I föreliggande uppsats har jag undersökt några perceptoriska aspekter på röstens ålder. Dels testades hypotesen att vuxna människor kan uppskatta en vuxen rösts ålder på ±10 år med stimuli bestående av enstaka isolerade ord, och dels undersöktes om det fanns typiska och atypiska Talare för sin ålder (dvs Talare som lät lika gamla som de var respektive Talare som lät betydligt äldre eller yngre än vad de var) genom att värdera lyssnare åldersuppskattningsförmåga för några utvalda Talare..

Syftet med studien är att visa på ett vidare perspektiv över hur pedagoger talar om bemötandet av de två kategorierna tigare och Talare, samt hur pedagoger talar om användandet av gruppindelningar med hänsyn till tigare och Talare. Vår studie tar sin utgångspunkt i socialkonstruktivistisk teori, och vi intresserar oss för hur pedagoger upplever tigare och Talare i sociala interaktioner i klassrummet. Studien är inspirerad av diskursanalys med inriktning mot diskurspsykologi. Empirinsamlingen gjordes med en kvalitativ metod. Sex pedagoger intervjuades utifrån två olika intervjuguider.Intervjusvaren visade att pedagogerna huvudsakligen strävade efter att få tigarna att bli Talare.

Syftet med studien är att visa på ett vidare perspektiv över hur pedagoger talar om bemötandet av de två kategorierna tigare och Talare, samt hur pedagoger talar om användandet av gruppindelningar med hänsyn till tigare och Talare. Vår studie tar sin utgångspunkt i socialkonstruktivistisk teori, och vi intresserar oss för hur pedagoger upplever tigare och Talare i sociala interaktioner i klassrummet. Studien är inspirerad av diskursanalys med inriktning mot diskurspsykologi. Empirinsamlingen gjordes med en kvalitativ metod. Sex pedagoger intervjuades utifrån två olika intervjuguider.Intervjusvaren visade att pedagogerna huvudsakligen strävade efter att få tigarna att bli Talare.

Syftet med detta examensarbete är att få fördjupade kunskaper i hur lärare i årskurs 3 arbetar med muntliga framställningar och hur de stöttar elever med talängslan. Vi har använt en kvalitativ metod som tillvägagångssätt när vi samlat in vårt material. För att samla in vårt resultat har vi intervjuat sex lärare i årskurs 3.I resultatet har det framkommit att de vanligaste metoderna är redovisningar efter ett avslutat ämnesområde, högläsning samt berättande. Lärarna vill få muntliga framställningar till en naturlig del av undervisningen och därför arbetar de mycket med övningar där eleverna får tala utan att vara förberedda. För att eleverna ska utvecklas som Talare arbetar de flesta lärarna med respons på olika sätt.

Föreliggande studie är ett försök att få fram relevant information kring realisering av kvantitet i två svenska dialekter. Föremål för undersökningen är eliciterade enstaviga minimala ord från två Talare av gotländska samt två Talare av skånska. Materialet, som spelats in av dialektprojektet SweDia 2000, ger möjlighet att i flera dialekter studera kvantitetsfenomenet med hjälp av samordnade, jämförbara ordlistor..

Syftet med denna studie är att undersöka unga Talare av svenska som andraspråks attityder till svenska med brytning. De insamlingsmetoder som används för att uppnå detta syfte är enkät samt kvalitativa intervjuer. 37 deltagare medverkar i enkätundersökningen vilken förutsätter ett lyssnande på inspelat talspråk, av svenska utan brytning och svenska med brytning. Enkäten utformades innehållandes adjektivpar (snäll-elak osv.) med differentialskalor från 1 till 7. Utifrån adjektivparen bedömer deltagarna hur de uppfattar respektive Talare. För att förstå vilka upplevda faktorer som påverkar några av deltagarnas bedömning av de båda talarna utförs även kvalitativa intervjuer med sju av deltagarna i undersökningen. Resultatet från enkätundersökningen visar att deltagarna värderar de båda talarna lika vad gäller tillskrivandet av goda respektive negativa egenskaper.

SammandragDenna uppsats tar fasta på det växelspel som uppstår mellan deltagarna i ett samtal. I början och slutet av en samtalstur, det en Talare framför till dess att nästa Talare tar vid, finns ett s.k. övergångsområde. Syftet med studien är att lyfta fram den aktivitet som återfinns i detta område genom att studera hur samtalsdeltagarna orienterar sig mot varandra samt belysa dess betydelse för kommunikation och språkinlärning.Materialet som har använts är fyra inspelade samtal mellan vuxna andraspråksinlärare på grundläggande nivå och arbetet tar sin utgångspunkt i Conversation Analysis (CA) samt teorier om interaktionell lingvistik.Resultatet visar på en betydande aktivitet i övergångsområdet och att de samtalande utnyttjar uppbackningar och skratt för att upprätthålla ett positivt samtalsklimat. De samtalande orienterar sig mot varandra genom att låna ord mellan sig och be varandra om hjälp.Kommunikationen underlättas av de uppbackningar, frågor och skratt som återfinns, likt samtalets kitt, i övergångsområdet.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, SIS133VT 2012Handledare: Sofia Tingsell och Maria Löfdahl.

