Studentorganisationen Värmlands nation i Uppsala genomdrev under våren och sommaren 2006 ett konceptbyte på sin dansklubb. Initiativet togs av nationsledningen, men genomförandet skedde i form av ett självständigt projekt drivet av projektanställda nationsmedlemmar. Den här uppsatsen studerar hur nationens ideella organisationsstruktur har påverkat projektarbetet. Detta görs främst genom intervjuer med berörda individer inom både nationen och projektet. Uppsatsen utgår från organisationsteori av Henry Mintzberg och projektteori av Anders Marttala, Kjell Nordberg och Anders Blomé.Värmlands nations organisationsform kännetecknas av ideella drivkrafter, informell kommunikation och att många olika individers diversifierade insatser resulterar i en mångfasetterad och stundtals svåröverblickbar helhet.

The 26th of February 2009 the Swedish government gave a referral to the council of lawregarding the removal of a law concerning mandatory membership at a student union andstudent nation while studying at a university or college in Sweden. This has led to adiscussion amongst the student nations in Uppsala as to how this proposed change will affectthe nations? future operations. Some, including the chairwoman for Kuratorskonventet,Therez Olsson, and the 1Q for Norrland?s student nation, Jon Stridh, have expressed theirworries that this could lead to a decrease in members.

Purpose/Aim: To describe likenesses and differences between the personal identity of the common Kalmar nation member and the collective identity of the organization Kalmar nation as described by said members.Material/Method: Collecting data through a quantitative survey, where the members answer questions about themselves and Kalmar nation, and subsequent analysis of said data by means of theories about personal, collective, and brand identity.Main results: After analyzing the data from the survey I conclude that there exists both likenesses and differences between the organization and its members. Some likenesses are more pronounced than others, and the same can be said for the differences. However, within the three areas of study (specific identity traits, politics and music) politics and music showed more similarity between the members and the nation than the specific identity traits did. The most interesting aspect of the analysis show that the members have quite a common view of the organization despite their own widely different descriptions of themselves..

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i att kår- och nationsobligatoriet den 1 juli 2010 ska avskaffas. Det blir då frivilligt för studenter vid Uppsala universitet att vara medlem i någon Studentnation. Uppsatsen syfte är att undersöka Uppsalas Studentnationers uppfattning av deras marknadsposition och hur väl deras strategier inför kårobligatoriets avskaffande överensstämmer med denna. Syftet är även att utifrån ett teoretiskt perspektiv rörande tjänsteleverantörers strategier i samband med avregleringar, analysera vilka strategiska åtgärder nationerna prioriterar i samband med kårobligatoriets avskaffande. En teoretisk referensram rörande tjänsteleverantörers strategiska åtgärder har använts i detta syfte och operationaliserats i uppsatsens metod.

The thesis investigates how Uppsala University student nations steward their cultural heritage. The survey targets how student nations manage their cultural heritage, what financial priority they give it, their attitude towards it, and their awareness of it.A qualitative study of semi-structured interviews with representatives from 11 out of 13 student nations in Uppsala was implemented. The theoretical framework is based on the theory of David Lowenthal on the importance of cultural heritage, Susan Pearce?s theory on collecting, and Pierre Bourdieu?s theory on cultural capital. To investigate the importance of cultural objects theories by Ivo Maroevi?, Annette Weiner, and Igor Kopytoff was applied.The survey shows that stewardship of cultural heritage at Uppsala student nations is poor and in need of reform.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka de psykosociala påfrestningar som heltidsengagerade på Studentnationer i Uppsala upplever i sitt arbete. Genom en kvalitativ datainsamling under sammanlagt åtta intervjuer med "heltidare" har deras arbetsmiljö kartlagts med fokus på arbetsmoment som de själva upplever som stressande eller påfrestande.Analysen har sedan skett med bakgrund av tre stressmodeller: krav-/kontroll, effort-/reward och allostatic load. Med stöd av tidigare forskning av Maslach & Leiter, Asplund och Thulin Skantze. Detta har givit en bred och heltäckande uppfattning av hur de psykosociala påfrestningarna påverkar respondenternas utifrån deras egna upplevelser av sin arbetsmiljö.Av de framkomna och analyserade resultaten har flera slutsatser uppkommit. Framför allt kan man konstatera att heltidare har ett i längden ohållbart tungt arbete sett till arbetstiderna.

Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbättraorganisatoriska utvecklingsmöjligheter och den konkurrenskraft som följer av detta. Fören organisation med hög personalomsättning är således kunskapshanteringen av störstavikt. Misslyckas organisationen att föra över kunskap och motverka de kunskapsglappsom kan uppkomma när individer lämnar organisationen är risken att förlora avgörandekunskapsresurser överhängande.Uppsalas Studentnationer utgör ett tydligt exempel på organisationer som brottas med denhär problematiken. Studentnationernas ledning byts ut betydligt oftare än vad som är vanligti näringslivet och problematiken kring kunskapsöverföring vid hög personalomsättning draspå så vis till sin spets. Syftet med denna uppsats var att skapa förståelse för kuratorer på UppsalasStudentnationers upplevelse av kunskapsöverföring i samband med kuratorsskiften. Detär således de enskilda kuratorernas upplevelse av kunskapsöverföring som är i fokus föruppsatsen.

Att styra en ideell organisation föranleder många utmaningar. Många gånger skiljer sig målet för en ideell sammanslutning markant från exempelvis ett aktieägt företag där utdelning till aktieägare och vinst är i fokus. Den ideella organisationen håller oftast mindre konkret mätbara sociala värden för viktigare. Personer som jobbar ideellt har inte heller som främsta incitament att tjäna pengar, vilket gör styrningsfrågor, belöningar och påföljder extra intressanta. Författarna har i sin studie sökt belysa dessa särskilda förutsättningar genom att studera två Studentnationer vid Uppsala universitet, nämligen Uplands och Västgöta nation.

Bakgrund:Fram till den 1 juli 2010 var det obligatoriskt för en såväl grundutbildningsstudenter som doktorander vid universiteten i Uppsala att vara medlemmar i en Studentnation (nation). Nämnda datum avskaffades obligatoriet och medlemskapet blev därmed frivilligt.Syfte:Syftet med denna uppsats är att undersöka och belysa vilka konsekvenser nationsobligatoriets avskaffande har fått och kan komma att få för studenterna, universitetet och nationerna i sig.Metod:I denna uppsats har jag, med det civila samhället som teori, undersökt vilka konsekvenserna av nationsobligatoriets avskaffande hittills är och kan komma att bli på sikt. Studien har genomförts genom litteraturstudier, en enkätundersökning bland studenter och genom intervjuer med representanter från nationerna och samarbetsorganet Kuratorskonventet.Resultat/slutsats:Tre år har nu förflutit sedan obligatoriet avskaffades och än så länge är medlemstappet mycket litet. En positiv konsekvens som avskaffandet har fört med sig är att nationerna har knutits närmare varandra och valt att samarbeta i allt större utsträckning.De senaste åren har organisationer inom det civila samhället utsatts för högre krav gällande professionalisering och byråkratisering. Vissa krav skulle ställts oavsett om nationsobligatoriet hade avskaffats eller ej medan andra är mer sammankopplade med avskaffandet, vilket kommer sig av att konkurrensen med andra företag och organisationer i Uppsala har ökat.

Bakgrund:Fram till den 1 juli 2010 var det obligatoriskt för en såväl grundutbildningsstudenter som doktorander vid universiteten i Uppsala att vara medlemmar i en Studentnation (nation). Nämnda datum avskaffades obligatoriet och medlemskapet blev därmed frivilligt.Syfte:Syftet med denna uppsats är att undersöka och belysa vilka konsekvenser nationsobligatoriets avskaffande har fått och kan komma att få för studenterna, universitetet och nationerna i sig.Metod:I denna uppsats har jag, med det civila samhället som teori, undersökt vilka konsekvenserna av nationsobligatoriets avskaffande hittills är och kan komma att bli på sikt. Studien har genomförts genom litteraturstudier, en enkätundersökning bland studenter och genom intervjuer med representanter från nationerna och samarbetsorganet Kuratorskonventet.Resultat/slutsats:Tre år har nu förflutit sedan obligatoriet avskaffades och än så länge är medlemstappet mycket litet. En positiv konsekvens som avskaffandet har fört med sig är att nationerna har knutits närmare varandra och valt att samarbeta i allt större utsträckning.De senaste åren har organisationer inom det civila samhället utsatts för högre krav gällande professionalisering och byråkratisering. Vissa krav skulle ställts oavsett om nationsobligatoriet hade avskaffats eller ej medan andra är mer sammankopplade med avskaffandet, vilket kommer sig av att konkurrensen med andra företag och organisationer i Uppsala har ökat.