Studiens syfte är att belysa teknikens mångfald samt att analysera hur man kan väcka barns intresse för teknik och hur man kan skapa inlärningstillfällen i förskolan. Undersökningen bygger på en litteraturstudie. Forskning och teknikprojekt har studerats. Resultatet visar att framför allt förebilder, teknikmedvetenhet och undervisningsmetod har påverkan på barns Teknikintresse. Vidare behöver barn komma i kontakt med gammal, enkel och synlig teknik, vilket man kan utgå ifrån vid planering av förskoleverksamheten i teknik.

Studiens syfte är att med hjälp av denna systematiska litteraturstudie undersöka om förändringar inom teknikämnet i årskurs 1-6 kan öka flickors Teknikintresse. Frågeställningen som det sökts svar på i aktuell internationell forskning, är följande:Anser aktuell forskning att skolan bör förändras för att öka Teknikintresset hos flickor i årskurs 1-6, och i så fall, varför och på vilket sätt?För att få svar på frågeställningarna har systematiska sökningar i databaserna Eric (Proquest), Summon och www.avhandlingar.se gjorts. Engelska sökord som är aktuella för ämnet har valts ut för att ge en bred men ändå riktad sökning. Resultatet till studien är baserad på två avhandlingar och fem artiklar, varav en artikel är en metaanalys och fyra är forskningsstudier.

Studiens syfte är att belysa teknikens mångfald samt att analysera hur man kan väcka barns intresse för teknik och hur man kan skapa inlärningstillfällen i förskolan. Undersökningen bygger på en litteraturstudie. Forskning och teknikprojekt har studerats. Resultatet visar att framför allt förebilder, teknikmedvetenhet och undervisningsmetod har påverkan på barns Teknikintresse. Vidare behöver barn komma i kontakt med gammal, enkel och synlig teknik, vilket man kan utgå ifrån vid planering av förskoleverksamheten i teknik.

Examensarbetets syfte är att ta reda på vad som kan fånga och utveckla flickors respektive pojkars intresse för teknik i årskurserna 7 till 9 samt vilka olika intresseområden som tilltalar dem. Jag har även studerat hur dessa intresseområden skiljer sig åt, mellan pojkar och flickor.Det finns även genusövergripande teknikområden som står högt i kurs hos eleverna, dessa är robotar och uppfinningar. Det jag kan utläsa ur min undersökning är att pojkar och flickor har ett intresse för teknik i årskurs sju som successivt avtar hos flickorna men bibehålls eller ökar en del hos pojkarna..

Elektroniska böcker är ett relativt nytt koncept som inte riktigt gjort några stora landvinningar, trots att ny teknik kommit och framsteg görs. Syftet med uppsatsen är att se vilka brister som finns i utlåningssystem för e-böckerna. Med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod tar vi en närmare titt på Malmö och Lunds stadsbiblioteks hemsidor. Intervjuer av bibliotekspersonal och användbarhetstest samt en teorigenomgång är basen för vår undersökning. Med hjälp av detta ville vi se vilka brister som fanns vid utlåning, ur ett användbarhetsperspektiv, och dra våra slutsatser utifrån de resultat vi fått.

Tanken med detta examensarbete var att undersöka om det finns någon ?röd tråd? i grundskolans teknikundervisning. Som teoretisk utgångspunkt har jag tagit en rapport från Teknikföretagen, som visar en relativt dyster bild av svensk teknikundervisning i grundskolan. Därefter har jag genomfört en egen kvalitativ studie där jag har intervjuat fyra lärare och studerat berörda skolors lokala arbetsplaner, för att djupare kunna undersöka vilka faktorer som faktiskt styr och påverkar teknikundervisningen på skolor i närområdet. Studien är stadieövergripande från förskoleklassen och upp till grundskolans år 9.

Denna studie har genomförts för att ta reda på vad som har påverkat studenter i deras val av teknisk universitetsutbildning. Undersökningen är baserad på åtta intervjuer med studenter som läser vid olika tekniska utbildningar på Uppsala universitet. I intervjuerna har studenternas uppfattningar och upplevelser av undervisningen i grundskolans årskurser fyra, fem och sex undersökts och studenterna har även fått beskriva sitt tekniska intresse och reflektera över ursprunget till detta. Resultaten ställs mot den forskning som finns om vikten av NO och teknik i de tidiga åren på grundskolan, lärarens roll och föräldrarnas utbildning och yrke. De åtta studenterna som har intervjuats i detta arbete har alla minst en förälder med en universitetsutbildning på tre år.

Som huvudproblem hade vi frågeställningen: Hur skiljer sig mäns och kvinnors preferenser för och köpbeslutsprocesser vid val av mobiltelefon åt och vad påverkar dessa? Hur kan marknadsföringen utformas för att möta dessa olikheter? Syftet med uppsatsen var att genom teori och empiri undersöka kvinnors och mäns preferenser och köpbeslutsprocesser och vad som påverkar dessa samt att undersöka den marknadsföring som finns idag och hur denna tar eller skulle kunna ta hänsyn till olikheter mellan könen. Metoddelen på uppsatsen bygger till stor del på en kvalitativ studie. Vilket innebär att flertalet personliga intervjuer genomfördes. För att tolka marknaden och dess olika form av media användes även content analyse som metod för att tolka detta.

Det råder brist på framtida tekniker och skolorna behöver tillsammans med näringslivet jobba för ökat Teknikintresse bland barn och unga. Även om teknikprogrammet på gymnasiet strävar efter att ge eleverna en teknisk bas är det också ett högskoleförberedande program och har andra förutsättningar än de yrkesförberedande programmen att ge eleverna insyn i industrins värld. Syftet med detta examensarbete är att undersöka företagens syn på samarbete med teknikprogrammet. . I litteraturen och i tidigare examensarbeten finner man exempel på företags möjliga syften och krav samt exempel på samarbetsformer med andra skolformer.

Studiens övergripande syfte är att undersöka datoranvändningen i samhällsorienterande undervisning i skolår 4, på två olika skolor i Stockholmsområdet. Undersökningen bygger på fem frågeställningar, vilket bidrar till att belysa lärare och elevers förhållningssätt kring ämnet. För att genomföra studien gjordes en kvalitativ undersökning där observationer, intervjuer samt fokusgruppsintervjuer var de forskningsmetoder som användes för att samla in data. Som teoretiskt avstamp används tankar från behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella teorin. I studien tas även tidigare forskning kring ämnet datoranvändning upp.Mitt undersökningsresultat visar att datoranvändningen tar en stor plats i SO-undervisningen.

Denna rapport vänder sig till de som har ett affärs- eller/och Teknikintresse i utvecklingen av gränssnitt till affärssystem från SAP. Det har skett en omfattande förändring de senaste åren med hur vi alla dagligen använder oss av internet och mobila enheter. Vi har alla vant oss vid snygga, användarvänliga och flexibla gränssnitt. Vi gör våra bankärenden och använder sociala medier från vår smartmobil. Vi tar sedan för givet att vi också lika lätt ska kunna använda dessa gränssnitt på vår läsplatta.