INTRODUKTIONEn av de mest vanligt förekommande vårdåtgärder som utförs på mekaniskt ventilerade patienterär endotrakeal Sugning. För att undvika syrgasbrist i samband med detta, är det vanligt att någraminuter innan Sugning öka syrgashalten, preoxygenering. Höga syrgaskoncentrationer kan varaskadligt och bland annat orsaka atelektaser, vilka försämrar gasutbytet i lungan. En fysiologiskreaktion på atelektasbildning är att strypa åt blodförsörjningen till den aktuella lungvävnadenmed förhöjt blodtryck i lungan som följd. Syftet med studien var att undersöka om preoxygeneringsamt lungrekrytering med varierade syrgaskoncentrationer påverkar hemodynamik, lungmekanikoch lungvolymer.METODSex grisar, under anestesi med mekanisk kontrollerad ventilation, preoxygenerades med 100 %eller 60 % O2 under 5 minuter.

Ventilator-associerad pneumoni (VAP) är en vanlig förekommande komplikation hos patienter som vårdas på intensivvårdsavdelningar (IVA). Komplikationen leder till förlängd vårdtid, ett ökat lidande för patienten och högre mortalitet. På en intensivvårdsavdelning på ett sjukhus i södra Sverige används idag flera metoder för att förebygga VAP, dock används ej slutet sugsystem som preventiv metod. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om slutet sugsystem minskade förekomsten av VAP jämfört med öppet sugsystem. Sju vetenskapliga artiklar granskades och kvalitetsbedömdes.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva förebyggande omvårdnadsåtgärder vid ventilatorassocierad pneumoni (VAP), vilket är en form av pneumoni som är sjukhusförärvad och relaterad till att patienten är intuberad, så kallad nosokomial infektion. Längre vårdtid, ökad kostnad samt mortalitet ses vid VAP. Resultatet som framkom var att personal ska ha god handhygien vilket var en av viktigaste åtgärden för att förebygga VAP. Andra förebyggande omvårdnadsåtgärder är att vårdpersonal ska hjälpa patienten som vårdas i respirator med munvården och använda hjälpmedel för detta. Personal ska även hjälpa patienten med lämplig höjning på huvudgärden då detta också minskar riken för VAP, även Sugning och befuktning av luftvägar är en åtgärd som patienten behöver hjälp med..

SAMMANFATTNINGBakgrundMålet med neurointensivvården idag är att förebygga sekundära ischemiska skador på hjärnanoch därigenom förbättra patienternas outcome. Evidensbaserade riktlinjer, god utbildning ochmultifaktoriellövervakning hjälper intensivvårdspersonalen att utföra en god omvårdnad somligger till grund för prioritering och planering av det dagliga arbetet.SyfteAtt undersöka hur stor andel av utförda omvårdnadsåtgärder som ledde till sekundära insulter.MetodPå en neurointensivvårdsavdelning registrerades tidpunkten för sju olika omvårdnadsåtgärderpå 18 patienter som vårdades i respirator med intrakraniell tryckmätare. Tidpunkten förregistreringen korrelerades med insamlade övervakningsdata för att bedöma om en sekundärinsult förorsakades i form av ICP>20 mm Hg, CPP<60 mm Hg eller systoliskt BT<100 mmHg.Resultat7,9 % av de 1766 registrerade omvårdnadsåtgärder förorsakade en sekundär insult. Ingetsamband mellan ålder och sekundära eller mellan medvetandegrad vid inkomst och sekundärainsulter kunde påvisas. Vid analys av enskilda omvårdnadsåtgärder gentemot övrigaomvårdnadsåtgärder föll Sugning ut som statistiskt signifikant (p = 0,0285) genom att orsakafärre insulter av ICP >20 mmHg än förväntat.SlutsatsDet är av stor vikt att intensivvårdsjuksköterskan är medveten om och tydlig i sin ansvarsrollgenom att aktivt planera, prioritera och fördela omvårdnadsarbetet, så att varjeomvårdnadssituation bedöms utifrån patientens individuella behov för att förhindrauppkomsten av sekundära insulter..