This thesis title starting from zero alludes to Storstadssatsningen's democratic work being accomplished among immigrants in Malmö. My thesis examines which types of political participation Storstadssatsningen were trying to increase. The goal was to turn the immigrants into political participants, but in many of the projects the democratic work had to focus on building a ground for democratic participation by bringing isolation to an end and teaching the Swedish language. This may have been the reason that there were not extensive forms of resources to put into projects actually raising the political awareness. Some of the projects can however be said to increase a very large number of types of political participation, both temporary and every day participation.

Uppsatsen behandlar uppfattningar och föreställningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta områden. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera på nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hämtas från Storstadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbättra stadsdelar definierade som socialt utsatta områden i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys.

Uppsatsen behandlar uppfattningar och föreställningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta områden. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera på nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hämtas från Storstadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbättra stadsdelar definierade som socialt utsatta områden i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys. För konkreta exempel används Tensta som geografiskt område. Tensta var ett av de socialt utsatta områden som skulle förbättras inom ramen för Storstadssatsningen.

In 1998 the Swedish Socialist Government initiated a project in order to promote economic growth and to end the discriminating social and ethnic segregation in the greater city regions of Stockholm, Gothenburg and Malmo. One of the goals of the project was and still is to promote political participation in 24 of the poorest areas of the three cities. In a quantitative analysis I evaluate whether or not the project so far has been successful in promoting a specific part of political participation, i.e. electoral participation in communal elections. The results of the 24 poor city areas are compared with a group of 14 likewise poor city areas of major swedish cities.According to my hypothesis, general improvements of the socio-economic status of poor city areas ought to generate positive effects on electoral participation in communal elections.

The purpose of this Master thesis is to increase the knowledge about how public libraries can contribute to fulfil political programmes aimed towards integration. To achieve this we have conducted an evaluative case study about a public library in Sweden and the activities they carried out within the framework of the metropolitan policy programme Storstadssatsningen?. The questions raised consider which the political aims for integration within this programme were, which activities the library did accomplish, what the result in comparison with the politically decided aims was, and what conclusions can possibly be drawn from this? The theoretical framework consists of theories regarding evaluation, political programmes, integration and segregation, and public library-activities.

Då vi 2006 skrev ett projektarbete om Brobyggarna i skolans verksamhet väcktes vår nyfikenhet för deras verksamheter på ett större samhälleligt plan. Därför har vi här utgått från att undersöka om Brobyggarnas utsagor om sina verksamheter stämmer överens med de uppdrag verksamheterna officiellt har. Vår uppfattning är att utvärderingar och rapporter på ett otillräckligt sätt knyter an till den svenska integrations- och storstadspolitiken och vi vill därför även undersöka hur väl förankrad denna politik är i Brobyggarnas verksamheter. Våra syften med uppsatsen är att ställa Brobyggarnas utsagor i relation till Malmö Stads målsättningar inom ramen för Storstadssatsningen och integrationspolitiken, och analysera och diskutera förankringen av politiken samt om verksamheterna leder till integration eller ytterligare segregation. De empiriska resultaten har vi kopplat till teorier om demokrati och integration, vilka har visat sig vara grundläggande utgångspunkter för vår studie. För att underlätta läsarens förståelse för våra diskussioner och resultat har vi även redogjort för den politik som ligger till grund för verksamheterna. Vi anser att våra viktigaste slutsatser är, att integrationspolitikens otydliga direktiv leder till att Malmö Stads ambitiösa integrations- och demokratiarbete försvåras genom begränsningen av antalet bostadsområden, istället för att även arbeta övergripande i hela Malmö. Ibland riskerar arbetet dessutom att öka segregationen och stigmatiseringen på grund av fokuseringen på vissa befolkningsgrupper, enligt oss involverar integration alla.

Idag startas många projekt kring samverkan men de implementeras sällan i verksamheterna och ger således ingen bestående förändring. Ledarskapskompetens i samband med implementering av organisationsförändring har visat sig vara av stor betydelse. Storstadssatsningen är ett samverkansprojekt och projektet Bärkraft är en del i Storstadssatsningen, vilken startades i Borås för att utveckla samverkan mellan verksamheter i Brämhults kommundel. Samverkan behandlas i teorin som att viktiga attribut för lyckad samverkan är att vilja, kunna och förstå. Andra aspekter är hur samverkan mellan verksamheter byggs upp kring olika kategorier.

Syftet med denna studie är att göra en metaanalys kring användningen av utvärderingen Aktiveringspolitikens Janusansikte. Utvärderingen har genomförts i fyra stadsdelar i Malmö inom ramen för Storstadssatsningen.Fokus har legat på att undersöka om resultatet av utvärderingen Aktiveringspolitikens Janusansikte har använts i de utvärderade verksamheterna, samt vilka faktorer som påverkar användande eller icke-användande av utvärderingar.För att analysera vilken typ av användning som har förekommit har Carol H Weiss modell för användning av utvärderingsresultat används. Denna har kombinerats tre förklaringsfaktorer för att försöka förstå varför det sker eller varför det inte sker någon användning av utvärderingsresultat. Dessa faktorer är den personliga faktorn, den kontextuella faktorn och utvärderingsfaktorn.Undersökningen visar att användningen av Aktiveringspolitikens Janusansikte inte varit så utbredd i de undersökta stadsdelarna. Däremot framkommer det en generellt positiv inställning till utvärderingar.

The Swedish metropolitan politics have had the bottom-up perspective as a major principle to evolve the democratic participation in segregated areas. My objective was to investigate if a bottom-up perspective has been used as a method of evaluation in a sample of 10 evaluation reports made about democratic participation in Malmö.The key questions were; In the evaluations:- How was the bottom-up perspective and related concepts defined?- What criterias and theories were used?- What values surfaced?- What methods were used?- Has a critical approach been used?The method used is analysis using the theories of Critical Social Method by Alvesson & Deetz, Values in evaluation by House & Howe and Choices of perspective by Eliasson.None of the analysed evaluations have used participatorial methods. As participation is defined mainly statistically, the criterias are usually quantitative measurements, though the evaluators agree that democracy is a matter of quality. There is a common lack of theoretical basis of analysis and methodology description.

The aim of this study is to investigate wether the participatory democracy is a threat or a complement to the representative democracy. To achieve my purpose I will focus on two different lokal councils, the civil council in Hovsjö and the youth council in Västra Skogås, which have been objects of the urban policy in 1998. The theoretical framework on which this study is based consists of the participation democratic theory, representative democratic theory and implementation theory. By problemizing these theoretical frameworks in comparison with eachother I will mapp how these two lokal councils were implemented. The research question is: In what way was the civil council and the youth council a complement or threat to the representative democracy? In which way was it difficult to implement them?The method used for this purpose is a qualitative comparative case study.

The aim of this study is to analyse the Swedish state´s ambition in achieving equality among its citizens. By studying the new urban policy introduced by the government in 1998 from a theoretical perspective the purpose of this essay is to understand the ideational dimensions in this policy project, in regard to established understandings about equality.The theoretical framework on which this study is based consists of two different parts. The first presents dominating models on welfare states, mainly focusing on the socialdemocratic welfare state. The second introduces influential theoretical views on equality, primarily discussing universalism and a differentiated equality view. It also presents theoretical views on how to understand the relationship between the state an its citizens.