På hösten 1996 tog Talibanerna makten i Afghanistan. Till en början hyllades de som hjältar av många eftersom de skapade ordning i landet och utrotade mer eller mindre all kriminalitet som under åren efter Sovjets ockupation ökat dramatiskt. Ganska snart började Talibanerna införa regler och förordningar där de bland annat förbjöd musik, dans, drakflygning och andra nöjen. De beordrade männen att odla sitt skägg och kvinnorna att gömma sig bakom en burqa om de måste ut på gatorna, helst skulle de hålla sig hemma och inte visa sig bland folk. För de många afghaner som levt ett modernt liv med jeans, gympaskor, hitmusik och västerländska videofilmer blev Talibanernas maktövertagande en chock. Latifa var 16 år när Talibanerna intog Kabul.

Kriget i Afghanistan som startade 2001 har bidragit till att många civila skadats och fått sätta livet till. En av anledningarna till detta är det ökade användandet av flygstridskrafter för att skydda egen marktrupp. Flygattacker är på många sätt en bra metod för att snabbt kunna bekämpa fientliga individer samt med stor eldkraft kunna verka över stora ytor. Baksidan av att använda flygbombningar är att det i flera fall drabbar dem som inte är det utpekade målet. Kan detta vara en bidragande faktor till ett ökat missnöje mot koalitionen i Afghanistan och en direkt ökning för stödet till rebellerna? Syftet med arbetet är att undersöka om det finns ett samband mellan koalitionens flygbombningar i Afghanistan och ett ökat stöd till Talibanerna från civilbefolkningen.

This essay is about the massive Iranian aid to Hezbollah and the Saudi Arabian, likewise, towards the Taliban. The main view is that the two countries aid respective aid to Hezbollah and the Taliban is/were not a gesture of goodwill but rather an economic method of getting influence and controlling the receiver. This view that is based on a theory called; economic statecraft. The economic statecraft theory is used in this paper to investigate why Iran?s influence towards Hezbollah has been successful while the Saudis ambitions with the Taliban have failed.

Sedan attacken på USA 11 september 2001 har åtskilliga rapporter skrivits om Talibanernaför att skapa underlag för styrkorna som bekämpar dem. Syftet med uppsatsen är att försökaåskådliggöra en struktur på styret av Talibanernas organisation 2009 och förklara varför dehade denna struktur på styret med utgångspunkt i den religiösa utbildningen. Och i och meddetta bidra till forskningsläget om Talibanerna. Frågeställningen som besvaras i uppsatsen är:Vilken struktur hade styret av Talibanernas organisation 2009 och varför hade styret dennastruktur? Denna frågeställning löses ut av följande 2 frågor: Fråga 1 - Kan strukturen påstyret av Talibanernas organisation 2009 beskrivas med hjälp av en strukturellorganisationsteori? Fråga 2 - Kan den religiösa utbildningen vara en förklaring till dennastruktur på styret?Med hjälp av en strukturell teori om organisationers form och två sociologiska teorier sombehandlar varför människor och grupper handlar som de gör utifrån deras bakgrund ska jagförsöka uppfylla uppsatsens syfte och beskriva hur strukturen på styret av Talibanernasorganisation såg ut 2009 och förklara varför den såg ut så.Uppsatsen använder en kvalitativ metod där divisionaliserad organisation, habitus och dendolda läroplanen används som teorier.

1979 till 1989 pågick en sovjetisk militär insats i Afghanistan vars syfte var att bedriva upprorsbekämpning för att stödja den afghanska marionettregeringen. Efter 9/11 2001 blev Afghanistan återigen ett insatsområde för en amerikanskledd koalition vars syfte var att störta Talibanerna och sätta en ny regering till makten. Som en följd av detta genomfördes flera markoperationer för att rensa upp de sista talibanska fästena. En av dessa operationer var Operation Anaconda. Men fanns och finns det fortfarande erfarenheter som från Sovjets insatser som kunde haft en effekt på denna operation samt liknande operationer? Syftet med denna uppsats är att utgå från de sovjetiska operationer Afghanistan 1979-1989 och påvisa framgångsfaktorer som kan användas på markoperationer inom ramen för upprorsbekämpning.

