De större företagen i Sverige använder alltmer byggnadsinformationsmodellering (BIM) i sina byggprojekt. Examensarbetets syfte är att kartlägga i vilken utsträckning BIM påverkar effektiviteten i produktionsfasen på två byggarbetsplatser, Fortnox Arena och Myresjöhus Arena, båda i Växjö. Rapporten belyser BIM, med dess möjligheter respektive svårigheter samt hur det kan användas i produktionsskedet. Utgångspunkten för analysen är intervjuer av olika entreprenörer som medverkade i något av de två nämnda byggprojekten. Intervjuerna visade att BIM tillämpas till viss del på arbetsplatsen och BIM anses bidra till tidsbesparing i projekten.

NCC i Örebro har använt prefabricerade utfackningsväggar. Denna rapport undersöker,sammanställer och jämför denna produktionsmetod med platsbyggda utfackningsväggar ur ettarbetsmiljömässigt, produktionsmässigt, tidsmässigt och ekonomiskt perspektiv.Rapporten är framtagen på NCC:s begäran för att ge en indikation på vilkenproduktionsmetod som är mest lämplig vid kommande projekt. Intervjuer samt information ärhämtad från aktuella och pågående projekt i Örebro. Kostnader och tider utgår frånsammanställda fakturor och verkliga Tidplaner. Arbetsmiljön har jämförts medproduktionspersonalens bedömda risker i förhållande till arbetsmiljöverkets föreskrifter.Rapporten tyder på att skillnaden ekonomiskt sett mellan prefabricerade och platsbyggdautfackningsväggar inte är stor.

Detta examensarbete är en fördjupning om stumrörsvetsning som var en av de huvudsakliga skarvmetoderna till de ledningarna som ingick i bygget av Luleå kommuns nya vattenverk. Rapporten skrevs under min verksamhetsförlagda utbildning hos Nåiden bygg som var generalentreprenör för vattenverksbygget.Ledningsdragningen som bygget startade med var två stycken polyetenledningar av dimension 710mm som går parallellt med varandra från råvattenpumpstationen nere vid Luleåälv till nya vattenverket, en sträcka på 1,1 kilometer. Till ledningsdragningen har en svetscontainer byggts för att ha möjlighet att utföra stumsvetsning. Schaktkalkyl, tillvägagångssätt och Tidplaner har upprättats.Rapporten beskriver hur Nåiden bygg har gått tillväga för att utföra denna typ av ledningsdragning, vad som har förbereds och vad som kan göras bättre till nästa gång. Nere vid pumpstationen var vi tvungna att tunnla under två befintliga segjärnsledningar.

NCC i Örebro har använt prefabricerade utfackningsväggar. Denna rapport undersöker,sammanställer och jämför denna produktionsmetod med platsbyggda utfackningsväggar ur ettarbetsmiljömässigt, produktionsmässigt, tidsmässigt och ekonomiskt perspektiv.Rapporten är framtagen på NCC:s begäran för att ge en indikation på vilkenproduktionsmetod som är mest lämplig vid kommande projekt. Intervjuer samt information ärhämtad från aktuella och pågående projekt i Örebro. Kostnader och tider utgår frånsammanställda fakturor och verkliga Tidplaner. Arbetsmiljön har jämförts medproduktionspersonalens bedömda risker i förhållande till arbetsmiljöverkets föreskrifter.Rapporten tyder på att skillnaden ekonomiskt sett mellan prefabricerade och platsbyggdautfackningsväggar inte är stor.

Funktionskraven på industrigolv har under senare år ökat. Ett industrigolv skall klara att överföra laster till underlaget samt utgöra ett fast och plant underlag. I denna rapport har två utföranden av påldäck för golv i lagerlokaler jämförts. Den traditionella metoden med armeringsnät har jämförts med en något nyare metod med stålfiberarmerad betong. Jämförelserna har gjorts under förutsättning att golvet skall belastas med 3 ton per kvadratmeter.

