Syfte:Undersöka vilka möjligheter som finns, för projekteringsledaren, att optimera Tidplaneringen i projekteringsskedet och på så sätt dra större fördel av att arbeta med BIM. Frågeställningar:Hur ser det planerade och faktiska aktivitetsflödet, eventuellt även informationsflödet, ut i några av WSP Managements redan utförda BIM-projekt? Vilka åsikter har olika roller i projekten om detta?Vilka problemområden upplever projekteringsledare att det finns i projekteringsskedet i ett BIM-projekt? Finns tendenser till flaskhalsar i vissa projekteringsfaser?Vilka tankar finns i branschen när det gäller möjligheten att tidplanera bättre i projekteringsskedet för att kunna dra större fördel av BIM?Går det att förena Tidplanering av projekteringsskedet i BIM-projekt med andra redan inarbetade metoder? Metod:Insamlandet av fakta till detta examensarbete har skett genom en induktiv litteraturstudie samt intervjuer av kvalitativt slag. Slutsatser:De resultat som framkommit under examensarbetets gång tyder på att optimerad Tidplanering av projekteringsskedet i ett BIM-projekt gör att det går att dra större fördel av att arbeta med BIM. Flera av de problem och flaskhalsar som nämns i intervjuerna visar att dessa kan förhindras med bättre Tidplanering. Framförallt är det förarbetet, där nytta, mål och BIM-användning identifieras som framhävs som viktigt. Andra förutsättningar som nämns är högre engagemang från projekteringsledaren, att denne bör komma in i ett tidigt skede i projektet och bör samarbeta med någon som har stor kunskap och erfarenhet av BIM. Tidplanen för projekteringsskedet i ett BIM-projekt skiljer sigfrån dagens tidplan på så sätt att det ärinformationsleveranserna som kommer styra hur de olikaaktiviteterna planeras istället för de handlingar som skapasidag. Samma metoder och program som används idag kananvändas för Tidplanering av ett BIM-projekt.

Detta examensarbete, Tidplanering av ett stort byggprojekt är en fördjupning inom byggstyrning med fokus på hur planeringsarbetet kan förbättras. Rapporten baseras på Skanskas planeringsarbete av Nya Karolinska Solna. Fördjupningen bygger på kvalitativa intervjuer med personal ur utvalda projektfaser och erforderliga dokument, som ger en närmare inblick i hur arbetet med Tidplanering utförs och kommuniceras. Arbetet resulterade i slutsatsen att ledningsverktyget Last planner får samtliga befattningar på byggarbetsplatsen att kommunicera bättre med varandra och uppmärksammar eventuella problem i god tid. Skanska rekommenderas därför att implementera Last planner i framtida projekt. Skanska bör avsätta mer tid för projektering innan produktionen påbörjar.

Att använda Building information model (BIM) innebär att man bygger upp en komplett 3D-modell varifrån man genererar ritningar genom att göra en önskad genomskärning i modellen. Detta medför att om en revidering behöver göras i modellen så ger det utslag i samtliga utplockade ritningar, vilket innebär mindre jobb med tidsbesparing som följd.För att skapa en 4D-modell krävs att man importerar en 3D-modell och en tidplan till ett 4D-modelleringsprogram. Masshantering med data för schakt- och fyllnadsmassor kan användas till förbättringar av tid- och resurshantering med en exaktare 4D-modell som följd.4D ger stora kommunikationsmässiga fördelar vid byggmöten då samtliga deltagare på ett enklare sätt kan styra hur projektet ska planeras för att hålla rätt kvalité och levereras i rätt tid.Inom anläggningsprojekt framställs plan, profil- och tvärsektionsritningar tillsammans med data för masshantering från 3D-modellen. BIM för anläggningsprojekt är inte lika omfattande som BIM för byggprojektering då möjligheterna med t.ex. 4D - visuell produktionsplanering inte nyttjas.

Det finns stora besparingsmöjligheter i byggbranschen genom effektivare kommunikation och planering. Examensarbetet har genomförts på tre av Q-gruppens byggarbetsplatser i Stockholmsområdet. En ombyggnation/ nyproduktion av lägenheter och lokaler i Saltsjöbaden, en nyproduktion av lägenheter och förskola på Södermalm samt en ombyggnation av lokaler i Folksamhuset på Södermalm. Kvalitativa intervjuer, deltagande observationer och en omarbetning av en befintlig Gantt tidplan till en LoB (Line of Balance) tidplan visar hur situationen med kommunikation och planering i byggbranschen upplevs av platsledning och yrkesarbetare samt hur det kan förbättras.Examensarbetet omfattar två delar där kommunikation mellan platsledning och yrkesarbetare på byggarbetsplatsen är den ena och användning av LoB planering är den andra.Examensarbetet visar att de som arbetar i produktionen gärna ser en kombination av planeringsmetoderna Gantt och LoB. Samtliga intervjuade är överens om att en väl fungerande kommunikation och planering är väsentligt för att projekt ska fortlöpa smidigt.

Construction production always contains different disciplines whose priorities andinterests can be very diverse. Good communication and coordination are essential tominimize misunderstandings and achieve good quality in the end result. This makesplanning a central part of the production management. In a world where conditionscan change as often as daily, being well prepared increases the opportunities to stayflexible and decrease negative effects of the changes.This study has been done in association with Skanska Foundations district North inStockholm in order to investigate how visual planning can be used in the productionmanagement to optimize the coordination and the quality.The history of Lean started at Toyota, but the concept are now spread over theworld and are used wide outside of the car industry nowadays. What?s challengingabout Lean in foundation projects is to embrace a long-term perspective and invest insolutions that are profitable in the longer term, instead of solve problems by onlytreating the symptoms.A holistic perspective is crucial in order to truly understand Lean.

