Arbetet består av två delar. Den ena är denna rapport, samt även en gestaltande del (presenteras i rapporten) som ställdes ut på Konstfacks vårutställning 2013..

Den svenska livsmedelsproduktionen har sedan slutet av 1800-talet varit präglad av stora produktionsvolymer, stora enheter och en åtskillnad mellan produkt och producent. Denna norm för hur livsmedel produceras idag har jag valt att benämna industriproduktionsdiskursen. På senare år har det dock skett ett intåg av en annan diskurs i livsmedelssverige, som jag kallar för mathantverksdiskursen. Denna diskurs kan ses som ett uttryck för en alternativ diskurs om livsmedelsproduktionen, som förespråkar en annorlunda syn på livsmedel och produktionsvärden. Syftet med denna studie är att utreda vilka konsekvenser som de båda diskurserna har för småskaliga ostproducenter. Jag utreder frågorna om vilka Subjektpositioner och handlingsutrymmen som ryms inom de båda diskurserna, hur olika kunskaper presenteras, samt hur diskurserna är kopplade till en social praktik för småskaliga ostproducenter. För att besvara syftet och frågorna använder jag mig av kritisk diskursanalys som arbets- och analysmetod, och jag utgår från Norman Faircloughs tankar om disksurs som något avskiljt från en social praktik. Genom att analysera texter från jordbruksdepartementet, regeringen och Eldrimner får jag en förståelse för hur diskurserna tar sig till uttryck.

Syftet med denna uppsats var att med utgångspunkt från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka hur två kända företags presentationer av en önskvärd arbetssökande kan tolkas. Kritisk diskursanalys ur genusperspektiv utfördes på texter från H&Ms och IKEAs hemsidor. Av intresse var hur individen konstrueras i Internetbaserade företagspresentationer. Genom analys identifierades diskurser samt Subjektpositioner som skapats i texterna. Fokus låg genomgående på konsekvenser av sociala konstruktioner och på oavsiktlig diskriminering vid rekrytering.

Syfte Uppsatsen syfte är att undersöka vilka diskurser som råder kring manlighet bland unga män inom olika yrkeskategorier i åldern 20-29 år, samt att få en djupare förståelse för varför dessa diskurser existerar.Frågeställningar ?Vilka diskurser kan urskiljas när unga män talar om manlighet???Vilken roll spelar yrke för hur respondenterna förhåller sig till manlighet???Kan diskursiva skillnader utläsas mellan de två grupperna?? Metod Jag haranvänt mig av en kvalitativ metod och genomfört två fokusgrupper, en med fyra unga män med någon typ av hantverkaryrke samt en med sex unga män som studerar ett akademiskt ämne. Baserat på diskursanalys har jag undersökt hur respondenterna talar om begreppet. Datamaterialet har sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning inom området samt av kritisk diskursanalys, socialkonstruktionism, Subjektpositioner och av en lingvistisk analys.Resultat Uppsatsens resultat och analys är indelade i tre teman, baserade på frågeställningarna. Dessa är uppdelade för respektive grupp och följs av en gemensam analys.

Uppsatsen har till syfte att titta på hur verksamma inom stödorganisationer ser på sina klienter, samt vad de har för attityder till prostitution. Genom en diskursanalys lyfts diskursen om prostitution utifrån det nederländska och svenska samhället fram. Frågeställningar i uppsatsen är: Vilket syfte har organisationerna i arbetet med prostitution? Vilken syn på prostitution har de anställda på stödorganisationerna? Vad har organisationerna att erbjuda och hur arbetar de? Går det att finna skillnader eller likheter mellan synen på prostitution i de olika länderna? Uppsatsen har en beskrivande och tolkande design med ett kvalitativt diskursanalytiskt förhållningssätt. Frågeställningar rörande de anställdas värdegrund och förhållningssätt till sina klienter utgjorde grunden i uppsatsen.

Syfte och frågeställningar. Studien syftar till att undersöka medling som social fostran och dess effekter för elevers identitet. Frågeställningar: Hur positioneras barns identiteter i medling som konflikthanteringsmodell? Vilka identiteter erbjuds? Vilken värdegrund vilar medling som konflikthanteringsmodell på? Vad har medling som konflikthanteringsmodell för funktion och betydelse ur ett makt- och styrningsperspektiv? Metod. Diskursanalytiskt angreppssätt med Laclau & Mouffes analysverktyg.