Detta examensarbete, Tidplanering av ett stort byggprojekt är en fördjupning inom byggstyrning med fokus på hur planeringsarbetet kan förbättras. Rapporten baseras på Skanskas planeringsarbete av Nya Karolinska Solna. Fördjupningen bygger på kvalitativa intervjuer med personal ur utvalda projektfaser och erforderliga dokument, som ger en närmare inblick i hur arbetet med Tidplanering utförs och kommuniceras. Arbetet resulterade i slutsatsen att ledningsverktyget Last planner får samtliga befattningar på byggarbetsplatsen att kommunicera bättre med varandra och uppmärksammar eventuella problem i god tid. Skanska rekommenderas därför att implementera Last planner i framtida projekt. Skanska bör avsätta mer tid för projektering innan produktionen påbörjar.

För byggprojekt som läggs ut på anbudsupphandling eller utförs inom en egen koncern är det viktigt att i ett tidigt skede kunna ta fram vilka kostnader projektet kommer att resultera i för byggentreprenören. Byggentreprenören AR Bygg AB som för tillfället enbart verkar inom den egna koncernen har trots att de inte jobbar med specifika kostnadskalkyler ändå lyckats väl med sina byggprojekt. Med en önskan om att få bättre kontroll över projektkostnader och tidsåtgång samt öppna upp möjligheten till att göra noggranna anbudskalkyler har de beslutat att testa att använda nya verktyg för kalkylering och tidsplanering i samband med framtida byggprojekt. Syftet med examensarbetet är att för ett kommande på- och tillbyggnadsprojekt som AR Bygg AB kommer att utföra göra en kostnadskalkyl i kalkylverktyget Bidcon Bygg/anläggning utifrån befintliga projekteringshandlingar. Kostnadskalkylen ska fungera som ett underlag för att under och efter byggtiden kunna följa upp och utvärdera hur väl kalkylen stämmer överens med verkligheten samt även ligga till grund för framtida kalkyler. Kalkylunderlaget har tagits fram genom mängdavtagning från projekteringsritningar vilket sedan legat till grund för Tidplaner som visar förväntad byggtid av byggprojektet. Kalkylen visar en total byggkostnad på cirka 16 miljoner kronor och att byggtiden blir cirka 9-10 månader om det kontinuerligt är fyra byggarbetare som utför arbetet. Arbetet har även resulterat i att ett antal byggdelstyper skapats speciellt för projektet i kalkyleringsskedet.

För byggprojekt som läggs ut på anbudsupphandling eller utförs inom en egen koncern är det viktigt att i ett tidigt skede kunna ta fram vilka kostnader projektet kommer att resultera i för byggentreprenören. Byggentreprenören AR Bygg AB som för tillfället enbart verkar inom den egna koncernen har trots att de inte jobbar med specifika kostnadskalkyler ändå lyckats väl med sina byggprojekt. Med en önskan om att få bättre kontroll över projektkostnader och tidsåtgång samt öppna upp möjligheten till att göra noggranna anbudskalkyler har de beslutat att testa att använda nya verktyg för kalkylering och tidsplanering i samband med framtida byggprojekt. Syftet med examensarbetet är att för ett kommande på- och tillbyggnadsprojekt som AR Bygg AB kommer att utföra göra en kostnadskalkyl i kalkylverktyget Bidcon Bygg/anläggning utifrån befintliga projekteringshandlingar. Kostnadskalkylen ska fungera som ett underlag för att under och efter byggtiden kunna följa upp och utvärdera hur väl kalkylen stämmer överens med verkligheten samt även ligga till grund för framtida kalkyler. Kalkylunderlaget har tagits fram genom mängdavtagning från projekteringsritningar vilket sedan legat till grund för Tidplaner som visar förväntad byggtid av byggprojektet. Kalkylen visar en total byggkostnad på cirka 16 miljoner kronor och att byggtiden blir cirka 9-10 månader om det kontinuerligt är fyra byggarbetare som utför arbetet. Arbetet har även resulterat i att ett antal byggdelstyper skapats speciellt för projektet i kalkyleringsskedet.

