En genomgång av Malmö FF mellan åren 1999 och 2004 ur ett socialpsykologsikt perspektiv. Arbetets syfte är att ta reda på vilka Synergieffekter Malmö FF:s förändring har gett..

Vårt syfte är att utreda huruvida de två revisionsbyråerna Andersen och Deloitte & Touche i Sverige har större möjligheter att skapa lönsamhet som ett företag efter samgåendet. För att utreda detta inriktar vi oss på tre nyckelfaktorer integration, strategi och finansiering. Två stora områden där Synergieffekter kan uppkomma är inom finansiering och strategi. För att dessa ska kunna uppkomma är det av högsta vikt att integrationen blir lyckosam. Blir den det kan det även uppkomma Synergieffekter av integrationen i sig.

Logistik fått en allt viktigare roll i dagens rationaliseringsarbete eftersom många av effektivitetsvinsterna ligger i gränssnitten mellan olika avdelningar och aktörer i värdeflödet. Därmed är det av intresse att studera huruvida aktörer kan erhålla Synergieffekter genom samordning inom logistiksystemet. Då varje aktörs logistiksystem är unikt så har studien utförts i samarbete med en global kemikoncern på en utav deras fabriksområden. På området verkar i dagsläget sex oberoende aktörer, varav tre tillhör den aktuella koncernen och därmed är de som ligger i fokus för studien. De övriga aktörerna likväl de aktiviteter som inte är kopplade till logistiken har exkluderats ur studien.Utifrån det här intresset och samarbetet så har följande syfte formulerats: ?Syftet med studien är att utreda vilka potentiella Synergieffekter som kan erhållas vid en samordning av aktiviteter och resurser inom logistikhantering mellan aktörer, som i dagsläget arbetar mer eller mindre isolerat ifrån varandra?.Genom en kombination av litteratursökningar med fokus på Lean och Nätverksmodellen samt en kvalitativ studie i form av datainsamling, flertalet intervjuer, noggranna observationer, processkartläggning samt en benchmarking har en analys gjorts.Analysen har lett fram till ett flertal rekommendationer där förbättringspotential finns samt förväntade Synergieffekter som rekommendationerna kan resultera i.

Inom läkemedelsbranschen har fusioner och samgåenden blivit allt vanligare för att uppnå Synergieffekter i form av kostnadsbesparingar och intäktsförbättringar. Trots positiva Synergieffekter på kort sikt är de långsiktiga fördelarna långt ifrån givna. Det har visat sig att flertalet fusioner misslyckas på grund av att marknadseffekterna vid en fusion inte undersökts eller tillräckligt ingående beaktats. Leder en fusion mellan två likartade företag till ökade marknadsandelar?Fusionen mellan Astra och Zeneca tillkännagavs 1998, och är en av de största företagsfusioner som genomförts i Sverige.

Företagsförvärv har sedan länge varit ett sätt för företag att få tillgång till tillväxt utan att behöva växa organiskt. Företagsförvärv har längre varit ett ämne som forskare har studerat och då framförallt belyst huruvida företagsförvärv är något som ska bedrivas eller inte bedrivas och om de skapar Synergieffekter eller inte. Dock har inte forskningen inom området tidigare riktat speciellt mycket fokus på människorna som är involverade i företagsförvärv. Vi har i denna studie försökt att belysa denna aspekt. Detta genom att studera den sociala tillitens påverkan på Synergieffekter vid ett företagsförvärv.Syfte med denna studie har varit att undersöka om det finns något samband mellan Synergieffekterna vid företagsförvärv och den sociala tilliten på kort respektive lång sikt, samt vilken inverkan landets utvecklingsnivå har för utfallet.

Den svenska telekommarknaden präglas av en oligopolsituation, där de fyra största företagen utgör 97,5 procent av marknaden, och den främsta konkurrensen sker om befintliga kunder. TeliaSonera är marknadens största företag och de saluför de två operatörerna Telia och Halebop, medan Tele2 är det näst största företaget och de saluför operatörerna Tele2 och Comviq. Inom den svenska telekombranschen har operatörerna förhållandevis liknande tjänsteerbjudanden och det är därför viktigt att skapa sig ett starkt varumärke som differentierar sig ur mängden samt bidrar till att skapa Synergieffekter för företag som har två varumärken. Ett varumärke kan användas för att skapa värde för både konsumenten och företaget samt etablera en relation mellan dessa parter. Det värde som företaget skapar med varumärket benämns som brand equity, vilket kan ses ur ett kundvärdebaserat respektive finansiellt perspektiv.

Bakgrund: För att svenska företag ska kunna ta del av de Synergieffekter det innebär att ha människor anställda som härstammar ur olika kulturer krävs en medvetenhet om olikheterna. Genom medvetenhet om, samt kunskap och färdigheter i den andre kommunikationspartnerns kultur kan vi skaffa oss en intellektuell kommunikationsförmåga för att först lösa de enklaste och sedan en del av de mer komplicerade problemen. Ju mer kunskap om våra olikheter vi införskaffar oss, desto lättare är det att förutse dessa problem och därmed ha en möjlighet att undvika dem.Syfte: Syftet med denna uppsats är att skapa en ökad förståelse för den problematik som kan påverka kommunikationen mellan personer med olika kulturell bakgrund. Detta i samband med kommunikation som sker i en yrkesmässig kontext.Genomförande: Studien genomfördes i intervjuformmed hjälp av fyra personer på dataföretaget UCS AB.Resultat: De kulturella faktorer som påverkar kommunikationen är uppdelningen av arbete och privatliv, användandet av Ni-formen, tvetydigheter, skämt och kroppsspråket. De fördelar som kan identifieras när personer med olika kulturell bakgrund kommunicerar är att kommunikationen blir livligare, möjligheten att få uppleva hur andra kulturer lever i sin vardag samt de Synergieffekter som uppstår då var och en ser saker och ting på olika sätt.

