I denna rapport talas det om användbarhetsexpertens roll som representant för användaren,medlare av termen användbarhet samt medlare mellan användaren och andra yrkesroller i en Systemutvecklingsprocess. Denna roll har många gånger en tendens till att inte få tillräckligt med gehör av andra yrkesroller i utvecklingsprojekt. Det finns flera olika faktorer som kan bidra till detta. Vad som framkom i resultatet var en bekräftelse på att användbarhetsexpertensroll är viktig i fråga om representering och medling. Vad gäller faktorn samarbete anser respondenterna att samarbetet för det mesta fungerar bra mellan dem och andra yrkesroller.

Det talas ofta om hur viktigt det är att involvera användarna i en Systemutvecklingsprocess. Användarnas medverkan ska bidra till bättre system både i teknisk synpunkt och i användarsynpunkt. Men empiriska resultat har dock visat på olika resultat om huruvida användarmedverkan bidrar till systemframgång eller inte.Detta arbete syftar till att undersöka ett antal empiriska studier och ta reda på varför en del studier visar på att användarmedverkan ökar systemframgångarna medan andra inte visar på detta. Arbetet har genomförts genom en litteraturstudie där olika empiriska undersökningar har jämförts..

Denna rapport är resultat av en studie som utförts på Kappa Kraftliner i Piteå där vi jämfört två separata systemutvecklingsprojekt. Fokus för undersökningen ligger på de olika metoder som använts vid de två utvecklingsprojekten. Närmare 70% av alla systemutvecklingsprojekt misslyckas helt eller blir kraftigt försenade vilket leder till ökade kostnader och låg tilltro till systemen. Att skräddarsy ett informationssystem kan bli både kostsamt och resurskrävande. Alternativet är att använda sig ett standardiserat system.

Examensarbetet behandlar kvalitetssäkring inom IT-konsultbranschen och undersökningen är genomförd med hjälp av litteraturstudier och intervjuer. Kvalitetssäkring skall genomföras hos IT-konsultföretagen för att en god kvalitet skall kunna erhållas på de systemlösningar som levereras till kund. I arbetet med kvalitetssäkring ingår att upprätta en kvalitetsstrategi och en kvalitetspolicy. IT-konsultföretagen skall även följa ett kvalitetssystem och en kvalitetsorganisation skall tillsättas. Kunskap om kundernas krav och önskemål på systemen skall prioriteras och genom hela Systemutvecklingsprocessen skall en återkoppling till uppställda projektplaner ske.

Denna rapport innehåller en undersökning av vilka aspekter som är avgörande för att en Systemutvecklingsprocess leder till slutprodukter med väl användbara gränssnitt. Rapporten innehåller dessutom ett antal riktlinjer för hur en systemutvecklingsmetod kan förbättras med avseende på användbarhet.För att genomföra undersökningen har jag valt att utvärdera hur två systemutvecklingsmetoder, SSADM och IDM, hanterar användbarhetsaspekter. Jag har utvärderat dessa metoder utifrån följande frågeställningar: om de stödjer gränssnittsdesign, om de är iterativt användarorienterade, om de involverar designers med speciella gränssnittskunskaper, om de har fokus på användarna, om de innehåller tidiga och kontinuerliga tester av användbarhet, om de har en integrerad utveckling samt om de innehåller stöd för prototyping. Det som framkommer i rapporten är att ovanstående frågeställningar till viss del är avgörande för att säkerställa slutprodukter med väl användbara gränssnitt. Förutom ovanstående aspekter är det dessutom av vikt att ta hänsyn till användbarhet i samband med kravinsamling och kravanalys.

Under vår utbildning har vi funnit att resonemangen kring användarmedverkan oftast beskrivs utifrån systemutvecklarens perspektiv och menar att det här finns en rad fördomar och kunskapsluckor kring hur användarna ser på Systemutvecklingsprocessen. Vi har därför valt att undersöka hur användarna påverkas av att vara deltagare i ett systemutvecklingsprojekt och vad ett deltagande arbetssätt får för påverkan hos deras uppfattning, inställning och kunskap kring datorstödet. Syftet är att förbättra kommande involvering av användarrepresentanter då man med en förbättrad förståelse av hur dessa ser på sin medverkan, bättre kan anpassa den till deras uppfattningar och målsättningar med arbetet. I syfte att ge en så djuplodande bild av användarmedverkan som möjligt har vi genomfört en kvalitativ studie med ett antal intervjuer där respondenterna gavs tillfälle att svara fritt och med egna ord. Vår studie har, bland annat, visat att användarmedverkan leder till att användarna blir mer nöjda med systemen, vare sig de är bra system eller inte.

