Uppsatsens syfte är att undersöka medias påverkan på tio gymnasisters uppfattning om Svininfluensan. De frågor som jag har valt att använda mig för att uppnå syftet är hur media kan påverka elevernas synsätt på Svininfluensan och på vilka sätt kan eleverna uppfatta Svininfluensan. För att kunna förstå hur media påverkar sin publik och hur publiken uppfattar en händelse har jag använt mig av teorin om sociala representationer. Media är en betydande faktor för skapandet av sociala representationer hos individen när det gäller hur en individ ska ta ställning till en händelse. Genom kvalitativa intervjuer har jag undersökt hur tio gymnasieelever uppfattar Svininfluensan.

I den här studien undersöker vi hur Sveriges två största dagstidningar, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, har rapporterat om nya, okända sjukdomar i ett inledande skede. Vi har valt att granska rapporteringen om HIV/Aids och Svininfluensan under en vecka från och med att sjukdomen först uppmärksammas i svensk dagspress. Syftet är att jämföra rapporteringen av Svininfluensan och HIV/Aids för att se hur tidsandan och de olika sjukdomsbilderna har påverkat rapporteringen.För att undersöka rapporteringen har vi använt oss av en kvantitativ undersökning av totalt 104 texter: 63 texter om Svininfluensan publicerade mellan 26 april och 2 maj 2009 och 41 texter om HIV/Aids publicerade mellan 29 juli och 4 augusti under året 1987. I vår undersökning har vi utgått från tidigare forskning, där vi bland annat bygger vidare på ett forskningsarbete som gjordes om Svininfluensan i svenska medier vid Göteborgs universitet 2009/2010.Resultaten från vår undersökning visar bland annat att det skrivs mer om Svininfluensan än om HIV/Aids under den undersökta perioden. Dessutom använder sig tidningarna av olika texttyper i rapporteringen.

Syfte: Att analysera och jämföra tre Facebook-gruppers och de smittskyddsansvariga myndigheternas sätt att tala som olika instanser i konstruktionen av Svininfluensan som nationell diskurs. Huvudsaklig målsättning: Att svara på frågan: Kan missnöjet och misstron angående Svininfluensan tolkas som ett motstånd mot den nationella subjektspositionen? Metod: Jag identifierade de smittskyddsansvariga myndigheterna och tre Facebook-grupper som sändare respektive mottagare av Svininfluensan som nationell diskurs. Utifrån det valde jag att se Socialstyrelsens pandemiplaner och Facebook-gruppernas diskussioner som representerande utgångspunkten för- respektive mottagandet av Svininfluensan som nationell diskurs. På så sätt möjliggjorde jag studiet av om och hur mottagandet av den aktualiserade pandemisituationen kan ses som ett motstånd mot positioneringen som nationella subjekt. Analysen genomfördes genom identifierandet av ett antal framträdande teman i Facebook-gupperna och en jämförelse med hur dessa fungerade i pandemiplanerna.

I dagens samhälle har media en stor roll i människors liv och det är viktigt att påpeka medias enorma makt att påverka människors verklighetsbild. Makten stannar inte på tidningsbladet, webben, bloggen eller på TV-rutan. Makten fortsätter leva och påverkar människors uppfattning och åsikter i olika hänsynstaganden. Genom åren har journalistiken ändrats och konkurrensen vuxit och det innebär att tidningsjournalistiken ändrats och pressen för dem som skapar nyheter återfinns i säljsiffror. Tidningen ska sälja lösnummer och i den situationen är rubriker och retoriska grepp viktigare än någonsin.

