Att genomföra större förändringar i en organisation är svårt och förändringsarbete i Försvarsmakten har visat sig vara mycket svårt. Uppsatsen vill besvara problemformuleringen:Hur kan förutsättningar till förändring i Försvarsmakten analyseras och beskrivas?För att få en bredd på angreppssättet kommer en systemperspektiv ansats att antas och tre olika teoretiska perspektiv kommer att användas för att analysera och beskriva förutsättningar för förändring i FM. För att få ytterligare djup i förståelsen för förändringsproblematiken kommer en Teoritriangulering att genomföras.De olika perspektiven erbjuder olika möjligheter till förståelse och resultatet visar tydligt att förutsättningar för förändring i Försvarsmakten både kan beskrivas och analyseras. De befintliga strukturerna i FM är synliga och medger att organisationen, dess strukturer och individer kan analyseras för att beskriva det som föreligger idag och det som kan planeras och skapas inför förändringsarbeten.Varje perspektiv bidrar med sin unika del och de gemensamma beröringspunkterna bidrar till att skapa ett helhetsperspektiv för förståelse.

Syftet med den här studien var att utifrån ett genusperspektiv studera hur pedagogerna bemöter flickor och pojkar vid måltider och i tamburen i förskolan. De frågeställningar vi hade var ? Finns det skillnader i uppmärksamheten riktad mot flickor och pojkar i måltidssituationen respektive i tamburen, med avseende på de observerade situationerna? ? Finns det skillnader i intentioner och handlingar hos pedagogerna?Utifrån en kvalitativ metod intervjuades pedagoger och observationer videofilmades på två olika förskolor i Västra Götaland. Intervjuerna och videoobservationerna bearbetades sedan via en Teoritriangulering bestående av genusteori, Skinners inlärningsteori och familjesociologiska begrepp. Resultatet av studien blev att det finns skillnader i bemötandet av flickor och pojkar.

Under senare år har förändringar i stadsmiljön ofta inneburit förnyelse av områden som tappat sin tidigare huvudfunktion. På många håll i Sverige skapas nya stadsdelar där det tidigare funnits industrier, varv eller traditionell hamnverksamhet. Handelshamnen i Karlskrona är ett hamnstråk på Trossös nordöstra sida där största delen av hamnverksamheten flyttat till annan plats och området står nu inför en stadsförnyelse. Huvudproblemet är att hamnen är isolerad från staden och den ursprungliga världsarvsklassade stadsplanen fullföljs inte i hamnen. Syftet med arbetet är att utveckla Handelshamnen till en attraktiv och levande del av staden, vilket kommer resultera i en illustrationsplan.

Under senare år har förändringar i stadsmiljön ofta inneburit förnyelse av områden som tappat sin tidigare huvudfunktion. På många håll i Sverige skapas nya stadsdelar där det tidigare funnits industrier, varv eller traditionell hamnverksamhet. Handelshamnen i Karlskrona är ett hamnstråk på Trossös nordöstra sida där största delen av hamnverksamheten flyttat till annan plats och området står nu inför en stadsförnyelse. Huvudproblemet är att hamnen är isolerad från staden och den ursprungliga världsarvsklassade stadsplanen fullföljs inte i hamnen. Syftet med arbetet är att utveckla Handelshamnen till en attraktiv och levande del av staden, vilket kommer resultera i en illustrationsplan. Två olika trianguleringar har använts som bakgrund till illustrationsplanen.

Den tilltagande urbaniseringen har medfört att hamn- och industriområden som tidigare låg i stadens perifera områden har fått en alltmer central plats. Från att ha fungerat som industristäder där denna verksamhet varit en integrerad och vital katalysator för staden håller samhället nu på att övergå från industrisamhälle till kunskapssamhälle där arbetet förflyttats från förorenade och bullriga industrimiljöer till rena och tysta bostads- och kontorsmiljöer. I takt med detta minskar också behovet av centralt belägna industriområden som nu blivit mer ödsliga, otrygga och stadsfrånvända där de inte sällan bildat en barriär mot sin omgivning. Samtidigt är det idag för oss människor inte lika självklart som tidigare genom historien att använda stadens offentliga rum och det pågår mycket planering för att skapa integrerade, attraktiva och levande stadsmiljöer vid stadsomvandlingar. En problematik som uppstår är hur dessa industriområden kan omvandlas från centrala men avskilda, ödsliga och ofta stadsfrånvända industrimiljöer till funktionsblandade, attraktiva och levande stadsdelar som är väl integrerade med sin omgivning.

Intraprenörskap är ett relativt okänt begrepp i jämförelse sin motsvarighet entreprenörskap. Intraprenören kan stå för förnyelse och mervärdesskapande inom en redan etablerad organisation. För att besvara problemformuleringen ?Vilken inverkan samt betydelse kan individen och den organisatoriska kontexten ha för intraprenörskap?? besvarades forskningsfrågornaFinns det några gemensamma egenskaper att identifiera bland intraprenörer som kan kopplas till dess innovativa arbete?Går det att identifiera några särskilda kontextuella förutsättningar som krävs för att intraprenörskap ska uppstå?Vem, vad eller vilka kan vara skapare av den intraprenöriella organisatoriska kontexten?Studien utfördes genom en kvalitativ metod med hermeneutiskt synsätt samt tolkning. Urvalet utgjordes av sex anställda intraprenörer inom olika organisationer, vilka belönats med bemanningsföretaget Talentia ABs pris för intraprenöriellt arbete.

Den tilltagande urbaniseringen har medfört att hamn- och industriområden som tidigare låg i stadens perifera områden har fått en alltmer central plats. Från att ha fungerat som industristäder där denna verksamhet varit en integrerad och vital katalysator för staden håller samhället nu på att övergå från industrisamhälle till kunskapssamhälle där arbetet förflyttats från förorenade och bullriga industrimiljöer till rena och tysta bostads- och kontorsmiljöer. I takt med detta minskar också behovet av centralt belägna industriområden som nu blivit mer ödsliga, otrygga och stadsfrånvända där de inte sällan bildat en barriär mot sin omgivning. Samtidigt är det idag för oss människor inte lika självklart som tidigare genom historien att använda stadens offentliga rum och det pågår mycket planering för att skapa integrerade, attraktiva och levande stadsmiljöer vid stadsomvandlingar. En problematik som uppstår är hur dessa industriområden kan omvandlas från centrala men avskilda, ödsliga och ofta stadsfrånvända industrimiljöer till funktionsblandade, attraktiva och levande stadsdelar som är väl integrerade med sin omgivning. Arbetets syfte är undersöka hur Lövholmen kan omvandlas från en avskild industrimiljö till en funktionsblandad och levande stadsdel som är väl integrerad i sin omgivning.