Detta examensarbete på masternivå i Fysisk Planering är en kvalitativ studie som genom innehållsanalys och tematisering undersöker blandstaden som planeringsideal utifrån de anspråk som görs gällande problemlösning. Studien innefattar en presentation av praktikdiskurs, teori och empiri i form av kommunala översiktsplaner vilket studeras utifrån institutionalisering genom Tankefigurer, spårbundenhet och kognitiv dissonans. Studien visar att blandstaden är en institutionaliserad, spårbunden Tankefigur som i stort delar ideologisk grund med planeringsidealet modernism. Studien visar även att trots detta framställs modernismens planeringsideal i problembeskrivningar som förefaller nyanserade, och blandstaden framställs som dess motpol..

Detta examensarbete på masternivå i Fysisk Planering är en kvalitativ studie som genom innehållsanalys och tematisering undersöker blandstaden som planeringsideal utifrån de anspråk som görs gällande problemlösning. Studien innefattar en presentation av praktikdiskurs, teori och empiri i form av kommunala översiktsplaner vilket studeras utifrån institutionalisering genom Tankefigurer, spårbundenhet och kognitiv dissonans. Studien visar att blandstaden är en institutionaliserad, spårbunden Tankefigur som i stort delar ideologisk grund med planeringsidealet modernism. Studien visar även att trots detta framställs modernismens planeringsideal i problembeskrivningar som förefaller nyanserade, och blandstaden framställs som dess motpol..

The aim of this essay is to examine what happens when Veronica Roths Divergent-trilogy is read with a lutheran theological pre-understanding. Using reader-response theory and lutheran theology written for and in a post-modern context, three lutheran figures of thought are presented as one way of understanding the trilogy. The conclusion is that it is possible to reveal lutheran ideas concerning justification, guilt, forgiveness, mercy and self-sacrificing love in the Divergent-story. .

Denna kandidatuppsats i landsbygdsutveckling har som syfte att studera hur landsbygden representeras i två livsstilsmagasin; Drömhem & Trädgård och Lantliv. För att kunna besvara uppsatsens syfte utförs en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys, samt en semiotisk bildanalys på materialet. Detta utförs för att kunna urskilja rådande och florerande Tankefigurer kring landsbygden, som både medvetet och omedvetet kan påverka människors föreställningar och agerande och som i sin tur kan vara avgörande för den svenska landsbygdens framtid. Den centrala slutsatsen i den här studien är att landsbygden framställs som förskönande och idyllisk, vilket kan sammanfattas med begreppet och teorin kring den lantliga idyllen. I min studie byggs den lantliga idyllen upp och bekräftas av fem sub-Tankefigurer och tidskrifternas bilder, dessa bidrar till att den lantliga idyllen inte är tillgänglig för alla..

Titel: Tankefigurer som framställs i media om Strömsunds kommun ? En ideologikritisk textanalysNivå: C-uppsats i Medie-och kommunikationsvetenskap, 15 högskolepoängFörfattare: Emelie HolterHandledare: Eva Åsén EkstrandExaminator: Mathias SylwanSyfte: Avflyttningsproblemet i Strömsunds kommun är stort och det är viktigt att vända denna negativa befolkningstrend för att kommunen ska kunna överleva. Med detta som bakgrund är det intressant att undersöka vilka Tankefigurer Östersunds-Posten och Länstidningen Östersund framställer och presenterar av Strömsunds kommun.Forskningsfråga: Vilka Tankefigurer framställer och presenterar tidningarna ÖP och LT av Strömsunds kommun?Metod: Kvalitativ textanalys samt ideologikritisk analys.Empiri: 6 artiklar fån Östersunds-Posten och 6 artiklar från Länstidningen Östersund.Slutsats: Sammanfattningen av denna analys är att ÖP och LT framställer främst negativa Tankefigurer om Strömsunds kommun som i slutändan kanske kan påverka kommunen negativt i marknadsföringssyfte och hur invånarna själva och andra ser på kommunen. Tankefigurer som landsbygdens underlägsenhet som aldrig kommer kunna konkurrera med storstäderna, samt landsbygden i sig som Tankefigur.

Att vara vittne eller målsägande, är en påfrestande process. Att utsättas för brott väcker olika känslor hos den drabbade t.ex. rädsla och ilska. När ett brott polisanmäls startar en lång rättsprocess för att utreda vad som hänt. För att hjälpa vittnen och målsäganden att hantera den jobbiga situationen finns vittnesstödet för att bidra med information och stöd.