I uppsatsen har det under arbetets gång framkommit att ämnet är av en väldigt komplex natur och i allt väsentligt inte har varit föremål för diskussion i doktrin och praxis, varvid ett utförligt klarläggande av rättsläget har varit nödvändigt. Utredningen i uppsatsen har givit att förekomsten av samordnade bedömningar är av betydande vikt för att åstadkomma en likformig Taxering och för att uppnå en enhetlig rättstillämpning. I dagsläget förekommer samordnade bedömningar i viss mån, men det förefaller inte vara i närheten av en tillfredsställande omfattning. Det finns vissa problem som behöver överbyggas för att ett arbete med utveckling av samordnade bedömningar inom Taxeringen skall lyckas. Ett av problemen är bristen på resurser.

Syftet med denna uppsats var att redogöra för de ändringar som från och med 2009 års Taxering gjorts för uppskovsreglerna vid byte av bostad. Även frågorna varför reglerna ändrades och hur de kommer att påverka den enskilde som har eller funderar på att ansöka om uppskovsbelopp undersöktes. Eftersom reglerna är så pass nya har jag till största delen granskat förarbetena till lagändringarna, men även andra källor har använts i arbetet. Uppskovsavdrag innebär att beskattningen av en realisationsvinst vid privatbostadsförsäljning skjuts upp på framtiden. Reglerna har ändrats flera gånger genom årens gång sedan uppskovsavdraget infördes på 60-talet.

Skatteverket fattar varje år ett grundläggande beslut om årlig Taxering, enligt 4 kap. 1§ TL. Skattebetalare är skyldiga att medverka genom att lämna riktiga uppgifter till underlag för Taxeringen. Enligt 15 kap. 1§ 1 st.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka förutsättningar för att införa en frivillig överlåtelsedeklaration i samband med fastighetsinskrivning. Studien behandlar fastighetsTaxering för småhus och huruvida en överlåtelsedeklaration skulle kunna komplettera dagens Taxering. Studien redogör för dagens fastighetsTaxeringsmodell och relevant lagstiftning. Taxeringsvärdet beräknas genom massvärdering och ska utgöra 75 % av marknadsvärdet under nivååret. Metoder som har tillämpats i studien är litteraturstudie, intervjuer och enkätundersökning.

Syftet med uppsatsen är att studera den rättsliga regleringen av omprövning av Taxeringsbeslut och att påvisa särdrag som omprövning enligt Taxeringslagen (1990:324) har i jämförelse med omprövning enligt allmän förvaltningsrätt. Omprövningsinstitut inom allmän förvaltningsrätt är delvis reglerad i förvaltningslagen (1986:223), delvis i praxis. Förvaltningslagen är emellertid en ramlag. Finns det en avvikande bestämmelse i en speciallag får förvaltningslagen ge vika. Då Taxering är specialreglerad i Taxeringslagen innebär detta att Taxeringslagens bestämmelser har företräde framför en motsvarande regel i förvaltningslagen.Den nya Taxeringslagen trädde i kraft den 30 juni 1990.

?Nu avskaffar vi Sveriges mest hatade skatt? sade finansminister Anders Borg vid en presskonferens den 19 september 2007. Förmodligen är beskattningen av boende den del av det svenska skattesystemet som genom tiderna utsatts för mest ifrågasättande och kritik. Fokus har främst legat på ökande Taxeringsvärden till följd av att områden blivit mer attraktiva och den påverkan detta har haft på fastighetsskatten. Detta har särskilt gällt kustområden där köp av fritidsbostäder medfört att de permanentboendes fastighetsskatt ökat på grund av den höjda prisnivån.

I ett fåmansföretag finns ofta en ekonomisk intressegemenskap mellan företaget och delägaren. Stoppreglerna avseende beskattning av fåmansföretag och dess delägare avskaffades från och med 2001 års Taxering. I uppsatsen redogörs för hur värdet av olika förmåner vid inkomstTaxeringen beräknas till det verkliga värdet, marknadsvärdet, samt vad delägaren måste beakta för undvikande av förmånsbeskattning. Dispositionsrätten innebär att en anställd eller delägare i ett fåmansföretag som stadigvarande har rätt att nyttja en förmån ska beskattas för värdet av att fritt kunna disponera denna. Förmånen beskattas olika beroende på om delägaren är aktiv eller icke aktiv i företaget.

Av globaliseringen följer en ökad handel mellan stater och inom multinationella koncer-ner där så kallade internprissättning sker. Genom internprissättningen ser företagen en möjlighet att överföra vinster till lågbeskattade länder. För att förhindra detta har regler som ska se till att marknadsmässiga villkor styr prissättningen upprättats. De svenska bestämmelserna för internprissättning utgår från korrigeringsregeln i 14 kap. 19 IL som ger uttryck för armlängdsprincipen.

