Sök:

Sökresultat:

28 Uppsatser om Stockar - Sida 1 av 2

Mätning av sorteringsdiameter för talltimmer vid Kastets sågverk

För att få en rättvis betalning av timmer för både säljare och köpare gäller det att det sågtimmer som kommer till sågverken mäts in på rätt sätt. För att sågverken ska kunna hålla nere råvarukostnaden gäller det att minska råvaruspillet och öka optimeringen av stocken. Ett led i att hålla nere kostnaden är att få en snabb och effektiv mätning vilket har lett till en ökad automatiseringsgrad på sågverken. Setra Kastets sågverk byggde 2010 en ny timmersortering. Under sommaren 2011 började Kastet uppleva problem med den automatiska underbarksmätningen som sker med hjälp av trakeidmetoden.

Virkeskvalitet hos tall från förstagallringar : en provsågning vid Holmsunds sågverk

Detta examensarbete är utfört på uppdrag av Holmsunds sågverk, SCA. Syftet är att beskriva kvalitén hos talltimmer från förstagallringar som kommer att göras på SCAs eget skogsinne-hav de kommande 10 åren. Studien grundar sig på 334 Stockar från 22 olika bestånd i Västerbotten. Urvalet av träd och sedermera Stockar kan likställas med tvåstegssampling, först ett PPS-urval av bestånd och sedan ytterligare ett PPS-urval med relaskop. Samtliga Stockar bedömdes i VMFs sågtimmerklasser av virkesmätare före provsågning, alla fel noterades.

Optimering vid nyttjande av röntgenutrustning hos Moelven Valåsen AB : för furu diameterklasserna 17 cm och 18 cm och för gran diameterklassen 19 cm

Eftersom allt fler sågverk från start vill veta vad stocken kommer att generera för slutprodukt, har röntgenutrustningar blivit vanliga vid inmätningsstationer. På Moelven Valåsen AB (MVAB) används en röntgenutrustning benämnd RemaLog Xray. Den sänder ut röntgenstrålar som mäter dimensioner och inre kvaliteter i stocken, vilket ger information som underlättar beslutet om vilket postningsmönster som ska användas för att ta fram den mest lämpliga slutprodukten. I utrustningen finns en sorteringsorder, som styr att sortering av Stockar sker efter önskade kriterier. Kriterier finns av olika modeller för olika trädslag och diametrar, och är framtagna för att passa råvaran som kommer till MVAB.

Hög fyllnadsgrad i timmerlagret : en fallstudie av Holmen Timbers sågverk i Braviken

Holmen Timber har byggt ett nytt sågverk i Braviken, utanför Norrköping. Målsättningen är att såga 1 100 000 m3fub per år, i sågad form 550 000 m3SV (SV=sågad vara), till år 2013. För att utvärdera olika timmerplanslösningar har simuleringsverktyget Simsaw utvecklats. Med hjälp av programmet kan timmerflödet av ankommande timmer fram till sågen simuleras och dess effekter utvärderas.Syftet med studien är att analysera utfallet av olika timmerplanskonstruktioner, där vältors antal och längder förändras för att hitta en lösning som skapar en hög fyllnadsgrad av timmerlagret. Vilket i sin tur kan skapa ett bra underlag för sågen att såga långa sågserier med få ompostningar som positiv följd.

Optimerad råvarustyrning för sågverksindustrin

Ett centralt processteg för sågverk är att sönderdela Stockar med olika sågmönster. Vid sönderdelning uppstår ett visst råvaruspill, men genom att använda rätt sågmönster till varje enskild stock kan detta spill minimeras. Som ett steg i att göra detta försorteras därför timmer i ett antal timmerklasser som samlar Stockar med liknande egenskaper. Råvarustyrning innebär att välja vilka mönster varje klass ska sågas med, hur stor andel av varje klass som ska sågas med dessa mönster samt att bestämma hur Stockar sorteras till klasserna.I detta arbete utvecklas ett optimeringsverktyg som angriper problemet att optimera råvarustyrningen med avseende på de framställda produkternas försäljningsvärde. Problemet delas upp i två nivåer där linjärprogrammering kan användas i den ena nivån med syfte att, givet en uppsättning klasser, optimera valen av sågmönster.

Stockar och stenar falla där, istället för tårar : en studie av häxprocesserna i Torsåker, Ångermanland 1674-1675

The purpose of this Bachelor thesis is to examine how user-friendly the OPAC of the Märsta public library is considered to be.Theoretical basis are HCI and Allwoods definition of usability. Issues are: Is the OPAC suited to its task? Is the OPAC user-friendly? How well does a user accept the OPAC? and What degree of competence is shown by users of the OPAC? The source material consists of six interviews in the form of .avi files. The method I have chosen is qualitative semi-structured interview form. The result is that, based on Carl Martin Allwood?s defini-tion and with exception for the using of help-resources, the usability of Märsta?s library OPAC can be considered less good..

Inverkan på ekonomi och kvalitet : Vid användande av röntgenutrustning för timmersortering

Genom att mäta stockens påverkan på röntgenstrålar skapar röntgenutrustningen en bild av hur stocken ser ut på insidan. Röntgenutrustning bör kunna användas för att tidigarelägga vissa delar av sorteringen. För att avgör om detta fungerade studerades två fall.I det första fallet studerades virke som antingen användes till fönsterämnen eller konstruktion. För att avgöra om sorteringen fungerade jämfördes täckningsbidraget från centrumutbytet vid användning av röntgenutrustningen, som ökade med 3,7 % per sågad m3to.I det andra fallet skulle röntgenutrustningen användas för att sortera fram Stockar med 80 % friskkvist till specialsortimentet. Då ökade andelen godkänt virke med 2,6 % vid automatisk bedömning med samma inställningar.

