Syftet med arbetet är att ge en bild av svenska keramikers inspirationskällor till yta och dekor under 1800-, 1900- och 2000-talet. Det som är relevant för frågeställningen är att ta reda på ursprunget till dessa källor och varför just dem har inspirerat och banat väg för dåtida, samtida och framtida keramiska uttryck i dekor och yta. Frågeställningarna har besvarats genom en kvalitativ litteraturstudie i kombination med två kvalitativa intervjuer med två idag verksamma keramiker i Sverige kring deras tillämpning av yta och dekor på sina föremål under 1990-talet samt 2000-talet. En begränsning har gjorts i urvalet av perioder studerade i arbetet på så sätt att början av 1800-talet har utelämnats samt även alla studier kring 1920-, 30-, och 40-talen. Resultatet visar på effekten av industrialiseringen, samt vikten av pionjärer och möjligheter att söka information.

Våra städers boendemiljöer bär på en historia och varje inslag är en del av vårt kulturarv. De bidrar till en kulturell och historisk förståelse och till en intressant stadsmiljö. Funktionalismens bostadsbyggande, omkring år 1930-1960, utgör en stor del av Sveriges bostadsbestånd och därmed är funktionalismens miljöer en betydande del av många städers stadsbild. Bostadsgårdarna vid flerbostadshus från denna tid är väl tilltagna och är gestaltade efter ett visst gemensamt Stilideal. Detta kandidatarbete undersöker tanken bakom funktionalismens bostadsgårdar, hur de ser ut idag, problem som uppstått sedan de anlades och hur de kan anpassas för dagens förändrade behov. Med utgångspunkt i en litteraturstudie ger arbetet en jämförelse av hur dåtidens och dagens landskapsarkitekter ser på gestaltning av boendemiljöer.

Denna uppsats belyser vad som är utmärkande för en tysk myndighetstext om EU som är skriven för Internet och vilka översättningsproblem som kan uppstå i arbetet med att överföra den tyska källtexten till målspråket svenska. Uppsatsens empiriska undersökning tar upp vilka rekommendationer svenska klarspråksregler ger om hur framförställda attributiva satsförkortningar, pronominaladverb och relativpronomen ska skrivas på svenska. Hypotesen för uppsatsen är att en översättning ibland kan bli tydligare och klarare i sitt språk om man ibland avviker från de moderna klarspråksreglerna och istället använder sig av äldre Stilideal. Genom att undersöka hur konstruktionerna har översatts från tyska till svenska förs en diskussion om när klarspråksreglerna är tillämpbara och när det är motiverat att avvika från dem för att få en så klar och tydlig översättning som möjligt.Examensarbetet på Facköversättarutbildningen vid Lunds universitet är uppdelat i en översättning (10 p.) och en analysdel (10 p.). Denna uppsats är examensarbetets analysdel (översättningen publiceras ej).

Som examensarbete i inredningsarkitektur och möbeldesign har jag valt att söka efter ett formuttryck som ligger bortom de modernistiska idealen av logik och rationalitet. Som utgångspunkt i en designuppgift har jag valt träslaget furu och ornament i alla dess former. Jag ifrågasätter rådande smak och Stilideal inom områdena inredning och möbler. Dessutom har jag som intention att höja statusen på furu. Detta utmynnar i ett möbelformgivningsprojekt där jag formulerar några tankar i en möbel om en roligare designvärld att leva i.

En tidigare bortglömd park intill Rosenlunds herrgård i Jönköping påträffades i samband med en georadarundersökning år 2010. Cirka 70 centimeter under mark synliggjordes strukturen av en formträdgård som antas vara anlagd i samband med att herrgården uppfördes omkring 1790. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Rosenlunds formträdgård kan ha sett ut. Målet är att presentera en illustrationsplan som visar anläggningens karaktär mellan 1700-talets slut och 1800-talet mitt. Grunden för arbetet är en historisk undersökning med litteraturstudier, platsbesök, möten med sakkunniga, jämförelser med samtida anläggningar samt studier av rapporter om Rosenlund.

Våra städer är i ständig förändring. Material slits, växter och träd åldras eller dör, Stilideal och behov skiftar med tiden. Landskapsarkitekten ställs ofta inför uppdraget att omgestalta platser för att förnya eller anpassa dem i enlighet med nya krav och önskemål. I äldre miljöer handlar det ofta om att gestalta med hänsyn till platsens historia. I detta kandidatarbete presenteras ett redan utfört omgestaltningsarbete för innergården Linné, som är en historisk miljö i Uppsalas stadskärna.