Sök:

Sökresultat:

6 Uppsatser om Stroop - Sida 1 av 1

Att hantera vad och var samtidigt : Är det befogat att fraktionera den epiepisodiska bufferten från den centrala exekutiven i arbetsminnet?

I studien har två experiment utförts med tyngdpunkt på arbetsminnets komponenter. Experimenten utgår från Baddeleys teori om arbetsminnet som är uppdelat på exekutiva funktioner för kontroll av olika undersystem, en fonologisk loop för auditiv information, ett visuospatialt skissblock för visuell information och en episodisk buffert för integrering av olika typer av information. För att testa dessa komponenter mot varandra utformades ett bildbaserat test för den episodiska bufferten. I experiment 2 ingick även två väletablerade test för kontroll av chunking och Stroop-effekten. Syftet var att kontrollera om det finns något samband mellan den episodiska bufferten och de andra komponenterna i Baddeleys min-nesmodell.

Dyskalkyli : Normativa data fo?r svenska barn i a?rskurs 5 och 6 pa? Dyscalculia Screener och hur testresultat korrelerar med avkodningsfo?rma?ga och skolmatematik

Dyskalkyli (specifika ra?knesva?righeter) a?r en av flera orsaker till matematiksva?righeter. Studier har pa?visat samband mellan dyskalkyli och dyslexi och att personer med dyskalkyli har sva?rt att klara skolmatematiken. Tva? skilda synsa?tt fo?rklarar orsaken till dyskalkyli: systemteorin och modula?rteorin.

Heuristiker och kognitiv belastning : En experimentell studie om heuristikers kognitiva belastning i produktval

Denna studie hade som syfte att undersöka om olika heuristiker belastar en individs kognitiva resurser olika mycket, och om det därmed kräver olika mycket av de kognitiva resurserna. För att undersöka detta genomfördes ett experiment med en oberoende mätning, där deltagare fick genomföra ett antal produktval samt ett Strooptest. Genom ett tillfällighetsurval värvades 149 deltagare som medverkade i experimentet med 50, 52 och 47 deltagare i tre olika betingelser. Data från 99 deltagare användes i denna uppsats då enbart två av de tre betingelserna användes i denna uppsats. Detta på grund av att studien är en del av en större studie som resulterade i fyra uppsatser, där olika aspekter av experimentet analyserades i var uppsats.

En kartläggning av målvakters tränings- och matchmiljö inom Svensk elitfotboll

Purpose: The purposes of the current study were to investigate whether there were any differences in the perceptual ability between professional and non-professional ice-hockey players and whether professional players are better at distinguishing, paying attention to and concentrating on what is important during intense physical activity. Method: Twenty male ice-hockey players (10 from both the Swedish first and third divisions) participated in the study. Wingate test were used for physiological measurements while three psychological tests were presented in front of the participants. Stroop, Flanker and Fast counting tests were used to measure perceptual and coping abilities during intense physical activity and the differences between the two groups. Results: Fast counting and Flanker word 2 tests showed a significant difference between the two groups, whereby the professional groups was faster and more accurate than the non-professional group in answering.

Skillnaden i perception mellan hockeyspelare på professionell kontra icke professionell nivå

Purpose: The purposes of the current study were to investigate whether there were any differences in the perceptual ability between professional and non-professional ice-hockey players and whether professional players are better at distinguishing, paying attention to and concentrating on what is important during intense physical activity. Method: Twenty male ice-hockey players (10 from both the Swedish first and third divisions) participated in the study. Wingate test were used for physiological measurements while three psychological tests were presented in front of the participants. Stroop, Flanker and Fast counting tests were used to measure perceptual and coping abilities during intense physical activity and the differences between the two groups. Results: Fast counting and Flanker word 2 tests showed a significant difference between the two groups, whereby the professional groups was faster and more accurate than the non-professional group in answering.

Kognitiva funktioner vid utmattningssyndrom: : Normaldata för Kognitiva Screeningbatteriet (KSB)

En dramatisk ökning av långtidssjukskrivning p. g. a. psykisk ohälsa, ofta stress, har skett de senaste åren. Sedan 2005 finns diagnosen utmattningssyndrom (UMS).