Syftet med detta arbete är att lyfta fram pedagogers åsikter om Tematisk undervisning, om möjligheter och svårigheter och om de använder sig av det i sin egen pedagogiska verksamhet och i så fall hur. Genom litteraturstudier redogörs för vad Tematisk undervisning innebär samt vad de olika författarna anser om ämnet. För att få svar på vår problemprecisering har vi gjort intervjuer med pedagoger som sammanställts och redovisats. Resultaten visar att de positiva faktorerna överväger de negativa och Tematisk undervisning ses som ett omväxlande och stimulerande arbetssätt som ger både pedagoger och elever inspiration till att lära..

Elever, dramapedagog, lärare och rektor berättar och reflekterar över hur pedagogiskt drama integreras i Tematisk undervisning..

Författarna till denna studie har gjort en kvalitativ utredning kring alkoholvanor och missbruk, samt vilka orsaker det kan finnas till en hög alkoholkonsumtion i industristaden Oxelösund. Informanterna har utpekat vissa orsaker samt vilka förändringar de vill se i samhället..

Det här arbetet handlar om Tematisk undervisning i skolan. Syftet har varit att genom litteratur söka utveckla kunskap om Tematisk undervisning samt kunskap om invandrarelevers relation till skog och natur. Jag har utfört en empirisk undersökning för att ta reda på vad en grupp elever med svenska som andraspråk skulle vilja arbeta med i ämnet skog och natur. Huvudsyftet och tyngdpunkten i arbetet ligger i att, med påverkan från litteratur och den empiriska undersökningen, skapa och forma en planering och ett arbetsmaterial inom ämnet svenska som andraspråk. Utgångspunkten i undervisningsmaterialet är Tematisk undervisning med inriktningen Tema Natur..

Vår definition av begreppet Tematisk undervisning har gjorts utifrån litteratur inom området och utifrån intervjuer. Med Tematisk undervisning menar vi att man arbetar ämnesintegrerande i form av olika teman som kan variera i längd. Denna definition kommer vi att bygga vår studie på.Syftet med studien är att bidra till förståelse för Tematisk undervisning och framför allt dess fördelar och nackdelar. Vårt arbete utgår från dessa forskningsfrågor: Varför används inte Tematisk undervisning i större utsträckning i skolorna? Vilka är faktorerna till att lärare väljer ämnesundervisning framför Tematisk undervisning? Ger lärarutbildningen kunskap om Tematisk undervisning? Vilka är fördelarna med Tematisk undervisning? Vilka är nackdelarna med Tematisk undervisning?Metoden som har använts i detta arbete är öppen intervju.

Denna uppsats behandlar varför några utvalda pedagoger arbetar Tematiskt samt deras förhållningssätt till den Tematiska undervisningen. I uppsatsen ställer jag frågor om vad de intervjuade pedagogerna anser att en Tematisk undervisning kan ha för konsekvenser på elevers inlärning. Undersökningen omfattar även om pedagogerna tror att läsutvecklingen kan gynnas genom Tematisk undervisning. Definitionen av vad Tematisk undervisning är har hämtats ur litteratur om ämnet och utgörs av att ämnen integreras, en erfarenhetsbaserad undervisning och att inte ha en läromedelsstyrd undervisning.Jag använt mig av kvalitativa samtalsintervjuer som metod för min undersökning. I det huvudsakliga resultatet syns att de medverkande pedagogerna anser att Tematisk undervisning kan vara gynnsamt för elevers inlärning.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka lärares attityder till Tematisk undervisning samt vad som ligger bakom dessa. Vi har använt oss av kvalitativa forskningsmetoder såsom kvalitativa intervjuer samt observationer. Sex lärare har intervjuats och två har dessutom observerats under fyra sammanhängande dagar. Av vårt resultat framgick det att ingen av lärarna hade en renodlad positiv eller negativ attityd till begreppet. Lärarnas definitioner av begreppet varierade samt vilka fördelar och nackdelar som lyftes fram.

Syftet med uppsatsen är att undersöka de möjligheter och hinder lärare på grundskolans senare del ser i att arbeta Tematiskt. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med åtta svensklärare fördelade på två olika skolor. I intervjuerna definierade lärarna begreppet Tematisk undervisning samt lyfte fram de möjligheter och hinder som de ser med arbetssättet. Resultaten bekräftar att de verksamma lärarna både ser möjligheter och hinder med Tematisk undervisning. Möjligheterna ligger i den fördjupning och helhetssyn arbetssättet kan ge eleverna, den variation och frihet som läraren har i val av metod och material samt den elev- och verklighetsanknytning som präglar den Tematiska undervisningen.