FrågeställningDrabbas den skattskyldige av dubbelbestraffning när denne påförs både skattetillägg och döms för brott enligt skattebrottslagen?SammanfattningAv artikel 4 i sjunde tilläggsprotokollet i Europakonventionen framgår att den som en gång blivit dömd eller frikänd av domstol för brott ska vara skyddad mot nytt åtal och ny dom i samma sak, dvs. principen om ?ne bis dem? eller det så kallade dubbelbestraffningsförbudet.En central fråga som länge varit föremål för en omfattande diskussion och debatt är huruvida det svenska skattetillägget strider mot artikel 6 i Europakonventionen. Både i motiv och i praxis synes man numera vara enig om att ett påförande av skattetillägg bör förstås som en anklagelse för brott i den mening som avses i artikel 6.

Den 1 januari 2010 trädde lagen (2009:1289) om prissättningsbesked vid internationella transaktioner i kraft. Lagen möjliggör för en näringsidkare att erhålla ett bindande besked om framtida prissättning av internationella transaktioner mellan parter som är i ekonomisk intressegemenskap. En näringsidkare kan således i förväg komma överens med Skatteverket om hur en viss internprissättningsfråga inom en företagsgrupp skall bedömas utifrån armlängdsprincipen. Tvister om internprissättningsfrågor mellan en näringsidkare och Skatteverket har tidigare lösts på så sätt att näringsidkaren överklagat ett Taxeringsbeslut som inneburit att Skatteverket höjt företagets Taxering med tillämpning av korrigeringsregeln i 14 kap 19 och 20 §§ IL. Detta eftersom myndigheten har ansett att näringsidkaren tillämpat armlängdsprincipen felaktigt och således att oriktig prissättning av interntransaktionerna förelegat.

Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förändringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillämpas vid 2009 års Taxering. Före reglernas ikraftträdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förändringarna fokuserade inte sällan på den statliga fastighetsskatten på bostäder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förändringen bestod i att den tidigare gällande statliga fastighetsskatten på bostäder avskaffades till förmån för den nu gällande kommunala fastighetsavgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad på bostadens Taxeringsvärde och utgjorde en procent av detta värde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av värdet gällande privatbostadsrätter. I och med förändringen infördes istället en förutbestämd avgift till ett årligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrätter.

Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förändringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillämpas vid 2009 års Taxering. Före reglernas ikraftträdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förändringarna fokuserade inte sällan på den statliga fastighetsskatten på bostäder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förändringen bestod i att den tidigare gällande statliga fastighetsskatten på bostäder avskaffades till förmån för den nu gällande kommunala fastighetsavgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad på bostadens Taxeringsvärde och utgjorde en procent av detta värde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av värdet gällande privatbostadsrätter. I och med förändringen infördes istället en förutbestämd avgift till ett årligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrätter.

Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förändringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillämpas vid 2009 års Taxering. Före reglernas ikraftträdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förändringarna fokuserade inte sällan på den statliga fastighetsskatten på bostäder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förändringen bestod i att den tidigare gällande statliga fastighetsskatten på bostäder avskaffades till förmån för den nu gällande kommunala fastighetsavgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad på bostadens Taxeringsvärde och utgjorde en procent av detta värde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av värdet gällande privatbostadsrätter. I och med förändringen infördes istället en förutbestämd avgift till ett årligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrätter.

Skatteverket fattar varje år ett grundläggande beslut om årlig Taxering, enligt 4 kap. 1§ TL. Skattebetalare är skyldiga att medverka genom att lämna riktiga uppgifter till underlag för Taxeringen. Enligt 15 kap. 1§ 1 st.

Reglerna angående skattetillägg som ett administrativt sanktionssystem infördes för att avkriminalisera mindre skatteförseelser och rent slarv, samt att få de skattskyldiga att bättre fullgöra sin uppgiftsskyldighet. Sedan 1972, då systemet för skattetillägg infördes, har det genomgått flera förändringar, senast det skedde var 2003. I förarbetet till gällande lag anser Regeringen att det är av grundläggande betydelse att det administrativa sanktionssystemet framstår som rättvist och rimligt, och att det dessutom är förenligt med Europakonventionen.Sedan 1995 är Europakonventionen svensk lag, vilket framgår av 2 kap. 23 § regeringsformen. Detta innebär att svensk rätt tvingades anpassas till Europakonventionens krav och det gällde även skattetilläggssystemet.