vara uppmärksam på att man får i sig alla näringsämnen som kroppen behöver. Extra uppmärksam behöver man vara på till exempel vitamin B12, vitamin D, omega-3-fettsyror, järn, kalcium, jod och selen. Få studier belyser livsmedelsval och intagsfrekvenser av livsmedel vid vegankost.Syfte Att undersöka livsmedelsval och intagsfrekvenser av livsmedel samt kostTillskott hos vuxna personer i Sverige som lever på vegankost.Metod Livsmedelsval och intagsfrekvenser hos målgruppen undersöktes med hjälp av en webbenkät. Webbenkäten publicerades på webbsidan Facebook. Studiens inklusionskriterier var att informanterna åt vegankost, var ?18 år och bodde i Sverige.

Bakgrund: Syftet med denna studie var att undersöka effekten av sju dagars Tillskott av betain (2,5 gram/dag) på prestationsförmågan i idrottsspecifika tester för manliga vältränade cykelatleter.Metod: Sex (n=6) manliga testpersoner (genomsnitt ± standardavvikelse ålder, 31,7 ± 10,2 år; längd, 188,2 ± 3,6 cm; kroppsvikt; 82,5 ± 7,6 kg; fettfri massa, 71,6 ± 7,3 kg) genomförde förtester bestående av fem counter movement jumps, fyra stycken 12 s wingate-sprinter med 2,5 minuters aktiv vila följt av fem ytterligare counter movement jumps. De blev sedan indelade slumpmässigt i betain- eller placebogrupper. Första testet etablerade basvärden och eftertest ?1? samt ?2? föregicks med antingen sju dagars Tillskott med placebo (2,5 g maltodextrin plus 12,5 mg riboflavin) eller betain (2,5 g trimetylglycin plus 12,5 mg riboflavin). Riboflavin användes för att undanröja den fiskliknande doften som kan uppstå vid Tillskott av betain.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r att ett Tillskott av krillolja har en effekt p? inflammation hos vuxna personer. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna Scopus och PubMed. Artiklar som inkluderades var randomiserade kontrollerade humanstudier (RCT) utf?rda p? vuxna individer. Interventionsgruppen intog ett Tillskott av krillolja och kontrollgruppen ett Tillskott av vegetabilisk olja.

Den fysiska aktiviteten bland motionärer är allt mer prestationsinriktad. Vassle- och kaseinprotein är de mest använda kostTillskotten och används i syfte att öka muskeltillväxt och påskynda återhämtning efter träning. Studiens syfte var att belysa förekomst och effekter av proteinTillskotten, vassle och kasein ur ett folkhälsoperspektiv. En systematisk databassökning gjordes i tre olika databaser, PubMed, SportDiscus och Cinahl. 16 artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter användes i analysen.

Magister uppsats inom skatterättTitel: Omvandling och återbetalning av aktieägarTillskottFörfattare: Christian EklundHandledare: Björn WestbergDatum: 2009-12-14ÄmnesordAktieägarTillskott, ovillkorade, villkorade, omvandling, återbetalningSammanfattningAktieägarTillskott är en förmögenhetsöverföring utan formkrav från aktieägare till eget aktiebolag utan rätt till nya aktier. Det finns idag inga lagstöd kring aktie-ägarTillskotten men de har alltsedan 1800-talet varit en accepterad form för att främst täcka kapitalbrist i aktiebolag. Tillskotten kan vara såväl villkorade som ovillkorade och är varken avdragsgilla för givaren eller skattepliktiga för mottaga-ren. Mottagaren redovisar Tillskotten som fritt eget kapital, såvida täckning finns för det bundna kapitalet i bolaget. Skillnaden mellan ovillkorade Tillskott och vill-korade Tillskott är rätten till återbetalning där ovillkorade Tillskott till skillnad från villkorade Tillskott inte ger en återbetalningsrätt.

Idrottare använder i många fall prestationshöjande Tillskott för att öka sin explosivitet, uthållighet och få en bättre återhämtning. Vid prestation ställs olika fysiska krav för den som utövar en specifik idrott. Det kan exempelvis handla om krav på rörlighet, snabbhet eller uthållighet, för att utövaren ska lyckas med sin prestation. Tidigare studier om prestation har visat att kreatin och koffein är två ämnen med en faktiskt bevisad prestationshöjande effekt och är där av vanligt att använda som Tillskott. Craze är närmare bestämt ett så kallat ?Pre workout? (PWO) Tillskott som intas innan träning eller en match och påstås ge effekter som ökat fokus, ökad styrka, mer energi och snabbare återhämtning.

Idrottare använder i många fall prestationshöjande Tillskott för att öka sin explosivitet, uthållighet och få en bättre återhämtning. Vid prestation ställs olika fysiska krav för den som utövar en specifik idrott. Det kan exempelvis handla om krav på rörlighet, snabbhet eller uthållighet, för att utövaren ska lyckas med sin prestation. Tidigare studier om prestation har visat att kreatin och koffein är två ämnen med en faktiskt bevisad prestationshöjande effekt och är där av vanligt att använda som Tillskott. Craze är närmare bestämt ett så kallat ?Pre workout? (PWO) Tillskott som intas innan träning eller en match och påstås ge effekter som ökat fokus, ökad styrka, mer energi och snabbare återhämtning.

Denna litteraturstudie handlar om vitamin E och selens betydelse för den tränande hästens försvar mot fria radikaler och vilka mängder av dessa som krävs för att hästen ska kunna prestera på topp. Vitamin E och selen är båda antioxidanter som skyddar omättade fettsyror mot oxidation. Oxidationen orsakar oxidativ stress i kroppen, denna anses skadlig och kan orsaka uppkomsten av flera olika sjukdomar. Muskelcellerna är speciellt utsatta för oxidativ stress och riskerar alltså att bli skadade. Peroxider bildas vid oxidativ stress i kroppen och reduceras med hjälp av glutationperoxidas, där selen är en cofaktor.

Denna litteraturstudie handlar om vitamin E och selens betydelse för den tränande hästens försvar mot fria radikaler och vilka mängder av dessa som krävs för att hästen ska kunna prestera på topp. Vitamin E och selen är båda antioxidanter som skyddar omättade fettsyror mot oxidation. Oxidationen orsakar oxidativ stress i kroppen, denna anses skadlig och kan orsaka uppkomsten av flera olika sjukdomar. Muskelcellerna är speciellt utsatta för oxidativ stress och riskerar alltså att bli skadade. Peroxider bildas vid oxidativ stress i kroppen och reduceras med hjälp av glutationperoxidas, där selen är en cofaktor.

Syftet med litteraturstudien är att undersöka om prestationshöjande foderTillskott till häst har den angivna effekten samt belysa vilken funktion i kroppen på hästen de kan tänkas påverka. Studien är främst begränsad till ämnena bipollen, kreatin, L-karnitin, solhatt (Echinacea spp.) och fjärilsranka (Schizandra chinensis). Dessa ämnen är några av dem som finns med på Svensk trav- och galoppsports karenstidslista. Studien belyser dessutom andra ämnen som finns i foderTillskott, som järn, tiamin, koppar, riboflavin, niacin samt L-glutamin. För de flesta ämnena var resultaten från de försök som gjorts tveksamma.