Den här uppsatsen behandlar det delområde inom rättsfilosofin som benämns Straffteori och i det här fallet vad som rättfärdigar Straff utifrån frågan om varför vi ska Straffa. Frågan behandlas genom särskiljandet av juridiskt- och moraliskt Straff samt Straffteoretisk tolkning, värdering och analys. Utgångspunkten är de av Gertrude Ezorsky tre givna Straffteoretiska kategorierna till rättfärdigande av Straff: teleologisk-, retributivistisk- och teleologiskt retributivistisk Straffteori. Här kommer Jeremy Bentham att representera den teleologiska kategorin, Immanuel Kant den retributivistiska och H. L.

Syftet med uppsatsen är att hitta motiv i Brott och Straff och se hur värdegrunden gestaltas i dessa. Samt diskutera hur skönlitteratur kan användas då man diskuterar värdegrund i skolan. Vår frågeställning är: Vilka motiv finns i Brott och Straff och hur gestaltas värdegrunden i dessa motiv?I analysen utgår vi ifrån reader-response teorin där texten påverkas av läsarens erfarenheter och sammanhanget som texten läses i. I vår analys presenterar vi de motiv vi har analyserat fram i romanen, motiven analyseras fram med hjälp av en indirekt karaktärisering.

Generellt kan sägas att det alltid finns ett spel och en relation mellan vårdgivare och vårdtagare, respektive beStraffare och den Straffade. Detta framkommer tydligt i fängelsemiljö. Två centrala begrepp i diskussionen om kriminalvård är vård och Straff. Ofta framställs dessa två som varandras motsats och som existerande oberoende av varandra. Man talar ofta om att döma någon till det ena eller det andra och tänker inte sällan i termer av återanpassning respektive vedergällning.Syftet med denna uppsats är att kartlägga begreppen vård respektive Straff.

Studien är genomförd i sex åttondeklasser, från två högstadieskolor i Kalmar tätort. Utifrån undersökningens syfte har vi genomfört en kvalitativ enkätundersökning.Undersökningens syfte är att undersöka respondenternas upplevelser och reflektioner från temadagen Brott och Straff, som har genomförts på Kalmar slott i delad regi av slottet och Kalmar läns museum. Studien behandlar hur respondenterna uppfattar kulturmiljöpedagogiken som ett hjälpmedel i deras lärande. Det är en fallstudie, och inte en generell uppfattning från samtliga åttondeklasser i Sverige.Enkätsvaren, och tillika empirin, studerades utifrån två olika perspektiv, dels för att kunna föra en innehållsanalytisk diskussion, dels utifrån ett historiebruksperspektiv. Respondenterna har vid genomförandet av enkätundersökningarna uppgivit flera åsikter och reflektioner, men en tydlig majoritet har angivit att temadagen Brott och Straff varit bra, spännande, rolig och lärorik.

Syftet med f?religgande studie var att unders?ka huruvida nyhetsrapportering p?verkar attribuering av ansvar till f?r?vare samt om detta har ett samband med hur l?ngt Straff personer anser vara rimligt f?r ett brott. Detta testades genom en experimentell enk?t, med priming och framing av nyhetsartiklar p? 266 deltagare. Deltagarna var mellan 18-82 ?r gamla varav 228 kvinnor, 34 m?n, 2 icke-bin?ra och 2 annat.

För att Straffsystemet skall verka allmänpreventivt är det av stor vikt att allmänheten harkunskap om de lagar som finns. Lagstiftningen bör även fungera moralbildande i denbemärkelsen att handlingar som enligt lag är förbjudna även anses moraliskt förkastliga avstatens medborgare och inte enbart som någonting förbjudet enligt den lagstiftande makten.Det är därför viktigt att undersöka allmänhetens syn på Straff. Det allmänna rättsmedvetandetgällande allmänhetens attityder till ekonomisk brottslighet är enligt Lindgren (2001) ett fögaundersökt område. Den forskning som finns på området härrör framförallt från ensammanslagning av slutsatser från olika studier med ursprungliga syften att besvara frågor omdet allmänna rättsmedvetandet generellt, forskning om skattemoral eller skattefusk samtuppgifter om den svarta sektorns omfattning. En rad forskare har argumenterat för attallmänhetens attityder till hur allvarligt man ser på ett brott och vilka Straff man anserlämpliga är beroende om finns respektive inte finns ett direkt brottsoffer som blir drabbad.Syftet med denna studie är därför att undersöka hur svenska gymnasieelevers kunskap omoch attityder till Straff för ekonomisk brottslighet ser ut.

Rattfylleri är ett stort problem i Sverige ca 14000 rattfyllerister beräknas köra på våra vägar varje dag. Under hela 1980-talet var fängelseStraff den vanligaste påföljden vid grovt rattfylleri och utgjorde hela 70 % av påföljderna. Den normala Strafflängden var en månads fängelse. I början av 1990-talet sjönk andelen fängelsedomar kraftigt för att sedan öka och ligga på omkring 60 %. I mitten av 1990-talet kom möjligheten för kriminalvården att låta de som fått fängelseStraff i mindre än 6 månader avtjäna sitt Straff hemma med fotboja (IÖV).

Ung och tanklös är en litteraturstudie som handlar om påföljdssystemet för unga lagöverträdare. Den ger en översikt över dagens påföljdssystem samt en historisk tillbakablick inom lagstiftningen och åtgärderna kring unga lagöverträdare i Sverige. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dagens samhälle hanterar unga lagöverträdare. Varför ser vårt påföljdssystem ut som det gör? Tyngdpunkten i arbetet ligger på utvecklingen av påföljderna samt att det har gått från Straff till ett mer behandlingsinriktat samhälle.