Rätt från skogsbruket: En fallstudie enligt DMAIC vid Sveaskog

Människan står inför en rad olika miljöproblem och skogen spelar en central roll som ett hållbart alternativ. Detta ställer i sin tur krav på skogsindustrin att leverera produkter till konkurrenskraftiga priser. För att göra skogsindustrins produkter attraktiva krävs ett starkt skogsbruk som kan tillgodose industrin med de råvaror den behöver i form av timmer och massaved. Sågverken är idag utsatta av hård global konkurrens och har därigenom behövt anpassa och effektivisera sin produktion vilket således ställt nya krav på skogsbruket. Skogsbruket klarar i dagsläget inte av att fullt nå sågverkens längdkrav på grund av en alltför stor längdvariation på kapade Stockar.

Analysverktyget Stockluckan ? fast eller rörlig postning?

I dagens moderna barrsågverk finns två tillvägagångssätt för att mäta in och tudela Stockar. Antingen ställs maskinerna om inför varje stock för att sågmönstret ska passa denna på bästa sätt och på så sätt få ut ett så högt värde som möjligt ur varje stock. Denna metod kallas ?rörlig postning?. Den andra metoden går ut på att dela upp Stockarna i timmerklasser så att Stockar av liknande dimensioner hamnar tillsammans och sågas efter varandra.

Hur såg Birkas hamn ut och vilka transporter behövdes?

What is located on the bottom in the water outside of Birka? Remains of a water palisade or jetties and other constructions.Birka a Viking Age town that existed between AD 750 and 975 was located on the northwestern part of the small island of Björkö, in the Mälar archipelago of the Baltic Sea in Sweden. The Town was protected onshore by a hill fort and a town rampart. It is a widely spread assumption that Birka had a water palisade as a part of its defense. There are logs and other remnants on the bottom of the lake dating back to the Viking age.

Kvalitetsbrister i timmerhanteringen på ett sågverk

Detta examensarbete är genomfört på Jämtlamell AB, ett sågverk beläget i Stugun, och behandlar vissa kvalitetsbrister i timmerhanteringen. Den största delen av arbetet har behandlat barkavdragen där det undersökts hur dessa påverkar timmersorteringen. Vid undersökningen framkom det att barkavdragen var för höga vilket ledde till att medelvärdet för inmätningsdiametern var högt inom samtliga timmerklasser. Följden av detta var att en stor andel av Stockarna sorterades till felaktiga timmerklasser. I genomsnitt sorterades 66% av furutimret och 76% av grantimret till rätt timmerklass.

Granskning av 3D-mätram vid VIDA Alvesta AB

I sågverksindustrin är marginalerna små och sågverk måste ha som ambition att få ut det optimala värdet ur varje enskild stock för att kunna konkurrera på den konkurrensutsatta marknaden. Problemet på VIDA Alvesta AB är att det inte existerar någon egentlig sortering innan Stockarna kommer in i sågen och därmed sågas en relativt stor andel med rotänden först. Detta examensarbete behandlar om 3D-mätramen hos VIDA Alvesta AB och speciellt hur mätningarna skiljer sig beroende på vilken ände som kommer först in i såglinjen.Uppgiften har delats upp i två olika försök. Dels ett repeterbarhetstest för att se hur ofta 3D-mätramens mätning skiljer sig om den körs igenom femton gånger med topp- respektive rotänden först, dels en kontroll hur stor differensen blev mellan toppändekörning och rotändekörning vid analys av 78 stycken Stockar, alla med slumpvis dimension. Dessa kördes igenom 3D-mätramen två gånger med vardera ände för att eventuella felaktigheter skulle kunna upptäckas.Resultatet som erhölls i båda undersökningarna visade att körning med roten först gav en mer precis mätning än körning med toppänden först.

Det gör ont när stockar spricker!

The aim of this study was to provide SCA Forest Norrbotten District with material to assist in their work towards decreasing the frequency of bucking splits in their saw timber logs. SCA Forest supplies the Munksund sawmill with pine timber. Periodically the sawmill experiences problems related to bucking splits in their logs. The purpose of this study was to find an available method to measure the occurrence of splits directly on incoming timber. The ambition was also to gain some knowledge about possible variations between different logging crews in terms of split frequency. If possible, this information could be used to investigate if certain crews produced more splits than others, and thereby making it possible to provide feedback to the logging machine operators. The study consisted of two major parts, a literature review, and a practical sawmill study.

Förstudie för produktionshöjande åtgärder: en fallstudie på
Munksunds sågverk, Piteå

Munksunds sågverk är ett högeffektivt furusågverk fokuserat på tillverkning av kundanpassat trä. Årsproduktionen 2004 var cirka 417 000 m3 sågad vara vilket motsvarar omkring 2430 m3 per anställd och år. Munkssundssågens mål för år 2009 är att öka sin produktion till 3300 m3 per man och år. Det innebär en ökning med cirka 36 procent jämfört med produktionen 2004. Syftet med detta examensarbete är att verifiera och prioritera parametrar som påverkar sågens effektivitet, samt att ta fram en åtgärdsplanering för att nå en produktionsökning med 36 procent till 2009.

Att vara utomhus i förskolan - Åtta pedagogers syn på utomhusvistelse.

BakgrundBarn vistas i dag stor del av sin vakna tid på förskolan. Forskning visar på vikten av utevistelsens betydelse för dessa barn. Utemiljön på förskolan skall ses som ett komplement till innemiljön. Forskningen visar även att förskolegårdar som är naturrika (stora ytor, träd, buskar, Stockar och stenar m.m.) stimulerar barnens motorik, lek, fantasi, kreativitet, samspel, sociala förmåga osv. på ett sätt som inte en gård utan dessa egenskaper kan göra.

1 Nästa sida ->