Detta arbete syftar till att ?ka f?rst?elsen f?r kopplingen mellan elevers l?sf?rm?ga och Textprobleml?sningsf?rm?ga. Textproblem utg?r ofta kopplingen mellan matematiken och verkliga situationer, n?got som har potential att g?ra matematiken meningsfull f?r eleverna. Trots detta finns brister i elevers f?rm?ga att f?rst? och l?sa Textproblem, vilket vi misst?nker kan vara ett resultat av bristande l?sf?rm?ga.

Syftet med denna studie var att undersöka om språket kan försvåra för eleverna då dessa löser uppgifter i matematik. Den syftar även till att undersöka om det finns skillnader mellan flickor och pojkars förmåga att lösa dessa problem. I undersökningen deltog åtta klasser från fyra skolor, i södra Sverige. Metoden vi har använt var kvantitativ, i form av elevtest, och besvarades av 173 försökspersoner. Elevtestet bestod av åtta textuppgifter med varierande svårighetsgrad.

I denna studie tas orsaker upp till varför elever inte svarar på textuppgifter i matematik samt exempel på hur läraren agerar under elevens problemlösningsarbete vilket är syftet med studien. Metoden som använts är aktionsforskning. Exempel på svårigheter är språkbrister i svenska och matematik, som stänger ute och orsakar låsningar för eleven. Andra orsaker är brister i lärandets grundförutsättningar som klassrumsklimat med arbetsro och lärarens förväntningar. Läraren kan genom sitt sätt att förklara på olika sätt nå eleven vilket leder till en progression.

Eftersom tidigare undersökningar om översättningsfasen i den algebraiska cykeln handlat om översättning till uttryck eller förstagradsekvationer, är denna studies syfte att försöka klargöra och beskriva vilka olika uppfattningar som finns när elever på gymnasiet, som läser kursen matematik 2b, översätter textuppgifter till andragradsekvationer. Frågeställningarna handlar om hur elever översätter Textproblem till andragradsekvationer samt vilka olika typer av svårigheter som finns i översättningsmomentet.Studien har utförts med en metod inspirerad av fenomenografi, där ett individuellt skriftligt frågeformulär besvarades av 43 elever i två olika klasser. Resultatet visar, i stora drag, att vanliga svårigheter är att förstå den matematiska innebörden i texten samt att kunna representera de olika delarna med ett korrekt matematiskt symbolspråk. Svårigheter finns också att se problemets alla delar samt att relatera delarna rätt i det stora övergripande sammanhanget. Många elever har tecknat förstagradsekvationer i stället för andragradsekvationer.Förhoppningen är att lärare, genom att ta del av de i studien framtagna kategorierna, kan få större insikt i och förståelse för de olika tankesätt som finns hos eleverna..