Denna uppsats undersöker, med metoden samtalsanalys, två samtal på engelska mellan infödda Talare av engelska och svenskar med engelska som sitt första främmandespråk. Fokus ligger på form och funktion för fenomenet allo-repetition i dessa två samtal, d.v.s. repetition av vad någon annan har sagt tidigare.Inom samtalsforskning kring samtal på modersmålet har man funnit att repetitionen har många funktioner på såväl ett innehållsmässigt som ett socialt plan. Genom att använda sig av olika typer av repetitioner förhåller sig samTalaren till både ämnet och de andra samtalarna, samtidigt som koherens skapas. Också inom andraspråksforskningen har repetitionen som fenomen undersökts, och har där funnits anta vissa former beroende på om de används av inlärarna själva eller de mer språkligt kompetenta infödda talarna.

Sammanfattning Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur två olika samtalsaktiviteter, i moderna språk spanska, påverkar hur samTalare talar i interaktion och uppnår meningsskapande sinsemellan. För att kunna analysera detta har arbetet utgått från Conversation Analysis (CA), en metod som analyserar de olika metoder som deltagare själva använder för att hantera olika aspekter av samtalets organisation och olika problem som kan uppstå i samtalet. Enligt CA är sociokulturella faktorer och andra sociala kategorier endogena i samtalet. Vilket innebär att samtal kan analyseras oberoende av social kontext eller sammansättning av samTalare.Med hjälp av videoinspelad observation har CA använts för att analysera hur samTalare i fyra grupper om tre använder sig av turtagning, reparation och pausering i två olika samtalsaktiviteter på spanska, en med bild och en utan bild.  Undersökningens resultat visar att det inte är den fysiska närvaron eller frånvaron av bilder i sig som leder till skillnader i hur deltagare gör då de interagerar. Det är hur Talare och medsamTalare gör för att orientera mot bilderna och deras innehåll som ger upphov till skillnader i hur de använder sig av turtagning, reparation och pausering i samtalskativiteter.I samtalen utan bild orienterade deltagarna mot varandra.

Sammanfattning Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur två olika samtalsaktiviteter, i moderna språk spanska, påverkar hur samTalare talar i interaktion och uppnår meningsskapande sinsemellan. För att kunna analysera detta har arbetet utgått från Conversation Analysis (CA), en metod som analyserar de olika metoder som deltagare själva använder för att hantera olika aspekter av samtalets organisation och olika problem som kan uppstå i samtalet. Enligt CA är sociokulturella faktorer och andra sociala kategorier endogena i samtalet. Vilket innebär att samtal kan analyseras oberoende av social kontext eller sammansättning av samTalare.Med hjälp av videoinspelad observation har CA använts för att analysera hur samTalare i fyra grupper om tre använder sig av turtagning, reparation och pausering i två olika samtalsaktiviteter på spanska, en med bild och en utan bild.  Undersökningens resultat visar att det inte är den fysiska närvaron eller frånvaron av bilder i sig som leder till skillnader i hur deltagare gör då de interagerar. Det är hur Talare och medsamTalare gör för att orientera mot bilderna och deras innehåll som ger upphov till skillnader i hur de använder sig av turtagning, reparation och pausering i samtalskativiteter.I samtalen utan bild orienterade deltagarna mot varandra.

SammanfattningAtt kunna identifiera och förstå olika varieteter av målspråket är en grundläggande förutsättning för att andraspråksinlärare av svenska ska kunna bli fullständig deltagare i dagens flerspråkiga svenska samhälle. Den här studien har till syfte att explorativt undersöka vuxna andraspråksinlärares tillägnande av kunskaper i språklig variation vad gäller modersmålssvenska och andraspråkssvenska, samt deras sociolingvistiska medvetenhet. Detta testas och analyseras genom olika moment i ett lyssnarexperiment, dvs. hur L2-lyssnare bedömer olika Talare, hur de förklarar sin bedömning och hur de uppfattar sig själva jämfört med olika Talare. En bakgrundsenkät används för att samla in information om språklig erfarenhet och koppla den till L2-lyssnarnas bedömningar.

I föreliggande uppsats har jag auditivt och akustiskt undersökt tre ord uttalade av fyra manliga och fyra kvinnliga Talare från två åldersgrupper (21-30 år och 61-73 år), alltså sammanlagt 24 ord. Syftet var att försöka hitta korrelat till röstens ålder hos normala röster..

I de exempel på presupposition vi möter i den språkvetenskapliga litteraturen är den presupponerade informationen så gott som alltid enkel, konkret, verifierbar och fri från värderingar. I det språk vi möter i vår dagliga verklighet är det däremot inte alls ovanligt att Talare presupponerar information av en helt annan karaktär: den presupponerade informationen i (1)?(3) är både vag och kontroversiell, och vi kan anta att den har att göra med Talarens åsikter..

I denna studie undersöks sambanden mellan text och samhälle i Stefan Löfvens politiska sommartal den 25 augusti 2013. Studien intresserar för hur olika språkliga strategier kan användas för att positioneraStefan Löfven som blivande statsminister. Studien utgår teoretiskt i från Faircloughs kritiska diskursanalys men innehåller också delar ursystemisk-funktionell grammatik och samtalsanalys. Resultaten pekar på att talets övergripande syfte är att positionera Talaren som statsministerkandidat både på ett nationellt och internationellt plan. Positioneringen sker dels textuellt genom användningen av pronomen för att etablera en gemensam plattform mellan Talare och åhörare, dels diskursivt genom en blandning av olika diskurser som positionerar Talaren i en nationell/internationell kontext.