I april 2009 började media uppmärksamma influensautbrott i Mexico och USA, och i loppet av veckor kom ämnet att dominera den svenska nyhetsbilden och det allmänna vardagstalet. De huvudsakliga nyhetsrubrikerna konstruerade influensan i ett brett spektra av definitioner i allt ifrån yttre hot med hög dödlighet och stor spridningsrisk, till uttryck för olika ekonomiska och politiska vinstintressen. Genom diskursanalys undersöker denna uppsats hur fenomenet svininfluensa konstruerats i media och myndighetspublikationer under våren, sommaren och hösten 2009. Analysen och den teoretiska referensramen bygger på Michel Foucault och Ernesto Laclau & Chantal Mouffes diskursteorier. Resultatet visar att Svininfluensan konstrueras som en offentlig angelägenhet, som sjukdom, som hot och fara, och som skrämselstaktik genom ett antal diskurser.

Syfte: Att analysera hur Aftonbladet använde olika strategier och retoriska begrepp under rapporteringen av Svininfluensan, samt hur mediers makt kan beskrivas utifrån Foucaults teori. Teori: Medieretorik, encoding/decoding, budskapsstrategier, diskursteori, diskursens makt Metod: Kritiskt granskande analyser i form av kritisk diskursanalys och kritisk retorikanalys. Resultat: Aftonbladet använder sig utav medvetna eller omedvetna strategier och retoriska begrepp för att sända ut ett visst budskap. Makten att kunna försöka påverka kan, enligt Foucaults teori, komma ifrån staten i första hand. Därför är användningen utav strategier och retoriska begrepp nödvändig för att bibehålla makten att kunna försöka påverka och övertyga läsarna..

Syftet med denna forskning är att undersöka hur två tidningar, Aftonbladet och Dagens Nyheter, rapporterade om två influensapandemier, asiaten 1957 och Svininfluensan 2009. Detta för att kunna se en förändring över tid.Vi gjorde en kvantitativ datainsamling där 285 artiklar kategoriserades. Av dessa artiklar valdes sedan ut tolv stycken totalt, sex från respektive tidning, som vi utförde en kvalitativ textanalys av. Genom de två utförda metoderna anser vi att vi fått en större helhetsbild av tidningarnas rapportering om influensorna.Genom dagordningsteorin kunde vi se skillnader i vad som stod på agendan 1957 och 2009, där valet av nyheter skilde sig. Vidare visar resultaten på att Aftonbladet och Dagens Nyheter är delaktiga i att sätta agendan för vad som är viktigast för dagen.Den alarmerande känslan som förekom i rapporteringen om Svininfluensan 2009 fann vi inte i rapporteringen om asiaten 1957, där tidningarna istället generellt ingav en lugnande ton.

Syftet med uppsatsen har varit att underso?ka hur Svininfluensan framsta?lldes i tva? tidningar a?r 2009, det a?r da? den var som mest omskriven. Underso?kningen utga?r ifra?n teorin om risksamha?llet och dagordningsteorin. Den fra?gesta?llning jag utga?tt ifra?n a?r: Hur ser rapporteringen av Svininfluensan ut i Dagens nyheter och Expressen under november 2009? Underso?kningen fokuserar pa? vilka som har fa?tt komma till tals i tidningarna och vad de fa?tt uttala sig om.

Syftet med uppsatsen har varit att underso?ka hur Svininfluensan framsta?lldes i tva? tidningar a?r 2009, det a?r da? den var som mest omskriven. Underso?kningen utga?r ifra?n teorin om risksamha?llet och dagordningsteorin. Den fra?gesta?llning jag utga?tt ifra?n a?r: Hur ser rapporteringen av Svininfluensan ut i Dagens nyheter och Expressen under november 2009? Underso?kningen fokuserar pa? vilka som har fa?tt komma till tals i tidningarna och vad de fa?tt uttala sig om.