Oförmågan att överbrygga kulturella skillnader är en av de vanligaste anledningarna till att synergier sällan realiseras i samband med förvärv. Fallstudien i denna uppsats av Lindex förvärv av Twilfit förstärker denna åsikt. Efter förvärvet i januari 2002 skulle Twilfit integreras i Lindex. Twilfit hade en flexibel inköpsorganisation med stor kundmedvetenhet. Lindex å andra sidan var duktiga på att skapa stordriftsfördelar och få ner kostnaderna vid inköp.

Förvärv kan göras utifrån en rad olika motiv, där möjligheten till ökad lönsamhet genom Synergieffekter är ett av de vanligaste. Synergieffekter ger fördelar, vilka genererar större kassaflöden och således högre avkastning för företagets ägare. Medan budgivande bolag främst handlar utifrån incitament såsom möjlighet till ökad konkurrenskraft, marknadsandel och lönsamhet, attraheras målbolagets aktieägare snarare av budpremien. Detta eftersom de oftast erhåller en premie på mellan 15 till 50 procent utöver bolagets aktuella marknadsvärde. Empiriska undersökningar som gjorts kring uppköpssituationer i fastighetsbranschen, inklusive denna, visar att uppköp i regel gynnar det uppköpta företagets aktieägare på bekostnad av aktieägarna i det förvärvande bolaget.

Bakgrund: Idag är världsekonomin väldigt komplex och globaliserad. Det är näst intill omöjligt att beskriva en ekonomisk företeelse utan att redogöra för en serie av händelser som leder fram till fenomenet. Media är ett väldigt viktigt forum för hur aktiekursen skall utvecklas. Det är via den som spekulanter på marknaden får sin information och skapar sig en uppfattning om marknaden.. Ett företag kan förvärva ett annat med anledning av en rad olika motiv såsom ökad lönsamhet genom Synergieffekter, ökad konkurrenskraft genom större marknadsandel.Problem: Företagen kan även räkna på vilka Synergieffekter man uppnår genom ett uppköp, vilket kan vara ett tillräckligt köpmotiv.

Denna uppsats beskriver skillnader i förvärvskalkyler och hur olikheter i värdering därigenom uppkommer. Anledningen är att riskkapitalbolag verksamma inom private equity tycks vinna budstrider mot strategiska köpare, vilka har för avsikt att förvärva bolag för att skapa Synergieffekter. Detta tycks ologiskt då riskkapitalbolagen snarare borde värdera förvärven lägre, till följd av att de inte kan inräkna Synergieffekter. Studien utgår ifrån en jämförelse av ett riskkapitalbolag och en strategisk köpare, båda aktiva i Sverige. Vi undersöker deras värderingsmetodik och inställning till förvärvsfinansiering, samt påverkan av företagens verksamhetsinriktning.

Bakgrund: Under stora delar av 1900-talet har fusioner varit ett vanligt sätt för företag att växa. Under åren har det funnits olika orsaker till varför företag valt att fusionera. Det finns dock många undersökningar som visar på att fusioner inte alltid varit så lyckosamma som företagsledningarna och intressenterna hoppats på. Varför fortsätter då företag att fusioneras? Genom fusioner vill företagen bli effektivare och mer lönsamma.

Inledning: Som svar på de redovisningsskandaler som förekommit desenaste åren så tillkom lagen Sarbanes Oxley Act i USA. Lagen har ävenpåverkat länder runt om i världen som är noterade på den amerikanskabörsen, därav är även ett antal svenska bolag berörda av lagen. Syftet medlagen är att återställa investerares förtroende för aktiemarknaden ochgarantera att den finansiella informationen från företagen stämmer överensmed verkligheten. För att säkerställa tillförlitligheten i de finansiellarapporterna sätts interna kontroller upp i företagen som gör det lättare attupptäcka fel och bedrägerier i god tid. Intern kontroll innebär att man följerupp styrningen av verksamhetens processer.

Problem: Hur en verksamhet skall styras har länge varit föremål för debatt. Kaplan och Nortons balanserade styrkort har sedan mitten på 1990-talet varit populärt då även mjukare värden (kund-, process- och lärandeperspektiv) synliggörs. På senare år har de kompletterat diskussionen om styrmodeller med en strategikarta. Denna strukturerar upp arbetet med att bryta ner de övergripande strategierna till konkreta handlingsplaner. I första hand är strategikartan tänkt som ett komplement för att ge ett strategibaserat underlag till styrkortet men har i många fall ersatt styrkortet genom att fungera som ett fristående styrsystem.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera det stöd som styrmodellerna balanserade styrkort och strategikartor kan ge vid styrningen av en verksamhet.

Företag som idag går över till koncernstyrning måste beakta flera aspekter till exempel, hur bemanningen skall ske, hur styrningen av dotterbolagen ska gå till, vilka resurser som skall fördelas och vilka Synergieffekter som genereras av att flera företag styrs från en gemensam ledning. Denna uppsats utgår från hur styrningen av dotterbolagen bör gå till och uppsatsens syfte är att undersöka hur företag skall gå tillväga vid en eventuell implementering av koncernstyrning. Fallstudien genomfördes i en koncern där koncernstyrning endast existerar genom dotter- och moderbolagsrelationen. Ingen gemensam koncernledning är upprättad och varje bolag styr sig självständigt. De slutsatser vi har kommit fram till är att tre grundförutsättningar bör vara uppfyllda för att kunna genomföra en implementering av koncernstyrning..