Nyckelord:Akutmottagning, sjuksköterska, tidsfaktorer, stress, välmående Bakgrund:Stress och Tidsbrist är vanligt förekommande inom sjukvården, och arbetet som sjuksköterska på akutmottagning genererar höga nivåer av stress. Syfte:Att undersöka hur sjuksköterskor på en akutmottagning upplever att Tidsbrist och stress påverkar deras välmående. Metod: Kvalitativ studie där tolv stycken semistrukturerade intervjuer utfördes med sjuksköterskor på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset. Intervjuerna analyserades med latent innehållanalys enligt Graneheim och Lundman samt Aaron Antonovskys hälsomodell. Huvudresultat:Sjuksköterskornas intervjuer resulterade i fyra kategorier och tio underkategorier vilka tillsammans bildade två domäner och ett tema. Kategorier som erhölls var hanterbarhet, meningsfullhet, begriplighet samt brist på hanterbarhet. Sjuksköterskornas välmående påverkades positivt av stress som upplevdes som hanterbar, meningsfull och begriplig, medan välmåendet påverkades negativt av brist på hanterbarhet. Tidsbrist påverkade sjuksköterskornas välmående endast negativt. Slutsats:Tidsbrist påverkade sjuksköterskornas välmående negativt, medan sjuksköterskorna upplevde att stress kunde ha både positiv och negativ inverkan på deras välmående. .

Syfte: Att undersöka om sjuksköterskor på en akutmottagning upplever stress och Tidsbrist och hur de då anser att det påverkar deras välmående. Metod: Kvalitativ intervjustudie där tolv semistrukturerade intervjuer utfördes  med sjuksköterskor som arbetade på ett universitetssjukhus akutmottagning.Intervjuerna transkriberades och analyserades med latent innehållanalys enligt Graneheim och Lundmans modell samt Aaron Antonovskys hälsomodell. Resultat: Sjuksköterskorna var eniga om att stress och Tidsbrist tillhörde vardagen i deras arbete. Stress kunde vara både negativt och positivt beroende på om den var kronisk eller akut. Den kroniska stressen ansåg sjusköterskorna påverka deras välmående negativt, medans den akuta stressen kunde ha god effekt på välmåendet. Sjuksköterskorna upplevde ett välmående vid positiv känsla av sammanhang (KASAM, hanterbarhet, meningsfullhet och begriplighet). Hanterbarhet fanns när de hade kontroll över situationen.

Syftet med uppsatsen var att synliggöra pedagogers erfarenheter samt sätt att se på lek som inlärningsmetod. Frågorna som tas upp rör pedagogernas sätt att se på lek, sitt eget sätt att införliva lek i undervisningen samt vilka möjligheter och vilka problem som finns med metoden. I undersökningen har det genomfört intervjuer med pedagoger samt observationer i dessa pedagogers klassrum. Uppsatsen ses med fördel genom ett sociokulturellt samt ett utvecklingspedagogiskt perspektiv. Undersökningen visar på att pedagogerna överlag är positivt inställda till lek som inlärningsmetod men att de inte är nöjda med sitt eget sätt att införliva denna typ av metod.

Många människor lever idag i en miljö som uppmuntrar till stillasittande (inaktivitet) och som motverkar fysisk aktivitet vilket föranleder till att friskvårdsinterventioner behöver göras. Mot den bakgrunden var syftet att undersöka vad som är drivkraften till att utöva fysisk aktivitet hos anställda i Lunds kommun, samt anledningar till varför fysisk aktivitet inte utövas med tanke på det friskvårdserbjudande som finns att tillgå för de anställda. Populationen var N=229 med en svarsfrekvens på 62 %. Metoden var enkätundersökning med hög andel fasta svarsalternativ. Analysverktyget var SPSS och de analyser som användes för att ta fram den deskriptiva statistiken var crosstabulationer.

Det finns stor ekonomisk potential för fastighetsbolag att energieffektivisera sitt fastighetsbestånd men tidigare vetenskaplig forskning har visat på att denna potential inte till fullo utnyttjas av fastighetsbolagen. Uppsatsen kartlägger vilka barriärer som ligger till grund för denna outnyttjade potential och undersöker hur dessa barriärer påverkar fastighetsbolagens arbete med energieffektiviseringar. Uppsatsen undersöker även vilka av dessa barriärer som fastighetsbolagen anser vara mest problematiska.  Från tidigare forskning och vetenskapliga artiklar kartlades ett antal barriärer som potentiellt kan hindra fastighetsbolagens arbete med energieffektivisering. Dessa är brist på information, brist på kompetens, finansiella svårigheter, Tidsbrist, värderingar och mål, storlek och maktfördelning. Med dessa barriärer som utgångspunkt så undersöktes fyra fastighetsbolag kvalitativt för att få en djupare förståelse för hur barriärerna påverkade deras arbete med energieffektiviseringar.

Det anses vara en självklarhet att omvårdnaden ska bedrivas utifrån evidens. Trots detta föreligger det brister i sjuksköterskors användning av evidens i omvårdnaden vilket gör att patienter får vård som hade kunnat undvikas eller till och med får vård som kan vara skadlig. Syftet var att beskriva vad som påverkar sjuksköterskans användning av evidensbaserad omvårdnad. En litteraturstudie gjordes utifrån 19 vetenskapliga artiklar. Analysen utmynnade i fyra kategorier: hinder, kunskapskällor, användning och attityd.