Följande uppsats syftar till att undersöka om och varför samhällets syn på risk och riskhantering förändras under de senaste 40 åren. Bakgrunden till ämnesvalet är det ansenliga utrymme som Svininfluensans utbrott och spridning gavs i svensk massmedia under året 2009. Utifrån föreställningen att reaktionen torde varit annorlunda för några decennier sedan jämförs massmedias bevakning av Svininfluensan med motsvarande bevakning av dess föregångare Hongkonginfluensan som drabbade Sverige i slutet av 1960-talet.Med utgångspunkt i Ulrich Becks teorier om risksamhället analyseras insamlat material från Dagens Nyheter kvantitativt och kvalitativt från tidsperioderna för pandemiernas utbrott och spridning. Uppsatsen fokuserar på hur riskerna definieras, vilka marknader som påverkats av deras spridning samt hur staten agerat i sin riskhantering. Dessa faktorer förs sedan samman för att analysera om en samhällsförändring skett.Uppsatsen fastslår att det finns ett flertal skillnader i samhällets syn på risk och riskhantering i frågor av denna typ mellan de två tidsperioderna.

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som personalen inom dagligvaruhandeln upplevde som viktiga för arbetsmotivationen utifrån Herzberg`s tvåfaktorteori. Studien undersökte även om det fanns samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och personlighetsegenskaper. En enkätstudie genomfördes där 74 medarbetare inom dagligvaruhandeln i Mellansverige deltog. Ett t-test visade att skillnaden mellan inre och yttre faktorer inte var signifikant. En korrelationsanalys visade på samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och personlighetsegenskaper.

Ett av de mest notoriska dilemman i dagens kosmologi är den mörka materians natur och dess förekomst i universum. Mot bakgrund av detta har nya forskningsdiscipliner med rötterna i Einsteins relativitetsteori växt fram, bl.a. teorin om gravitationslinser som möjliggör en indirekt observationsmetod av ljussvaga kompakta objekt som annars skulle vara mycket svåra eller omöjliga att upptäcka på traditionella vis, såsom svarta hål.Via en genomgång av grundteorin för gravitationslinser, några enkla teoretiska studier och en grundläggande felmarginalsanalys illustreras hur olika typer av kompakta objekt i Vintergatans omedelbara omgivning kan ge upphov till vissa karakteristiska linsfenomen. Detta sätts i relation till rådande teorier om den tidigaste stjärnbildningen och de massiva kompakta rester som denna generation av mycket massiva stjärnor bör ha efterlämnat ? i synnerhet intermediära svarta hål med massor på 100-1000 Msol som ännu kan finnas i dagens mörka galaxhalor.

Våren 2009 drabbades Mexiko av en okänd smitta. Många människor insjuknade snabbt och man misstänkte att smittan hade sitt ursprung i ett virus, som tidigare endast upptäckts hos grisar. Av den orsaken kom smittan att gå under namnet svininfluensa. Smittan spreds hastigt i stora delar av världen. I maj, cirka en månad efter de första utbrotten i Mexiko, bekräftades det första fallet av svininfluensa i Sverige.

The aim of this thesis has been to examine how the risk for the swine flu was represented in the Swedish Radio news broadcast Ekot 16.45 during different phases of the pandemic in 2009. We wanted to study how the risk was described in different discourses and periods? Were the participants in the reporting calming or warning the listeners in relations to different aspects of the swine flu? What consequences for the community were reported in the broadcasting?To find the answers to our questions, we analysed 13 features about the swine flu broadcasted in Ekot?s main news broadcast Ekot 16.45. We used critical discourse analysis inspired by Norman Fairclough.We identified four types of discourses in our text, a journalistic discourse, a medical discourse, a nationalistic discourse and an authority discourse. The main discourse was the medical one.

Syftet med den här studien är att undersöka vad som skiljer i personlighet mellan studenter som vaccinerade sig mot Svininfluensan och studenter som inte vaccinerade sig. Studien genomfördes genom en kvantitativ enkätundersökning på 194 studenter från ett universitet i Svealand. Deltagarna fick besvara psykometriska personlighetstester som mätte känslighet, ångest, depression, sympati och pålitlighet. Därefter utfördes statistiska test i SPSS för att i huvudsak beräkna medelvärdesskillnader.Resultaten visar att vaccinerade studenter är signifikant känsligare än ovaccinerade studenter. Vaccinerade studenter är också mer ångestfyllda men skillnaderna är inte signifikanta.