Projektarbeten har med tiden blivit allt vanligare både i arbetsliv och i utbildningar. Under de senaste åren har ett flertal av de utbildningsprogram som ges vid Linköpings Universitet omarbetats för att från start göra studenter vana vid denna arbetsform. I dessa lärobaserade projekt följer man en projektmodell som kallas LIPS, lätt interaktiv projektstyrning. I projektarbeten krävs en bra samordning av all den information som arbetet genererar. Detta har vi försökt att underlätta genom att utveckla en webbportal för studiebaserade projektarbeten som samlar informationen centralt, åtkomlig för både studenter och lärare.I detta examensarbete beskrivs hur en användarcentrerad Systemutvecklingsprocess har bedrivits för att framställa webbportalen.

Användarinvolverade förfaringssätt i Systemutvecklingsprocesser har funnits i några decennier, men de har inte fått fullständig acceptans av alla systemutvecklingsföretag på marknaden. Orsakerna till detta är flera, till exempel bristande kunskap om begreppet eller att företags affärsidé inte stödjer arbetssättet. Det finns en hel del litteratur som förespråkar arbetssättet, men den tar främst upp möjligheter och problem som användare kan ställas inför. Vi anser därför att det finns en avsaknad av systemutvecklares uppfattningar i litteraturen, och vi vill med vårt kandidatarbete belysa hur systemutvecklare ser på tillämpning av användarinvolvering inom systemutveckling. I detta arbete har vi genomfört en undersökning av kvalitativ karaktär där systemutvecklare som ansåg sig arbeta på ett användarinvolverat sätt intervjuades med semistrukturerade frågor som framarbetades ur den insamlade litteraturen.

Traditionell systemutveckling präglas ofta av långa utvecklingsprocesser och en oförmåga attmöta förändrade behov från kunden. Problematik med buggar i mjukvaran och förskjutnadeadlines uppstår kontinuerligt och leder till högre kostnader för företag.För att komma till rätta med dessa problem behövs en Systemutvecklingsprocess som belyserproblem direkt när de uppstår och därmed tvingar de inblandade till reflektion över processensom skapar problemen vilket belyser de verkliga bakomliggande orsakerna. Låg kvalitet påmjukvara är ofta ett symptom på djupare organisatoriska problemEtt synsätt som syftar till att möta dessa problem är lean software development. Synsättet harinspirerats av lean production som är en beskrivning av The Toyota Production system vilketi sin tur är det arbetssätt som har tillämpats av Toyota under flera decennier i den traditionellatillverkningen.Mary och Tom Poppendieck har beskrivit sju principer och 22 tankeverktyg som kananvändas för att skapa en metod för lean software development. Studien visar vilka styrkoroch problem som lean software development och lean production beskriver generellt samtvilka styrkor och problem som finns avseende beskrivning av Poppendieck's principer ochtankeverktyg i synnerhet.

Co-design är en filosofi som kan tillämpas under en Systemutvecklingsprocess. Grundtanken iCo-design är att man ska titta på verkligheten utifrån flera olika perspektiv för att sedan väljadet mest lämpliga perspektivet. Co-design har bara tillämpats under ettsystemutvecklingsprojekt och det är e-Me projektet som genomfördes på Högskolan i Borås.Under e-Me projekt så utgick man från användarna, som då var studenter, och tog, genomworkshops med användarna, fram storyboards och scenarier. Dessa storyboards och scenarierlåg sedan till grund för kravspecifikationen i e-Me. När utvecklarna sedan mottogkravspecifikationen så blev det problem eftersom serierna inte var tillräckligt detaljerade menockså för att utvecklarna inte varit delaktiga i utvecklingen av dem.