Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka vilka faktorer som påverkar aggressionsnivån hos grupphållna Suggor och vilka konsekvenser aggressivt beteende kan få för produktionsresultaten. Aggressivt beteende hos Suggor påverkas av många olika faktorer, t.ex. boxstorlek, boxutformning, utfodringssystem, tillgång på strömedel, djurhantering och avel. Behandling med lugnande preparat eller maskeringslukter har däremot ingen betydande effekt på förekomsten av aggressivt beteende. Sådana preparat förskjuter förekomst av aggression och resulterar ofta i en kraftig stressrespons, vilket pekar på försämrad djurvälfärd.

Under en tidsperiod på tretton veckor mättes temperaturen på tvåhundratjugo Suggor och etthundraåttiotre smågrisar i grisningsboxar vid SLUs forskningsanläggning. Vid varje mätningstillfälle mättes rektaltemperatur samt hudtemperatur på tryne, öra, bog, länd och vulva. Varje mätområde på huden mättes tre gånger vid ett mättillfälle, två olika IR-termometrar användes. Detta innebar totalt ettusen etthundra enskilda mätningar på Suggor och niohundrafemton mätningar på smågrisar. som samlades in och analyserades avseende korrelation mellan de olika mätområdena på huden och rektaltemperaturen.

Intresset för alternativa proteinfoder ökar mer och mer i och med den pågående klimatdebatten. Eftersom sojabönan inte kan odlas i Sverige medför det istället att den importeras vilket har börjat ifrågasättas. Inhemsk trindsäd är därför ett bra alternativ till sojabönor och nu när den ekologiska produktionen snart övergår till helt ekologiskt foder vill man öka användandet och odlingen av dessa grödor. Den trindsäd som tas upp i denna text är ärt, åkerböna och lupin. De är alla utmärkta kvävefixerare och är även anpassade för det nordiska klimatet men en nackdel är att de kräver en lång växtsäsong.

Smågrisdödligheten är ett stort problem i grisproduktionen då den bidrar till en försämrad djurvälfärd. Många av de smågrisar som dör innan avvänjning kläms ihjäl av suggan. För att förhindra detta är det vanligt i många EU-länder att suggan fixeras under diperioden och i vissa fall även innan grisning. Fixeringen innebär att suggan har en mycket begränsad rörelsefrihet och hennes välfärd är försämrad. I Sverige är det endast tillåtet att fixera suggan vid särskilda omständigheter, då hon utgör uppenbar fara för smågrisarna eller skötaren.

The weather has been extremely rainy the last summers in Sweden. Because of the rain, a lot of harvested straw has been lost since it was too wet to store. When the pig producers couldn?t get enough straw to use as bedding, an alternative was requested. Silage is a realistic alternative to straw but since silage often contains clover, it may not be suitable to use in pig production since clover is rich in phytoestrogens.

Forskningen har konstaterat att Suggor har ett inneboende behov av att få utföra bobyggnadsbeteende och att Suggor som inte fått något strömaterial och därmed inte fått möjlighet att utöva bobyggnad har haft längre och svårare förlossningar. Syftet med denna studie var att undersöka ifall strategisk halmning har någon effekt på förlossningslängd, födslointervallet mellan 1: a- 3: e kulting, genomsnittsintervallet per kulting, andelen dödfödda kultingar samt aktivitetsgraden hos suggan under pågående förlossning. I studien ingick 56 Suggor från 4 konventionella gårdar som följdes under 2 grisningar. Vid en grisning fick de tillgång till 15 kg halm två dagar före förväntad grisning, (s.k. strategisk halmning) och vid den andra fick de istället 1 kg halm dagligen innan förlossningen.

Bogsår är en form av trycksår och uppstår då underliggande vävnad bryts ned som ett resultat av långvarigt tryck. Problemen drabbar främst lakterande Suggor som spenderar stor del av tiden liggande. Bogsåren uppträder som synliga sår på suggans bogparti och är diskutabelt såväl ur en djurvälfärdsmässig liksom ur en livsmedelshygienisk aspekt. Arbetet bygger på tre delar, en litteraturstudie, en omvärldsanalys och en beteendestudie. Enligt litteraturen är uppkomsten av bogsår multifaktoriell och beror på dels djurrelaterade faktorer (hull, ålder, sjukdom, tidigare förekomst av bogsår och ras etc.) samt på miljörelaterade riskfaktorer (årstid, fukt, golvtyp och värme etc.).

Sow shoulder lesions are a common form of decubital ulcers in sows. The wounds are often bilateral and affect both loose housed and restrained sows. In most cases shoulder lesions develop after farrowing and heal after weaning. Sows that once have had decubital ulcera are however more proned to develop new wounds after the next farrowing. The problem is multifactorial and a number of risk factors have been described, including body condition, body size, parity, time spent lying down, flooring, moisture, breed, body temperature and some herd factors. The aim of this study was to investigate whether the height of the tuber spina scapulae is a risk factor for the development of decubital ulcers.

