Introduktion: Tandhygienistbehandlingar kan upplevas som smärtsamma och det kan krävas lokalbedövning för att patienten ska få en smärtfri och bra behandling. Alla individer har olika smärttrösklar och olika upplevelser av tandvården som kan påverka valet av att få bedövning eller ej.Syfte: Att beskriva patienters uppfattningar om lokalbedövning vid Tandhygienistbehandlingar.Frågeställningar: 1. Vilka uppfattningar har patienter om lokalbedövning vid Tandhygienistbehandling? 2. Varför väljer patienter lokalbedövning vid Tandhygienistbehandling? 3.

Tandhygienistyrket grundades i början av 1900-talet och idag finns tandhygienister i över trettio länder och det är ett kvinnodominerat yrke. Den första tandhygienistutbildningen startade i Sverige 1968. År 1991 blev tandhygienistyrket en legitimerad profession. Syftet var att undersöka vilka kunskaper patienter i åldersgruppen 50 - 65 år har om legitimerade tandhygienisters yrkesroll samt patienternas attityder till Tandhygienistbehandling. Frågeställningarna var "vilken kunskap har patienter i åldersgruppen 50 - 65 år om legitimerade tandhygienisters yrkesroll?" och "vilka attityder har patienter i åldersgruppen 50 - 65 år till Tandhygienistbehandling?" Projektet genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ metod.

Syftet med studien var att undersöka samband mellan upplevelse av tandvårdsrädsla och smärta hos patienter vid Tandhygienistbehandling. Ytterligare ett syfte var att undersöka om det fanns samband mellan kön och ålder i relation till tandvårdsrädsla och smärta. Studien genomfördes med användning av enkäter på patienter som behandlades av tandhygieniststudenter på Högskolan i Kristianstad. I studien ingick 78 respondenter, varav 39 män och lika många kvinnor i åldrarna 21-81 år. Enkäten bestod av två delar.

Syftet var att undersöka i vilken grad munhälsan förbättrades hos patienter med tandlossning efter Tandhygienistbehandling. Populationen bestod av samtliga patienter, som remitterats till studiens författare för behandling av tandlossning under perioden november 2000 till december 2004 och som uppfyllde vissa inklusions- och exklusionskriterier (n=38 efter bortfall). Tandköttsfickor som var fem millimeter eller djupare fanns initialt på minst tio procent av tandytorna hos samtliga deltagare. Gemensamt för deltagarna var att de tidigare ej behandlats av tandhygienist eller på specialistavdelning för parodontologi. Populationens medelålder var 61 år vid det första tandhygienistbesöket.

The aim of the study was to describe how patients experienced communication, treatment and costs at the dental hygienist program at Högskolan Kristianstad. The study was based on a questionnaire that was made at the patient clinic. The questionnaire was conducted by the treating dental hygienist student after the treatment. The questionnaire was answered in the waiting room. Collection of the material occurred during the month of March in 2009.

The aim of this study was to investigate patients? experiences of pain during dental hygienist treatment and scaling. The study is based on a questionnaire and includes 129 patients, from four dental clinics in Skåne, Sweden. The questionnaire consisted of ten questions with a Visual Analogue Scale as a main question. Questions about age, gender and dental anxiety were also included.

The aim of the study was to examine experiences and attitudes to dental hygienist treatment in a group of patients by using the assessment tools Corah Dental Anxiety Scale (DAS) and Dental Hygienist Beliefs Survey (DHBS) at the dental hygienist clinic, the university of Kristianstad. Another aim of the study was to test the reliability of the assessment tools. Methods: Fifteen respondents answered the two questionnaires at two different occasions before dental hygienist treatment. The results showed that nine respondents reported that they are absolutely calm when their dental hygienist is going to remove tartar, while six are a little bit worried or tensed. The categories ethics, communication, trust and control in DHBS had a positive agreement (mean value 1.1 and 1.2).

Syftet med studien var att undersöka samband mellan upplevelse av tandvårdsrädsla och smärta hos patienter vid Tandhygienistbehandling. Ytterligare ett syfte var att undersöka om det fanns samband mellan kön och ålder i relation till tandvårdsrädsla och smärta. Studien genomfördes med användning av enkäter på patienter som behandlades av tandhygieniststudenter på Högskolan i Kristianstad. I studien ingick 78 respondenter, varav 39 män och lika många kvinnor i åldrarna 21-81 år. Enkäten bestod av två delar.