Sök:

Sökresultat:

8 Uppsatser om Svampsjukdomar - Sida 1 av 1

Svampsjukdomar på amerikanska blåbär (Vaccinium corymbosum L.) : med fokus på dem som angriper de vegetativa delarna ovan mark

Detta är en litteraturstudie om amerikanska blåbär, Vaccinium corymbosum, och dess Svampsjukdomar som angriper de ovanjordiska vegetativa delarna. Sjukdomar på amerikanska blåbär i Sverige orsakar idag minimala ekonomiska problem, vilket kan ha att göra med att vi inte riktigt har kunskapen om hur vi skall odla för att få en optimal skörd. Med ökade kunskaper kommer troligen också skörden att öka och då är att förvänta att skador på buskarna kommer att bli ett större problem än tidigare. Arbetet har skrivit för att öka odlingssäkerheten i Sverige på lång sikt med tanke på Svampsjukdomar. Målet med arbetet är att ta fram ett lättbegripligt faktaunderlag om livscykler, diagnosticering och bekämpningsmetoder för de allvarligaste Svampsjukdomarna på ovanjordiska vegetativa delar.

Sötkörsbärssorter : användning och förekomst i svenska genbanker

Rapporten beskriver olika anledningar till bevarandet av sorter av sötkörsbär, Prunus avium, med tyngdpunkt på sorternas kulturvärde och den genetiska resurs de utgör för forskare och förädlare. Vidare beskrivs kortfattat de olika aktörer som arbetar med bevarandet i svenska genbanker och klonarkiv som NordGen, Sveriges Lantbruksuniversitet, Centrum för biologisk mångfald och Programmet för odlad mångfald. I arbetet undersöks även vilka egenskaper hos sötkörsbär som är viktiga att förbättra. Speciellt önskvärda egenskaper är t ex resistens mot bakteriekräfta och Svampsjukdomar, vinterhärdighet, svagväxande träd, fasta och stora frukter med hög spricktålighet, självfertilitet, tidigt bärande träd, samt frukter som mognar under olika tider under hela säsongen. I ett appendix beskrivs kortfattat egenskaperna hos 39 sorter av sötkörsbär som finns vid Balsgårds genbank.

Rhododendron och dess skadegörare

Swedish energy policy aims to increase the use of energy from renewable sources and this should be done in a safe, environmentally and sustainable manner. According to the Energy Agency the use bio-fuel increased by 73% between 1990 - 2006. Stands with high share of slash are often located on areas with high productivity which often are located on soils with poor bearing capacity. This will increase traffic on susceptible soil leading to increased ground damage. To reduce the risk of ground damage at slash-forwarding, ground protection is needed.

Alternativa värdväxter för växtpatogener i svensk växtodling

Kraven på hög kvalité och höga skördar har länge varit en drivkraft för att effektivisera och utveckla växtodlingen. Lantbrukare har i alla tider försökt att minska de negativa effekter som ogräs, insekter, svampar, bakterier och virus har haft på skörden. Bekämpningen har sett olika ut genom åren och utvecklats utifrån kunskaper om skadegörarna och ogräsen. Växtföljder, jordbearbetning samt bekämpning kemiskt och mekaniskt är idag de främsta åtgärderna. Målet med denna litteraturstudie är att ge en klarare bild av samspelet mellan besvärliga växtpatogener och dess värdväxter i dagens svenska lantbruk. På detta vis kan man dra slutsatser om huruvida ogräsfloran på ett fält har betydelse för vilka svamp- och virussjukdomar som kan tänkas uppkomma på detta fält. Studien visade att flertalet Svampsjukdomar och virusinfektioner kan drabba flera av våra vanligaste åkerogräs, men även arter som odlas i vall kan angripas.

Potatiskräftan : ett utredande arbete gällande Potatiskräftan ras 18 spridning, omfattning och eventuella konsekvenser för svenska potatisodlare, ansvariga företag och myndigheter

Sperma består av spermier och seminalplasma, vars förhållande liksom spermans innehåll varierar mellan ejakulatets fraktioner, individer och djurslag. Seminalplasma bildas i hanens testiklar, bitestiklar och accessoriska könskörtlar och påverkar spermierna samt miljön i hanens och honans reproduktionsorgan. Bland annat påverkas immunförsvaret i honans könsorgan av seminalplasma, spermier och spädningsmedium. Vid naturlig betäckning gynnas spermierna av seminalplasmans närvaro men under lagring har denna, för vissa arter, även en negativ inverkan. Spermans koncentrationer av olika ämnen skiljer sig mellan ejakulatets fraktioner, där den totala proteinkoncentrationen är lägst i första delen, innan spermier finns, och högst i den efterföljande fraktionen, som även är den mest spermierika.

Växthusvävens fukttransmission ? Hur struktur och materialval påverkar växthusvävens fuktgenomsläpplighet

Växthus används för att ge ett bättre odlingsklimat åt grödor och växter. För ytterligare förbättring av förhållandena används växthusvävar som exempelvis kan reglera temperatur, fuktighet och ljustillförsel. Väven som behandlas i denna rapport är en så kallad energiväv som främst har till uppgift att minska energiåtgången vid uppvärmning.När väven är fördragen nattetid, ökar luftfuktigheten då grödorna avger fukt dygnet runt. Fukten kan kondenseras mot energiväven, vilket gör att det bildas droppar på väven som kan falla ned på växtligheten. Den höga luftfuktigheten kan medföra Svampsjukdomar och i övrigt också bidra till att tillväxten avstannar.

Svampsamhällen och svampsjukdomar på åkerböna samt svamparnas inverkan på grobarheten

Broad beans are becoming a larger crop in Sweden. This is probably due to the current discussion about the cultivation of soya beans that are imported to be used as protein fodder. Broad beans are a good break crop in a small grain intensive crop rotation and works as a protein source for animals together with for example ley. At present little research has been done on broad beans and more knowledge is needed. This study is about fungal communities and diseases on broad beans and the impact of these fungi on seed germination.

Miljötänk i skötseln av golfbanor : igår och idag

Miljöutvecklingen på de svenska golfbanorna går ständigt framåt, mycket beroende på strängare direktiv i form av mer miljötillsyn och begränsade möjligheter att använda bekämpningsmedel. Golfbanor är viktigt för det svenska näringslivet, som ger jobb, ökad biologisk mångfald och friskvård bland annat. För att kunna utveckla och förbättra golfbaneskötsel är det viktigt med utbildning. Detta har förändrats radikalt från 1980-talet till idag. Utbildning inom skötsel av golfbanor började inte komma förrän på mitten av 1980-talet och utvecklades något under 1990-talet. Under 2000-talet har även utbildning börjat ges på universitets- och gymnasienivå. Golfbanor har länge förknippas med att ha en stämpel av ?miljöbov?, vilket växte sig allt starkare under 1980- och 1990-talet.