Piglet survival is a problem of great significance in pig production, affecting both animal welfare and economic aspects negatively. In Sweden it is illegal to use farrowing crates for sows on regular basis. To encounter this problem there is a proposal of an animal welfare program to allow the use of crates for sows during, and a number of days after, farrowing. The proposal aims to reduce piglet mortality and improve pig welfare. This present review aims to analyse how crating affects the welfare of sows, gilts and piglets as well as piglet mortality.

Dödfödda grisar och smågrisdödlighet under diperioden leder till både produktionsförlust och innebär dessutom försämrad djurvälfärd. Förluster orsakade av dödfödslar, smågrisar som kläms ihjäl av suggan och som svälter ihjäl kan förebyggas genom god skötsel, bra djurstallar ochavelsurval. För att lyckas med detta krävs att riskfaktorer för smågrisdödlighet kan identifieras.Syftet med den här studien är att undersöka variationen i förekomsten av dödfödda smågrisar och dödligheten under digivningsperioden beroende på kullnummer, kullstorlek, säsong och besättning. Ett andra syfte är att fastställa om det finns någon upprepbarhet för Suggor vad gällerförekomst av dödfödda smågrisar. Data erhölls från fyra kommersiella grisbesättningar, belägna i centrala Sverige, som använder sig av besättningsövervakningsprogrammet ?PigWin Sugg?.

Sedan tidigare har det inte funnits någon jämförelse mellan tillverkarna och vad det är som ingår i en blötutfodring. Tillverkarna har egna idéer om hur blötutfodringen skall vara uppbyggd och fungera. Det leder till skillnader mellan tillverkarna, vilka är intressanta att känna till vid investering av en blötutfodringsanläggning. I denna studie jämförs Big Dutchman, Datamix, ACO Funki A/S och Weda med varandra, dels genom intervjuer med återförsäljare från varje tillverkare, dels genom en enkätstudie bland grisproducenter som har blötutfodringar från ovanstående tillverkare. Cirka åtta grisproducenter från varje tillverkare har svarat på intervjun.

Half of Sweden?s 140 000-150 000 sows are culled and replaced by 75 000 gilts annually. Culling of old sows is necessary and allows new breeding material to enter the herd. However, many of the culled sows are young, and have not yet become profitable at the time for culling. Therefore, it is an important question for the pig industry, how to raise gilts to sows with a high and sustainable production level.

The pig is unique in the way that it gives birth to a large number of newborns in each litter. Because of this the sow has developed a special behaviour during suckling to ensure that not only a part of the litter gets all the milk. Milk is only available during milk letdown. The piglets have to massage the udder for a long time before letdown and the more piglets at the udder the sooner the milk comes. The sow has developed a special grunting pattern to let the piglets know when she is ready for suckling and to signal milk letdown. Our aim with this study was to investigate if sows have individual grunting patterns repeated over time. We also wanted to know if sows with a more distinct grunting pattern have better growth in their litters.

Råmjölk karakteriseras av högt proteininnehåll i form av immunoglobuliner samt låg fett- och kolhydrathalt jämfört med vanlig mjölk. Vid 24 timmar efter påbörjad grisning har prolaktin- och kortikoidnivåerna hos Suggorna ökat och då sjunker proteinhalten i råmjölken, immunoglobulin-halten minskar och kaseinhalten ökar. Samtidigt ökar mjölkutsöndringen och även fett- och kolhydratshalten ökar jämfört med halten som uppmättes direkt efter påbörjad grisning. Näringsämnena syntetiseras från suggans blod via epitelceller i alveolerna till mjölkkomponenter och kan därmed överföra näringsämnen och antikroppar till smågrisen via råmjölken. Ju fler antigener suggan har utsatts för ju mer antikroppar förvärvar smågrisen via råmjölken och får därmed ett bredare immunförsvar.

There is currently no activity or behavior meters validated for sows under Swedish conditions where the sows are loose-housed during farrowing and nursing. An activity meter could in particular be used to detect sows that are getting ready for farrowing. Assistive technology in order to register different behaviors would be extremely useful in research and breeding. In this study, a HOBO Pendant G data logger was validated for two different functions. First, the function as a pure activity meter in which the accelerometer's ability to detect an upcoming farrowing was evaluated, and second, the accelerometer's ability to distinguish between the behaviors standing up, sitting down, lying ventrally and lying laterally on the right and left sides was evaluated. The accelerometer was attached to a collar around the sow's neck, and was recording its location every two seconds for six hours a day for ten days on a total of twelve sows.