Vad innebär det att tillhöra en Subkultur och har det någon påverkan på ungdomars attityder idag? Är det lika utpräglat som under 70-talet när punken var som störst och man visade sin tillhörighet genom klädsel och en viss musiksmak? Eller har mainstreamkulturen tagit över genom olika medier som TV, film och internet? Studiens syfte är att undersöka om attityd till skolan kan härledas till Subkultur. Frågeställningen är följande: Går det att härleda elevers attityd till skolan till deras Subkultur? I hur stor utsträckning förekommer Subkulturer idag? Finns det ett samband mellan Subkultur och geografiskt/sociokulturellt område? Som metod valde vi att göra en enkätundersökning genom ett bekvämlighetsurval. Studien omfattade ungdomar som gick sitt första år på gymnasiet. 171 ungdomar besvarade enkäten i fyra skilda områden i stockholmsregionen. Vi analyserade materialet med hjälp av regressionsanalys och frekvenstabeller.

De flesta piratkopior som sprids har sitt ursprung i en Subkultur som de inblandade själva kallar för kort och gott Scenen. Det är en verksamhet där olika grupper tävlar mot varandra i att vara först med att lägga ut en piratkopia av ett nytt spel, program eller film. Det är en starkt organiserad verksamhet där grupperna jobbar efter givna regler och ramar. Uppsatsens syfte är att dels reda ut hur verksamheten fungerar men också att se varför invididerna väljer att delta trots de stora risker som deras deltagande är förknippat med. Med hjälp av Bourdieu och Thornton försöker uppsattsen reda ut vad det är som värderas inom Subkulturen och vad individerna får ut av sitt engagemang..

Sedan början på åttiotalet har intresset för företagskulturer och Subkulturer ständigt ökat. I alla organisationer finns det både en enhetlig företagskultur och ofta ett flertal Subkulturer. Subkulturer definieras i uppsatsen som mindre grupper i organisationen som har egna synsätt och värderingar som är specifika för just dem. En enkel fallstudie har genomförts på SEB i Nyköping där både företagskultur och Subkultur har studerats på kundtjänstavdelningen samt på chefsnivå. Det framkomna resultatet är att det finns en enhetlig företagskultur som genomsyrar hela organisationen, vilket de själva utrycker som ?ONE SEB? samt att det även finns en Subkultur bland de anställda på kundtjänstavdelning.

Uppsatsen är ett försök att applicera kulturvetenskaplig teori på en kontemporär Subkultur. På så sätt kan den avkodas och dess kopplingar till samhällstendenser kan belysas. Tesen är att hipsterismen innehåller element som utmanar sättet vi vanligtvis tolkar och förstår ungdomskulturer på. Vidare visar forskningen att hipsterismen är ett resultat av nästan 40 år av nyliberal kapitalistisk utveckling, kombinerat med gentrifiering, konsumtionsvanor, kulturellt kapital och Subkultur..

Detta arbete är en fallstudie med syftet att undersöka kulturell gräns mellan vardagslivets Subkultur hos elever och skolans Subkultur. Arbetet har utförts genom att undersöka elevernas miljöuppfattning och natursyn samt hur eleverna upplevt skolans miljöundervisning i en skola som har många elever med utländsk bakgrund.Som datainsamlingsmetod användes kvalitativa intervjuer och textanalys. Sju elever med olika kulturell bakgrund i år nio intervjuades och sex olika ämnens läromaterial analyserades.Resultatet visade att de sju elevernas uppfattningar av relationerna mellan människor, natur och miljö varierar. Det kan bero på att dessa elever har ett annat ursprungsland än Sverige. Enligt eleverna är miljöundervisningen i skolan mest faktabaserad, vilket sannolikt resulterat i elevernas samstämmiga kunskapsnivå.

Vad innebär det att tillhöra en Subkultur och har det någon påverkan på ungdomars attityder idag? Är det lika utpräglat som under 70-talet när punken var som störst och man visade sin tillhörighet genom klädsel och en viss musiksmak? Eller har mainstreamkulturen tagit över genom olika medier som TV, film och internet? Studiens syfte är att undersöka om attityd till skolan kan härledas till Subkultur. Frågeställningen är följande: Går det att härleda elevers attityd till skolan till deras Subkultur? I hur stor utsträckning förekommer Subkulturer idag? Finns det ett samband mellan Subkultur och geografiskt/sociokulturellt område? Som metod valde vi att göra en enkätundersökning genom ett bekvämlighetsurval. Studien omfattade ungdomar som gick sitt första år på gymnasiet. 171 ungdomar besvarade enkäten i fyra skilda områden i stockholmsregionen. Vi analyserade materialet med hjälp av regressionsanalys och frekvenstabeller.