Ung och tanklös är en litteraturstudie som handlar om påföljdssystemet för unga lagöverträdare. Den ger en översikt över dagens påföljdssystem samt en historisk tillbakablick inom lagstiftningen och åtgärderna kring unga lagöverträdare i Sverige. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dagens samhälle hanterar unga lagöverträdare. Varför ser vårt påföljdssystem ut som det gör? Tyngdpunkten i arbetet ligger på utvecklingen av påföljderna samt att det har gått från Straff till ett mer behandlingsinriktat samhälle.

Syftet med denna studie är att synliggöra pedagogiska metoder som används i förskolan vid oönskat beteende hos barn. En hermeneutisk ansats har tagits i studien för att komma närmare pedagogerna och deras arbete i förskolan. Studien är kvalitativ och data har samlats in via enkäter med flest slutna frågor.Studien synliggör både pedagogiska metoder som fungerar och metoder som är mindre bra i arbetet med barn med oönskat beteende. Studien delas in i sex teman som pedagoger vanligtvis använder sig av på förskolan. De teman som var mest frekventa var: fostrare och kamrat, oönskat beteende, konsekvens och Straff, ignorering, beröm och uppmärksamhet och prat och upprepningar.Resultatet visar att pedagoger använder sig av konsekvenser och Straff men är inte medvetna om att de gör det eller med den bästa intentionen.

Det huvudsakliga syftet med min uppsats var att läsa Brott och Straff (1866) i en kristen teologisk kontext, där jag ville undersöka om de två trosinriktningarna i romanen förenades eller inte. Jag tog min utgångspunkt i att Raskolnikov gav uttryck för föreställningar inom Gud-är-död-teologin med betoning på Simone Weil och William Hamilton, och att Sonja gav uttryck för föreställningar inom den rysk-ortodoxa teologin.Vidare formulerade jag frågan: Kan man läsa Brott och Straff som en egen gren inom kristen teologi? Jag tog hjälp av identitetsrekonstruktion som metod, med fokus på Ruard Ganzevoorts användning av termen.Resultatet är att man faktiskt kan läsa Brott och Straff som en egen gren inom kristen teologi. Både Raskolnikov och Sonja har fått något i utbyte av varandra och sålunda rekonstruerat sina tidigare övertygelser och trosuppfattningar. Raskolnikovs identitet, som tidigare präglades av en övermänniskoteori och föreställningen om att Gud kanske inte finns, har påverkats av mötet med Sonja och övergett sina tidigare trosuppfattningar.

SyfteSyftet är att undersöka gällande rätt, befintlig lagstiftning och utifrån dessa se hur domstolen värderar gärningspersonens uppsåt. Jag vill även se hur uppsåtet i sin tur påverkar Straffpåföljden. En komplikation jag även stötte på var vilken beStraffningsrätt Skatteverket har, sett till lagen och till legalitetsprincipen. Hur kan staten delegerar ansvaret till ett statligt verk? Hur är det förankrat i lagen, rättssäkerheten och i demokratin? Metod Jag kommer att tolka och systematisera gällande rätt utifrån rättsdogmatiken, med utgångspunkt i Aleksander Peczeniks tolkning av den allmänna rättsläran.Slutsats Jag kom fram till att det råder diskrepans mellan doktrin och praxis, men att den lag som tillämpas är att anse som gällande rätt.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om och hur påverkad man som läsare blir, av massmediernas eventuella vinkling av begångna brott och rättsfall i nyhetsrapporteringen. Mina konkreta frågeställningar lyder: Påverkar media den allmänna uppfattningen om Straffnivån, samt den allmänna uppfattningen om syftet med Straff? Hur ser förhållandet ut mellan den allmänna uppfattningen om syftet med Straff och vald påföljd?I avsnittet om tidigare forskning redovisar jag resultat i forskningsområdet hur media påverkar allmänheten, då det finns mycket liten forskning i just de frågeställningar som jag berör. Gemensamt för samtliga författare är att medias rapportering av brott inte står i proportion till hur många, eller vilken typ av brott som egentligen begås. Detta får i sig betydelse för allmänhetens rädsla för brott, kriminalpolitiska förändringar och allmänhetens syn på och kunskap om rättsväsendet i stort.

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna ställer upp vissa skyddsregler vid prövningen anklagelser om brott eller brottslig gärning. Europadomstolen gör en autonom tolkning av olika förfaranden i medlemsstaterna för att bestämma om dessa är att betrakta som Straff för brottsliga gärningar eller inte. Klassificeringen har betydelse för huruvida de skyddsregler som finns i konventionens artikel 6 skall vara tillämpliga på förfarandet. För att bedöma de förfaranden som är på fråga, använder sig domstolen av olika kriterier som den utvecklat genom sin tidigare praxis. De mest avgörande kriterierna är överträdelsens natur och påföljdens natur och stränghet.

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna ställer upp vissa skyddsregler vid prövningen anklagelser om brott eller brottslig gärning. Europadomstolen gör en autonom tolkning av olika förfaranden i medlemsstaterna för att bestämma om dessa är att betrakta som Straff för brottsliga gärningar eller inte. Klassificeringen har betydelse för huruvida de skyddsregler som finns i konventionens artikel 6 skall vara tillämpliga på förfarandet. För att bedöma de förfaranden som är på fråga, använder sig domstolen av olika kriterier som den utvecklat genom sin tidigare praxis. De mest avgörande kriterierna är överträdelsens natur och påföljdens natur och stränghet.