Den svenska byggbranschen står idag inför ett vägskäl, börja basera produktionsplaneringen på bygginformationsmodeller (BIM) eller att fortsätta genomföra planeringen på traditionellt vis. Tidigare har det inte funnits programvara som har haft funktionaliteten att koppla ihop hela processen från BIM till en produktionstidplan. På senare tid har det kommit program som klarar av processen, därmed har ett antal byggföretag börjat se nyttan av att ta tillvara på den information som finns i BIM från projekteringen och använda den för produktionen. Arbetet har genomförts hos entreprenadföretaget Veidekke. Det är ett av företagen som vill börja utnyttja informationen som finns tillgänglig i BIM, för produktionsplanering.

Detta examensarbete är utfört vid institutionen för produktionsekonomi på Linköpings tekniska högskola, för Motala Verkstad. Syftet med arbetet var att genomföra en produktflödesanalys med avseende på genomloppstider i produktionen och ta fram åtgärder för att korta ner dessa. En stor andel av genomloppstiden utgörs av kö- och väntetid. Störst effekt uppnås om dessa tider kan reduceras varför fokus i rapporten är inriktat på dessa tider.Motala Verkstad är ett företag med inriktning mot skärande bearbetning i stora dimensioner. Företaget har problem med långa ledtider, varför ett förbättringsarbete startat.

Platschefsjobbet ingriper en rad olika moment, till exempel är platschefen den som har det övergripande ansvaret för det tekniska utförandet på en byggarbetsplats. Platschefen ställs också inför en rad olika administrativa arbetsmoment som måste skötas korrekt på en byggarbetsplats. Platschefens roll har genom datorns intrång blivit mycket enklare men samtidigt har platschefen fått fler och mer administrativa arbetsuppgifter de senaste åren. Har det blivit så hög belastning på platscheferna av dessa lite mindre viktiga i sammanhanget administrativa uppgifter, så att de lite viktigare uppgifterna som till exempel arbetsmiljö har blivit lidande och detta i sin tur kan leda till en ökad risk för ohälsa till exempel då genom ökad stress för både platscheferna och yrkesarbetarna. Är det även så att dessa administrativa moment skapar mycket övertid för platschefer? Det är flera av de administrativa uppgifterna som det inte krävs någon kvalificerad teknisk utbildning för att sköta om.

Omkostnaderna för ett byggprojekt i produktionen är höga och beror på hur länge det varar. Idag skiljer sig Tidplanerna mellan de olika platscheferna mycket när projekten är snarlika, vilket innebär stora skillnader på täckningsbidraget. Skillnaderna på tidplanen beror på att platscheferna planerar på olika sätt där de inte har klara styrdokument. Det finns ett intresse hos JM att utveckla tidsplanering då det är ett styrande verktyg som till stor del påverkar projektens ekonomi. För att kunna dra slutsatser har vi studerat planeringsmetodiken där det idag finns brister.

SammanfattningPlatsgjuten stomme för flerfamiljshus är en vanligt förekommande produktionsmetodmed stora upprepningseffekter. NCC har som målsättning att årligen minska sinabyggkostnader och öka effektiviteten i produktion. Med verktyget TekniskaPlattformar kan standardiserade och väl beprövade lösningar användas med minskadekostnader i projektering och ökad kvalitet i produktion som resultat. Då fleraforskningsrapporter har visat att slöseri i byggproduktion är vanligt förekommandehar NCC utvecklat ett planeringsverktyg, Projektplanering. Det syftar till attproduktionsprocessen ska fungera bättre gällande Tidplanering, samordning,engagemang och kunskapsåterföring.

Rapporten har genomförts som ett examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet på Kungliga Tekniska Högskolan med inriktning på byggteknik och ekonomi. Examensarbetet utfördes på uppdrag av Bengt Dahlgren AB i samarbete med projektledare på företaget. Syftet med rapporten har varit att undersöka och förbättra sammorningen av installationer under projekterings- och produktionsstadiet. Det skulle dock vara omöjligt att täcka in alla aspekter av installationssamordningen under dessa stadier under den korta tid som funnits till förfogan för detta examensarbete. De frågeställningar som ställts under arbetets inledande sidor har därför getts en rad avgränsningar för att i första hand komma åt de aspekter som anses viktiga och lyfta upp dessa för utredning.Under arbetets gång och genom analysen av den empiriska datainsamling som gjorts har en uppfattning av installationssamordningens natur bildats.