Jämförande studie av likheter och skillnader mellan amerikanska och europeiska (främst tyska) stumma skräckfilmer, med tyngdpunkt på perioden 1913 ? 1932 och med hänsyn till handling / manustyp, huvudperson / monstertyp, scenografi och teknik. Jämförande analys av kulturella, politiska och ekonomiska aspekter och dessas inverkan skräckfilmsproduktionen..

Purpose of this essay is to conduct a style analysis of Swedish silent film posters with visual storytelling and cultural memory as a theoretical basis. Concepts such as design, color and technique are studied to highlight the historical context of Swedish silent film posters..

Uppsatsen är en reflekterande uppsats som behandlar ett verk som har skapats inom ramen för examensarbete i medier vid Högskolan i Skövde. Verket består av en kortfilm med 3D-element som interagerar emot en bakgrund som består av stillbilder ifrån den verkliga världen. Texten inleds med idén bakom verket och de mål som har satts upp för arbetet. Efter det ges en kort introduktion av den kontext som behandlar bakrundshistorien till filmen och dramaturgi och filmskapande begrepp som verket är avsett att behandla. Därefter följer reflektioner kring hur slutresultatet blev jämfört med målsättningen.

Early Swedish films from the 1910?s and 1920?s are not only an important part of Sweden?s cultural heritage, but also an important part of the international film heritage. This period is often refereed to as the golden age of Swedish film history. Despite this fact, the possibility to watch Swedish films from this period is very small and the main purpose of this thesis is to examine why the availability of these films has such low priority in the Swedish film policy and at the Swedish Film Institute. With the use of policy analysis, I study governmental policies and policies from the Swedish Film Institute for early Swedish films and seek to identify the policy problem and its different parts.

This essay is a product of the author?s interest in silent films from Soviet, especially, documentary films. Before the 1920?s documentary filmmaking had mostly been limited to newsreels and short scenes. Only occasional feature-length documentaries had been made.

Detta är en kvalitativ studie som baseras på innehållsanalys av två etnografiska dokumentärfilmer. Den första är den världskända ?Nanook of the North?, här får man följa inuiterna under ett år (1922). Den andra filmen är ?Ett år med Samer och Renar?, här får man följa samerna under ett år (1993).