I en rapport från 2005 framtagen av FoU-Väst i samverkan med Centrum för management i byggsektorn (CMB) konstateras att en betydande del av allt slöseri i byggsektorn är kopplat till fel och konsekvenserna av dessa, med andra ord felkostnader. Studien visar att felkostnader står för cirka 10 % av ett projekts produktionskostnad.   Byggsektorn står nu, år 2012, inför förändringar i sitt arbetssätt för att minska antalet fel, öka kvaliteten och effektiviteten. BIM ? Building Information Modeling, möjliggör ett smartare sätt att skapa, använda och förvalta information genom hela bygg- och förvaltningsprocessen. BIM ger möjligheten att anpassa informationen i varje delprocess och därigenom effektivisera arbetet.

Idag är byggbranschen i stort behov av effektivisering och förnyelsen av processer och produkter går långsamt framåt. Bristfällig kommunikation och ostrukturerad information utgör några hinder som behöver lösas för att få fart på utvecklingen. Byggnadsinformationsmodeller, BIM, diskuteras mycket och har börjat användas för att förbättra informationshanteringen mellan aktörerna i byggprojekt.I Sverige är erfarenheten av hur BIM tillämpas liten i anläggningsprojekt. Användningen av BIM är mer utbredd i husbyggnadsprojekt där undersökningar har visat på stora förbättringar effektivitetsmässigt. För anläggningsprojekt väntas liknande förbättringar kunna framträda.Detta examensarbete är utfört åt Trafikverket i Luleå och genomfördes som en intervjustudie med totalt 12 olika aktörer från beställar-, konsult- och entreprenörorganisationer i branschen.

Detta är ett examensarbete skrivet i samarbete med Skanska Grundläggning Syd med syftet att utreda hur deras planeringsarbete ser ut idag och vad som eventuellt kan göras bättre.Ett tidigare examensarbete har skrivits på avdelningen som undersökte produktiviteten ute på arbetsplatserna. I detta arbete var slutsatsen att produktionen stod still ca 40 % av arbetsdagen på grund av problem med maskiner eller leveranser, onödiga förflyttningar och att andra entreprenörer stod i vägen med mera. Målet med mitt arbete har varit att bygga vidare på detta och se om bättre planering kan bidra till att minska olika typer av produktionsstörningar.Underlaget till rapporten består av observationsstudier där arbetet på tre olika arbetsplatser följts samt av intervjuer med arbetsledare och andra personer som varit delaktiga i planeringsprocessen. Där noterades att en noggrann planering inte alltid görs, trots att det ofta finns krav på detta från beställaren. Tecken på detta syns bland annat på tidplanen och arbetsplatsdispositionsplanen som ofta är alltför odetaljerade.

Hur skall man effektivisera byggprocessen? Hur långt kan man komma med att införa tekniskt nytänkande i byggindustrin? Slutsatsen av det arbete som redovisas i den här rapporten är att med ett produktionsstyrningsverktyg som är enhetligt med övriga aktörers sätt att arbeta kan man tveklöst göra stora effektiviseringar av hela byggprocessen. Orsaken till att dagens byggande har halkat efter andra branscher när det gäller effektivitet och produktivitet är att byggbranschen är organiserad på ett orationellt sätt. Processen börjar med ett behov och fortsätter med utredning, projektering, konstruktion och produktion för att slutligen övergå till ett driftskede. Det kan jämföras med ett stafettlopp där varje aktör springer sin delsträcka och mycket information förloras i växlingarna.

SammanfattningPlatsgjuten stomme för flerfamiljshus är en vanligt förekommande produktionsmetodmed stora upprepningseffekter. NCC har som målsättning att årligen minska sinabyggkostnader och öka effektiviteten i produktion. Med verktyget TekniskaPlattformar kan standardiserade och väl beprövade lösningar användas med minskadekostnader i projektering och ökad kvalitet i produktion som resultat. Då fleraforskningsrapporter har visat att slöseri i byggproduktion är vanligt förekommandehar NCC utvecklat ett planeringsverktyg, Projektplanering. Det syftar till attproduktionsprocessen ska fungera bättre gällande Tidplanering, samordning,engagemang och kunskapsåterföring.

Kunskap är en av de viktigaste och mest värdefulla tillgångarna för företag. Under de senaste decennierna har Knowledge Management (KM) fått utökat fokus av både företag och forskare. Parallellt med denna utveckling organiserar allt fler organisationer sitt arbete i projektform. Projektformen innebär ytterligare utmaningar avseende kunskapsöverföring i jämförelse med en typisk hierarkisk organisation, då projekten är temporära vilket påverkar lärandet och kunskapsöverföringen mellan projekt.Med detta som utgångspunkt ämnar detta examensarbete närmre undersöka kunskapsöverföring i en projektorienterad organisation. De frågeställningar som ska besvaras lyder enligt följande:Vilka problem finns vid kunskapsöverföring i en projektorienterad organisationVilken KM-strategi är lämplig i denna typ av organisation?Vilken nytta kan förbättrad kunskapsöverföring generera för organisationen?För att besvara dessa frågor har en djupgående fallstudie utförts på Sweco Management.