In today?s genetic evaluation of Swedish beef cattle, mainly traits that are directly related to productivity are measured. However, other traits, such as Temperament and mature cow weight affect the economy of the farmer, as well as the welfare of the animals. This thesis evaluates possible ways of measuring new traits, with focus on Temperament and mature weight of suckler cows. The goal is to examine the possible benefits of including these traits in the Swedish breeding scheme.

Traumatiska skador och kotledsinflammationer kostar hästägare och försäkringsbolag stora summor varje år. För hästägaren innebär dessa skador dessutom förlorad tid för träning och tävling samt stress och oro. Under år 2005 genomfördes en större enkätstudie (ännu ej publicerad) med syfte att identifiera riskfaktorer för uppkomsten av dessa skador. Den innehöll bland annat 10 frågor där hästägare skulle uppslatta hästens Temperament. Dessa frågor är utformade som så kallade VAS-skalor (Visual Analogue Scale) och är de som analyserats i detta arbete.

Military dogs in Sweden spend their first 18 months after weaning with a foster owner that has volunteered to care for its upbringing. The foster owner is advised by a consultant and offered three opportunities to train the dog together with other foster owners. There is a positive correlation between the number of attended training opportunities with the consultant, or other professional dog trainers, and the results of the dog in the Temperament test at the end of the 18 months. The test results are in turn positively correlated with the likelihood of the dog to enter service. This thesis aims to investigate why the number of training opportunities is important for the dog?s chance to enter service by identifying foster owner factors that influence the success of the dog and which Temperament test items the factors have the strongest impact on.

It becomes more important to consider different behaviour traits in the selection for dairy cows to be suitable in the production systems of today. The purpose of this investigation was to study the genetic background to behavioural traits and the heritabilities for Temperament, rank order, aggressiveness, feeding behaviour and for learning behaviour. Moreover, the genetic correlations to other traits were studied. To be included in a breeding programme a trait needs to have enough genetic variation, a moderate to high heritability or to be correlated to another measurable trait. Behaviour is a quantitative trait affected by many genes and the environment.

Horses respond individually to challenges, and the possibility to use these reactions to evaluate equine Temperament with an objective instrument would have several advantages. Horse welfare could be improved by making it possible to find individuals best suited for a specific use, and understanding of the development of abnormal behaviours, such as stereotypies, could be increased. Management routines and training could be adjusted tosuit each individual horse and it could facilitate the selection of individuals appropriate for breeding. There are also economic implications, as horse buyers consider Temperament important and after evaluating Temperament, money can be spent solely on specific horses with all the right qualities. During the last decade, many attempts have been made to measure different aspects of Temperament in horses, and the first aim of this project was to look at these studies and see which methods were used and which Temperamental characteristics they measured.

As the quality of internationally competing horses is increasing, a debate concerning the breeding goal of the Swedish Warmblood horse has arisen. Some people claim that the breeding goal should be divided into two separate goals in the future; one for show jumping horses and another one for dressage horses. At the same time others claim that since the largest group of people using the Swedish Warmblood horse today is amateur riders, the needs of these riders should be taken into a larger consideration in the breeding program. The largest emphasis in this matter is on the horses? Temperament. The objective of the study was to investigate what the majority of the Swedish horse people think about a variety of questions concerning today?s breeding goal of the Swedish Warmblood horse.

Syftet med studien är att är att studera skillnader i mottaglighet för emotionell smitta, anknytningsstilar och personlighets drag så som Temperament och karaktär är hos personer diagnosticerade med Asperger jämfört med personer som inte har någon diagnos. Ett annat syfte är att studera samband mellan emotionell smitta, anknytningsstilar samt personlighetsdrag såsom Temperament och karaktär. Åttioåtta försökspersoner deltog i enkät studien varav femton personer hade en Asperger diagnos och resterande sjuttiotre inte hade någon diagnos, i enkäten fick de svara på 293 påståenden som involverade emotioner, anknytning och personliga Temperaments och karaktärsdrag. Samband och skillnader mellan grupperna undersöktes sedan. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan grupperna.

LKAB använder i rekryteringssammanhang personlighetstest i syfte att om möjligt förutsäga hur kandidater agerar vid givna situationer i det framtida arbetet som produktionschef. Företaget använder Temperament and Character Inventory (TCI) och känner sig inte tillfredsställda med detta, då kandidaternas personliga egenskaper uppfattas annorlunda vid anställningsintervjun än vad testet visar. På uppdrag av LKAB har olika personlighetstest analyserats och jämförts mot LKAB:s kravspecifikation på produktionschefer. Genom intervjuer med HR-advisors på LKAB samlades information in om produktionschefernas personliga egenskaper, LKAB:s rekryteringsprocess och om personlighetstestet. Med utgångspunkt från företagets kravspecifikation för produktionschefer jämfördes personlighetstesten Gordon Personal Profile Inventory, NEO Personality Inventory-Revised, Hogan Personality Inventory, Sixteen Personality Factor och Temperament and Character Inventory med hjälp av en litteraturstudie.

