En jämförande analys av Hjalmar Söderbergs Doktor Glas och Edgar Allan Poes "Det skvallrande hjärtat", ur ett psykoanalytiskt och Strukturalistiskt perspektiv. Båda verken utgår ifrån en huvudkaraktär och ett mord som de begår. Jag har valt att, utifrån ett Strukturalistiskt perspektiv, försöka tillämpa detektivstrukturen och se hur författarna förhåller sig till den. Jämför även huvudkaraktärernas beteende före, under och efter morden ur ett psykoanalytiskt perspektiv för att kolla på skillnader och likheter..

Denna studie vill undersöka om koloniala strukturer genomsyrar den senaste i raden av Star Trek-serierna, Enterprise. Med utgångspunkt i äldre forskning om just koloniala strukturer i Star Trek kommer en jämförelse göras om Enterprise först och främst har dessa strukturer och om så är fallet, göra en jämförelse med de andra serierna.Det postkoloniala forskningsfältet tillsammans med ett Strukturalistiskt och post-Strukturalistiskt tillvägagångssätt som innefattar semiotik och diskursanalys används för att kunna peka på hur de koloniala strukturerna genomsyrar serien.Analysen, som bland annat innefattar besättningens inbördes hierarki, hur andra främmande raser ser ut och vilka egenskaper de har och hur mötet går till med andra kulturer, visar att de koloniala strukturerna fortfarande genomsyrar Star Trek. Enterprise skiljer sig dock från de äldre serierna på ett sådant sätt att det koloniala tar mindre plats, bland annat seriens handling och även hur alla besättningsmedlemmar är med och skapar seriens handling..

Denna studie vill undersöka om koloniala strukturer genomsyrar den senaste i raden av Star Trek-serierna, Enterprise. Med utgångspunkt i äldre forskning om just koloniala strukturer i Star Trek kommer en jämförelse göras om Enterprise först och främst har dessa strukturer och om så är fallet, göra en jämförelse med de andra serierna.Det postkoloniala forskningsfältet tillsammans med ett Strukturalistiskt och post-Strukturalistiskt tillvägagångssätt som innefattar semiotik och diskursanalys används för att kunna peka på hur de koloniala strukturerna genomsyrar serien.Analysen, som bland annat innefattar besättningens inbördes hierarki, hur andra främmande raser ser ut och vilka egenskaper de har och hur mötet går till med andra kulturer, visar att de koloniala strukturerna fortfarande genomsyrar Star Trek. Enterprise skiljer sig dock från de äldre serierna på ett sådant sätt att det koloniala tar mindre plats, bland annat seriens handling och även hur alla besättningsmedlemmar är med och skapar seriens handling..

Denna studie vill undersöka om koloniala strukturer genomsyrar den senaste i raden av Star Trek-serierna, Enterprise. Med utgångspunkt i äldre forskning om just koloniala strukturer i Star Trek kommer en jämförelse göras om Enterprise först och främst har dessa strukturer och om så är fallet, göra en jämförelse med de andra serierna.Det postkoloniala forskningsfältet tillsammans med ett Strukturalistiskt och post-Strukturalistiskt tillvägagångssätt som innefattar semiotik och diskursanalys används för att kunna peka på hur de koloniala strukturerna genomsyrar serien.Analysen, som bland annat innefattar besättningens inbördes hierarki, hur andra främmande raser ser ut och vilka egenskaper de har och hur mötet går till med andra kulturer, visar att de koloniala strukturerna fortfarande genomsyrar Star Trek. Enterprise skiljer sig dock från de äldre serierna på ett sådant sätt att det koloniala tar mindre plats, bland annat seriens handling och även hur alla besättningsmedlemmar är med och skapar seriens handling..

Examensarbetet behandlar det s.k. Kingområdet i södra Helsingborg. Planområdet benämns som King i arbetet, har en storlek av ca 45 hektar och ett avstånd till innerstaden på ca i kilometer. Området består idag främst av bangård och verksamheter av olika karaktär. Under en kommande 20-årsperiod kan stora förändringar förväntas ske i dessa delar av staden och det är i denna utveckling som arbetet tagit sin utgångspunkt.

Examensarbetet behandlar det s.k. Kingområdet i södra Helsingborg. Planområdet benämns som King i arbetet, har en storlek av ca 45 hektar och ett avstånd till innerstaden på ca i kilometer. Området består idag främst av bangård och verksamheter av olika karaktär. Under en kommande 20-årsperiod kan stora förändringar förväntas ske i dessa delar av staden och det är i denna utveckling som arbetet tagit sin utgångspunkt.

Utifrån intresset för estetiska lärprocesser och hur det påverkar elevers lärande i ämnesintegrationhar jag gjort en undersökning i årskurs ett på gymnasiets estetiska program om elevers lärandegenom estetiska lärprocesser i ämnesintegration. Syftet är att tydliggöra vad den estetiskalärprocessens bidrar med vid ämnesintegrering. De frågeställningar jag utgått ifrån är ?På vilketsätt kan estetiska lärprocesser bidra till lärandet i ämnesintegration i projektform? Hur ser estetiskalärprocesser ut vid ämnesintegration med engelska och svenska? Hur kan man genomämnesintegration med Estetisk kommunikation 1 bredda förståelsen för innehållet i både denkursen och andra kurser??. Ramen för undersökningen är ett projekt som löper under sju veckordär kurserna Estetisk kommunikation, Engelska 5 och Svenska 1 integreras.

AbstractTitel: The Walking GenderFörfattare: Moa LinderBakgrund: Den populära amerikanska TV-serien The Walking Dead är en zombiefiktion som  inbjuder människor världen över att följa seriens protagonister kämpandes mot zombies och mänskliga grupperingar i ett oroligt postapokalyptiskt USA. Serien kritiseras för att vara bakåtsträvande gällande dess representationer av genus och etnicitet och  det är vad denna analys ämnar att undersöka.Syfte: Syftet är att undersöka hur genus representeras genom karaktärerna i The Walking Dead med ett Strukturalistiskt angreppssätt. Jag undersöker även vilken relation hudfärg har med genus i dessa representationer.Material/ metod: Mitt material består av två avsnitt av The Walking Dead. När jag analyserar valda karaktärer använder jag mig av en narrativ och semiotisk analys. Den narrativa analysmodellen ger en konkret struktur åt analysen som börjar med en övergripande narrativ beskrivning över avsnittet för att sedan gå in närmare i tre valda sekvenser som jag analyserar med hjälp av de semiotiska begreppen denotation och konnotation.Slutsatser/ resultat: Analysen visar på att genusrepresentationen hos karaktärerna i stort sker efter stereotypa mönster och anammar maskulina och feminina ideal där männen beskyddar och kvinnorna beskyddas.