Vattendrag och stränder graderades under 1700-1800-talet mycket lågt (impediment) då marken inte var odlingsbar. Samma mark är idag eftertraktad av människor för fritids- eller permanentboende i en lugn miljö. Problem kan idag uppstå vid gränssättningen av Strandfastigheter som nybildas. Problemen är vanligen kopplade till var gränserna verkligen är belägna och var fastighetsägarna anser att gränserna borde vara belägna. För att bestämma var gränserna går måste lantmätaren gå tillbaka till ursprungshandlingarna för stamfastigheten och utföra en grundlig arkivforskning.Syftet är att undersöka hur gränssättningen utförs idag.

Landhöjning är en av orsakerna till att strandlinjerna i Sverige förändras markant. Strandfastigheter flyttas allt längre från vattnet med följd att det uppstår oklarheter för fastighetsägarna vad de egentligen har för rätt till den strand som inte längre finns på deras fastigheter. Fastighetsägarna vet inte riktigt hur långt deras fastigheter sträcker sig och konflikter kan uppstå. Förutom de äganderättsliga frågetecknen finns ett flertal andra rättigheter med direkt anknytning till stränder exempelvis rätt till båtplats, badplats etc. Problemen som förändrade strandlinjer medför är många och det finns ingen tydlig lagstiftning som styr hur de ska lösas.