I denna undersökning har jag försökt ta reda på (1) om det är någon skillnad i lärares och elevers syn på varför man bortförklarar sig, (2) varför elever kan känna att de måste bortförklara sig inför sin lärare och (3) vilken som är den vanligaste bortförklaringen på instrumentallektionen. Tretton instrumental- och sånglärare på två olika kommunala musikskolor, en i södra och en i västra Sverige, och nio elever som går sitt sista år på estetiska programmet på en skola i västra Sverige, har deltagit i undersökningen. Enkäterna innehåller samma frågeställningar både för lärare och elever men skiljer sig från varandra på så vis att de är anpassade efter målgruppen.Svaren visar tydligt att Tidsbrist är den bortförklaring som både lärare och elever använder frekvent på instrumentallektionen. Svaren på de båda andra grundfrågorna är i stort sett samstämmiga mellan lärare och elever med enbart vissa avvikelser i fråga om prioritering av anledningar..

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskors upplever hälsorådgivning vid ohälsosam livsstil samt om de upplever sig ha tillräcklig kunskap i hur man utför hälsorådgivning. Vetenskapliga artiklar söktes med hjälp av relevanta sökord i tre sökmotorer. Tio artiklar stämde mot syftet. Huvudresultat visade på återkommande faktorer där, sjuksköterskans roll, Tidsbrist, följsamhet och kunskap, upplevdes viktiga av sjuksköterskor i deras hälsorådgivning. Majoriteten av sjuksköterskorna upplevde att Tidsbrist var en stor bidragande orsak till att individbaserad hälsorådgivning fick lägre prioritet än övrigt omvårdnadsarbete, trots att de visste att detta behövdes.

Syftet med arbetet var att undersöka om och i så fall hur pedagoger i förskolan uppfyller målen i förskolans läroplan, Lpfö98, om natur och miljö, vad de har för personliga inställningar och visioner inom detta område och hur deras bakgrund har påverkat dessa. Jag intervjuade tre förskolechefer/rektor, samt fem förskollärare på tre olika förskolor. Alla hade ett eget naturintresse. Endast två kunde minnas att natur och miljö ingått i deras utbildning. Majoriteten var införstådda med att läroplanen kräver att man arbetar med natur och miljö, men nästan ingen ansåg att deras verksamhet genomsyrades av detta.

Tidigare forskning beskriver att stress är en riskfaktor för ohälsa och det är ett arbetsmiljöproblem. Ohälsa bland unga kvinnor ökar i dagens samhälle. Syftet med studien var att finna olika kvalité i stresskänsla hos unga kvinnor och hur deras arbetssituation kan inverka på deras arbetsrelaterade stressupplevelse. För att få mer kunskap kring ämnet stress, har det undersökts hur kvinnor berörs av stress i deras arbetssituation och hur kvinnorna hanterar sin stressupplevelse på deras arbetsplats. Åtta kvinnor som dagligen upplevde arbetsrelaterad stress samt arbetat minst i sex månader, intervjuades.

Lärarjobbet är idag så mycket mer än att enbart lära ut kunskap. I detta arbete gör jag några kvalitativa intervjuer med 5 stycken gymnasielärare för att ta reda på om de är medvetna om vad som står skrivet i läroplanen och om de utför sitt arbete i enlighet med denna. Förutom självaste kunskapsförmedlingen, står det i läroplanen att lärare även har uppgiften att ge eleverna social träning, förmedla demokratiska och mänskliga rättigheter, betygssättning osv. Läroplanen är det närmaste en arbetsbeskrivning som en lärare har. Min undersökning visar att lärarna frångår och följer inte läroplanen fullt ut.

Dagens hälso- och sjukvård kännetecknas av allt fler omorganisationer. Mycket av den omvårdnad och uppföljning som tidigare togs omhand på sjukhusen har flyttats över på primärvården. Syfte med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av sin arbetssituation efter omorganisation. Nio distriktssköterskor från två vårdcentraler i norra Sverige deltog och data samlades in med semi-strukturerad intervju som sedan analyserades med kvalitativ tematisk innehållsanalys. Resultatet visade att distriktssköterskorna upplevde svårighet att möta de ökade kraven och att de påverkades både som person och professionell.

Stress är idag ett vanligt problem och en orsak till psykisk ohälsa. Sjuksköterskor är en yrkesgrupp som är mycket utsatta för stress i deras arbete. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av stress relaterade faktorer i omvårdnadsarbetet. En systematisk litteratur översikt utfördes. Elva vetenskapliga artiklar analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka om den ?Moderna livsstilen? avspeglar sig på barnen och deras välbefinnande. Likaså har det undersökts om hur pedagogerna på förskolorna bemöter dagens barn och hur de arbetar för barnens välbefinnande. Undersökningen genomfördes med kvalitativa enkätintervjuer med nio verksamma pedagoger som alla har många års yrkeserfarenhet i pedagogisk verksamhet. Resultatet av pedagogernas svar visade att familjebilden har ändrats under de senaste 10-15 åren och familjerna idag är mer stressade.

Denna studie har med hjälp av kvalitativa metoder och inslag av kvantitativa metoder undersökt varför halk- och fallolyckor sker bland patienter på sjukhus och hur halk- och fallolyckor kan förhindras. Halk- och fallolyckor bland patienter är idag ett stort problem på sjukhusen runt om i Sverige och fler personer skadar sig genom halk- och fallolyckor än genom trafikolyckor. Fokus för denna studie har varit Skaraborgs Sjukhus i Skövde och Skaraborgs Sjukhus i Lidköping. Genom observationer, intervjuer med personal på de berörda sjukhusen och en enkätundersökning har det framkommit att personalen anser att det finns för lite tid att alltid göra en fallriskbedömning för varje patient. Denna studie har visat att Tidsbrist och glömska är två av de största orsakerna till att en fallriskbedömning inte görs för varje patient.