Vår definition av begreppet Tematisk undervisning har gjorts utifrån litteratur inom området och utifrån intervjuer. Med Tematisk undervisning menar vi att man arbetar ämnesintegrerande i form av olika teman som kan variera i längd. Denna definition kommer vi att bygga vår studie på.Syftet med studien är att bidra till förståelse för Tematisk undervisning och framför allt dess fördelar och nackdelar. Vårt arbete utgår från dessa forskningsfrågor: Varför används inte Tematisk undervisning i större utsträckning i skolorna? Vilka är faktorerna till att lärare väljer ämnesundervisning framför Tematisk undervisning? Ger lärarutbildningen kunskap om Tematisk undervisning? Vilka är fördelarna med Tematisk undervisning? Vilka är nackdelarna med Tematisk undervisning?Metoden som har använts i detta arbete är öppen intervju.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka vad lärare har för uppfattningar om att integrera matematiken i sin Tematiska undervisning. Vi har också studerat om det finns några samband mellan lärares uppfattningar om matematik och deras användning av matematik i Tematisk undervisning. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju matematiklärare som i olika utsträckning arbetar Tematiskt. Lärarna arbetar i årskurs fyra och fem. Resultatet i vår undersökning visar att lärarens uppfattningar om matematik och hur matematikundervisningen ska gå till spelar roll för i vilken utsträckning och hur de integrerar matematiken i sin Tematiska undervisning..

Detta utvecklingsarbete har utgångspunkt i Skolverkets rapport Reformeringen av gymnasieskolan. Intentionerna med Läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94), var att lärare skulle föra metoddiskussioner och ämnesintegrera olika kurser för att höja kvaliteten på undervisningen. Syftet med vårt utvecklingsarbete var att undersöka om Tematisk undervisning kan öka motivationen och intresset hos elever för samhällskunskap och svenska. Utvecklingsarbetet har genomförts inom gymnasieskolan, Samhällsprogrammet, samhällsvetenskaplig gren, åk 2. Vi har genom kvalitativ fallstudiemetod intervjuat fyra elever samt utfört observationer och frågeformulär i helklass.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i årskurs F-2 definierar Tematisk undervisning, samt vilka för- respektive nackdelar de menar att metoden bär med sig. I forskningsbakgrunden redogörs för vad Tematisk undervisning innebär, samt vad olika forskare anser om ämnet. För att besvara problemformuleringen genomförs fyra personliga intervjuer, vilket denna undersökningsmetod är bäst lämpad för då syftet är att undersöka informanternas personliga åsikter samt erfarenheter.Resultatet visar att pedagogernas definition av det Tematiska arbetet innebär att ämnesgränserna suddas ut och att ämnena bildar en helhet. Elevernas behov, nyfikenhet och förmågor är den viktigaste utgångspunkten för undervisningen. Resultatet visar även på både positiva och negativa aspekter.

Detta examensarbete handlar om två olika sätt att arbeta med skönlitteratur i undervisningen i år 3-5. Jag har jämfört en lärare som arbetar med skönlitteratur integrerad i Tematisk, ämnesövergripande undervisning med en annan lärare som använder skönlitteraturen inom ramen för svenskämnet. Syftet har varit att ta reda på vilka skillnader och eventuellt vilka likheter man kan finna i dessa olika arbetssätt samt om eleverna tycker att de lär sig något utifrån att läsa skönlitteratur i undervisningen. För att få fram materialet till min uppsats har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med två lärare samt fyra elever i respektive klass. Jag har även genomfört observationer i båda klasser.

The thesis of this essay is concerned with how two adaptations of The Neverending Story have used the novel's vivid intertextuality and dialogism. The essay also discusses the possibilities of adaptation studies and whether an adaptation can explain a novel by emphasizing its themes..

Syftet med min uppsats har varit att undersöka mönster som binder samman normen, barnet och döden i Tim Burtons verssamling The melancholy death of Oyster boy and other stories. Detta gör jag med hjälp av en Tematisk och komparativ metod för att undersöka motivet konflikten mellan barnet och samhället i boken i jämförelse med traditionell och subversiv barnlitteratur. Jag inleder med en översikt av hur konflikten mellan barnet och samhället sett ut i barnlitteratur, där drar jag även paralleller till Burtons bok. Därefter gör jag en analys av relationen mellan föräldrarna och barnen i boken i jämförelse med subversiv och traditionell barnlitteratur, för att visa på hur detta motiv kommer fram i Burtons bok. Jag går sedan över till att diskutera relationen till andra karaktärer, samt barnet och normen, för att sedan avsluta med en översikt av motivet döden i barnlitteratur och hur detta motiv framkommer i Burtons berättelser..