Problem:Vilken funktion/roll spelar varumärket hos en Subkultur? På vilket sätt använder en Subkultur varumärket som en kulturresurs? Vad finns för samband mellan Subkulturens värderingar och varumärkens inneboende värderingar? Syfte: Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för Subkulturen fitness och dess sätt att använda varumärken. Metod:Två fokusgruppsintervjuer genomfördes för att lyfta fram attityder och värderingar i Subkulturen fitness. Slutsatser: Inom fitnesskulturen råder en fixering vid kroppsideal och runt träning. Träningen är en stor del av medlemmarnas liv och de tar träning på stort allvar.

The essay studies the relationship between communication and organizational culture; to determine if there are any cultural differences between the management of an organization and its employees and to examine how a difference can affect the communication of organizational policies. A case study, where the public school was examined, was used to answer the research question, and interviews were held with relevant people on different levels in the organization.The interviews were analyzed with the theoretical frame of reference as a benchmark. Cultural differences could be identified between different levels in the organization and between the two schools studied. The differences affected how and why people communicated but not how well the respondents understood each other.Keywords: Organizational culture, subculture, Organizational communication, affects, hierarchy..

På Nationaldagen år 1992 utnämndes steelpan till Trinidad och Tobagos nationalinstrument. Världens yngsta akustiska instrument har på några få decennier gjort en klassresa. Syftet med denna uppsats är att utifrån de gällande teorierna om Subkultur analysera steelbandkulturens ursprung och dess utveckling från en gräsrotskultur till en representant för en hel nation. Vilka faktorer bidrog till Subkulturens uppkomst? Hur var det möjligt för steelbandkulturen att inta en så framträdande position i ett multikulturellt samhälle där den europeiska kulturen värdesattes högst av alla? Och vad händer med en Subkultur som blir accepterad av resten av samhället?.

Vi kommer i denna antologi belysa ungdomars livsvillkor och identitetsskapande i dagens samhälle. De olika bidragen har sin grund i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, där vi utgår ifrån att vi skapar vår identitet i interaktion med andra. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi genom observationer och intervjuer har samlat in vår empiri. Empirin har sedan analyserats enligt Grundad teori. Den första studien Raised in black beskriver identitetsskapande genom en Subkultur, varför man väljer att tillhöra en Subkultur och varför man väljer att lämna den bakom sig.

This essay will focus on drug addicts and the world as they see it. The essay is based on intervjues with three men and one woman and participant observation of the three men´s social life in the surroundings of Stockholm. The informants? opinions and experiences are central as well as the observations made of them during an intensive fieldwork. The study which was of an exploring character has revealed a complex relationship between the informants and society.

Bildsemiotik, semiotik, Metal, musikvideo, referenstolkning, Subkultur, hårdrock.

Denna uppsats undersöker den emotionella dimensionen i det kommersiella företaget WeSC:s marknadsföring genom att göra en kvalitativ innehållsanalys på datamaterialet som har bestått av en av deras senaste reklamfilmer, sekundära intervjuer som gjorts med grundaren Greger Hagelin, företagets presentation i boken Superbrands Sverige (2004) samt på hemsidan. Vi har även kompletterat analysen genom att göra en sekundär analys på forskaren Rebecca Beals studier av den Subkultur som WeSC använder sig utav i sin emotionellt säljande marknadsföring. Den analys som vi gjorde av Beals studier resulterade i att vi kunde utröna tre viktiga grundstenar för skateboardkulturen ? 1. Öppet deltagandet, att alla skulle få möjligheten att vara med oavsett bakgrund, 2.

Vad är en hipster? Hipstern omges av diffusa och svårdefinierade beskrivningar. Hipsterns egna ovilja att etikettera sig själv som hipster bidrar till att fenomenet är svårfångat. På grund av detta väcks frågor kring fenomenet: Finns egentligen hipstern och vad innefattar hipsterfenomenet? Är det en Subkultur eller inte? Är det nojiga och självcentrerade individer? Eller individer med en kulturell, autentisk och framförallt unik smak och raffinerad känsla för stil? Syftet med denna studie är att analysera och belysa mönster i medias framställning samt konstruktion av hipstern och bidra med en djupare förståelse för vad hipsterfenomenet innebär.

Denna studie är en kvalitativ analys av relationen mellan identitetsskapande, sociala normer och punken som Subkultur. Denna studie undersöker hur de normer som reproduceras inom och utom Subkulturen punk påverkar de som identifierar sig med denna, samt hur de resonerar kring dessa normer. För att göra detta har jag använt mig av en narrativ metod, där jag intervjuat fyra individer som identifierar sig som punkare. Resultaten visar att alla de respondenter jag intervjuat talar varmt om de normer och ideal som verkar kreativt och sammanordnande inom gruppen, eftersom dessa har en positiv effekt på individernas självkänsla och grupptillhörighet. De talar dock negativt om destruktiva beteenden som ibland sammankopplas med Subkulturen, exempelvis drogmissbruk och nihilism.