Denna jämförande studie grundar sig på att ridskolor har svårt att finna lämpliga hästar och ponnys till sin verksamhet. Studiens hypotes är att det är svårare att skola in stora hästar än ponnyer. Syftet med studien är att se skillnaderna på inskolning av ridskoleponnyer och ridskolehästar. Studiens frågeställningar är: Är det någon skillnad på ponny och hästar under inskolning på ridskola? Hur lång tid tar ridskolorna på sig att skola in en ridskolehäst samt ridskoleponny? Metoden för studien är kvalitativa intervjuer med öppna frågor. Teoridelen omfattar ridskoleverksamhetens funktion, inskolningsprocess och hästens beteende.

When performing studies that test the reactions of horses in different situations, important information may be available about the horse?s reactivity level. With information from these tests, accidents and dangerous situations may be prevented. When the behaviours from tests are compared with race performance it may be possible to evaluate if some behaviours are more desirable at the race track than others. The aim of this study was to see if behavioural responses correlated with physiological parameters (heart rate, cortisol), the trainer?s opinions and actual race performance.

Den här studien utfördes under treårstest på fyra platser 2011 i Sverige och totalt ingick 315 hästar. Syftet var att undersöka möjligheter att så objektivt som möjligt bedöma unghästars Temperament i samband med redan befintligt treårstest. Detta eftersom det finns en önskan att fler Temperamentsegenskaper införs i avelsvärderingen. Det gjordes en etologisk studie av beteendet vid uppställning för exteriörbedömning och betygsuppläsning där alla avvikelser från stillastående på hästens egna initiativ registrerades. Ägare eller utbildare av de hästar som observerades ombads fylla i en enkät där de skulle göra en bedömning av flera olika Temperamentsegenskaper.

2,5% av alla tumörsjukdomar som drabbar ston är granulosacelltumörer eller granulosa-thecacelltumörer. Tumörerna är hormonproducerande och påverkar även hormonutsöndringen i andra endokrina organ. Med en påverkan på brunstcykeln och Temperament hos hästen kan de utgöra ett stort problem för hästägaren och hästarna inkommer ofta till klinikerna med just dessa problem. Det är först då som tumören upptäcks. En ökad utsöndring av inhibin påverkar FSH produktionen som sjunker under normalt.

Syftet med studien är att är att studera skillnader i mottaglighet för emotionell smitta, anknytningsstilar och personlighets drag så som Temperament och karaktär är hos personer diagnosticerade med Asperger jämfört med personer som inte har någon diagnos. Ett annat syfte är att studera samband mellan emotionell smitta, anknytningsstilar samt personlighetsdrag såsom Temperament och karaktär. Åttioåtta försökspersoner deltog i enkät studien varav femton personer hade en Asperger diagnos och resterande sjuttiotre inte hade någon diagnos, i enkäten fick de svara på 293 påståenden som involverade emotioner, anknytning och personliga Temperaments och karaktärsdrag. Samband och skillnader mellan grupperna undersöktes sedan. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan grupperna.

I dag är konkurrensen stor inom ridsporten och kraven på att hästarna ska fungera och prestera på toppnivå ökar. För att den Svenska varmblodiga hästen (SWB) ska vara konkurrenskraftig krävs ett effektivt avelsarbete. Syftet med detta arbete är att undersöka hur ägare av SWB uppfattar sina hästar vad gäller Temperament, benställning, skador och prestation. Svaren analyserades för att undersöka effekten av olika faktorer på hästarnas prestation vid unghästbedömningar och tävling och kommer sen att användas i en genetisk associationsstudie. Hästarna kommer också att följas upp för att se om det finns någon genetisk korrelation till prestation och hållbarhet. En enkät skickades ut till alla som äger eller har ägt ett svenskt varmblod född 2006 och senare.

Syftet med studien är att är att studera skillnader i mottaglighet för emotionell smitta, anknytningsstilar och personlighets drag så som Temperament och karaktär är hos personer diagnosticerade med Asperger jämfört med personer som inte har någon diagnos. Ett annat syfte är att studera samband mellan emotionell smitta, anknytningsstilar samt personlighetsdrag såsom Temperament och karaktär. Åttioåtta försökspersoner deltog i enkät studien varav femton personer hade en Asperger diagnos och resterande sjuttiotre inte hade någon diagnos, i enkäten fick de svara på 293 påståenden som involverade emotioner, anknytning och personliga Temperaments och karaktärsdrag. Samband och skillnader mellan grupperna undersöktes sedan. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan grupperna.