Som ett resultat av attackerna mot USA den 11 september 2001 förklarade dåvarande president George W Bush krig mot terrorismen den 20 september samma år. Sex dagar senare undertecknade Bush ett direktiv vilket auktoriserade den civila amerikanska underrättelsetjänsten Central Intelligence Agency att utföra riktat dödande mot fördefinierade individer i syftet att förhindra nya attacker från terroristnätverket Al Qaeda, Talibanerna och associerade styrkor. Bush initierade det amerikanska bruket av så kallade ?drone strikes? i anslutning till krigsförklaringen med intentionen att eliminera misstänkta terrorister utan möjlighet till en rättvis rättegång, Obama-administrationen har valt att fortsätta utöva policyn. Syftet med studien är att fastställa huruvida USA:s juridiska rättfärdigande och bruk av folkrätt i relation till genomförandet av riktat dödande och användandet av obemannade luftfarkoster i kriget mot terrorismen kan betraktas vara förenligt med doktrinen för just war theory och gällande internationell rätt.

Afghanistan är ett land där motsättningen mellan tradition och modernitet har kännetecknat hela 1900-talet. Skillnaderna mellan utvecklingen i städerna och i landsbygden är stora vilket är en av orsakerna till att landet har splittrats. Olika moderniseringsförsök har utgjorts av olika utomstående aktörer under de senaste 100 åren. Denna undersökning fokuserar på en jämförelse mellan två olika perioder där man har försökt att modernisera Afghanistan. Det första exemplet är Sovjetunionen, från år 1973 fram till år 1991.

Guantanamofångarnas status - abstract Syftet med denna uppsats är att utreda Guantanamofångarnas juridiska status. Detta görs genom en diskussion av följande frågor: -Varför och på vilka grunder har USA fattat beslutet om att inte tillerkänna Guantanamo-fångarna krigsfångestatus? -Vad har fångarna för möjlighet att få sin status prövad? -Kan den uppkomna situationen ha någon inverkan på framtida internationell rätt? -Kan den uppkomna situationen påverka hur eventuellt tillfångatagna amerikaner i en framtida internationell väpnad konflikt blir behandlade? Svaren på dessa frågor har sökts genom litteraturstudier och inhämtande av information från internet. Faktablad och pressbriefings från Vita Huset och Försvarsdepartementet i USA har legat till grund för min analys av USA och Bush-administrationens argument. Dessa källor har kompletterats med kommenterande material författat av forskare från olika juridiska högskolor och universitet i USA. Uppsatsen visar att USA skiljer på fångar som är Talibanska soldater, samt fångar som är medlemmar i al-Qaeda.

Guantanamofångarnas status - abstractSyftet med denna uppsats är att utreda Guantanamofångarnas juridiska status. Detta görs genom en diskussion av följande frågor:-Varför och på vilka grunder har USA fattat beslutet om att inte tillerkänna Guantanamo-fångarna krigsfångestatus? -Vad har fångarna för möjlighet att få sin status prövad? -Kan den uppkomna situationen ha någon inverkan på framtida internationell rätt? -Kan den uppkomna situationen påverka hur eventuellt tillfångatagna amerikaner i en framtida internationell väpnad konflikt blir behandlade? Svaren på dessa frågor har sökts genom litteraturstudier och inhämtande av information från internet. Faktablad och pressbriefings från Vita Huset och Försvarsdepartementet i USA har legat till grund för min analys av USA och Bush-administrationens argument. Dessa källor har kompletterats med kommenterande material författat av forskare från olika juridiska högskolor och universitet i USA. Uppsatsen visar att USA skiljer på fångar som är Talibanska soldater, samt fångar som är medlemmar i al-Qaeda.

Guantanamofångarnas status - abstractSyftet med denna uppsats är att utreda Guantanamofångarnas juridiska status. Detta görs genom en diskussion av följande frågor:-Varför och på vilka grunder har USA fattat beslutet om att inte tillerkänna Guantanamo-fångarna krigsfångestatus? -Vad har fångarna för möjlighet att få sin status prövad? -Kan den uppkomna situationen ha någon inverkan på framtida internationell rätt? -Kan den uppkomna situationen påverka hur eventuellt tillfångatagna amerikaner i en framtida internationell väpnad konflikt blir behandlade? Svaren på dessa frågor har sökts genom litteraturstudier och inhämtande av information från internet. Faktablad och pressbriefings från Vita Huset och Försvarsdepartementet i USA har legat till grund för min analys av USA och Bush-administrationens argument. Dessa källor har kompletterats med kommenterande material författat av forskare från olika juridiska högskolor och universitet i USA. Uppsatsen visar att USA skiljer på fångar som är Talibanska soldater, samt fångar som är medlemmar i al-Qaeda.