Sökresultat:
4 Uppsatser om Steklar - Sida 1 av 1
Boplatsval hos solitära getingar, bin och rovsteklar
Denna undersökning gjordes för att studera solitära Steklars boplatsval speciellt med avseende på spatiala mönster. Aggregat av lämpliga bohål (bibatterier) tillverkades och gjordes tillgängliga förfrilevande Steklar. Resultatet visade att Steklar tenderar att anlägga bon i närheten av andra stekelbon. Ingen tendens fanns att anlägga bon i centralt belägna positioner. Steklarna verkar också föredra att anlägga bon till vänster om en tänkt mittllinje på bibatterierna.
Steklar som angriper rosor
Släktet Rosa, rosor, är en mycket populär kulturväxt med en lång historia av växtförädling. Tyvärr uppskattas de inte bara utav oss människor, utan även utav flera olika skadegörare. Ordningen Steklar, Hymenoptera, innehåller flera arter som angriper rosor. Denna litteraturstudie beskriver de stekelarter som finns i Sverige, deras utbredningsområde, utseende och skadebild samt även om de angriper vissa specifika arter eller sorter utav rosor. Bekämpning utav dessa skadegörare beskrivs.
Gamla tallars betydelse för biologisk mångfald på Gotland
Modern methods for managing pine (Pinus sylvestris) create homogenized forests. This decreases nature?s potential for biodiversity and might threaten species in need of different types of milieu. The main purpose of this study was to investigate how important older pine trees are for biodiversity. In the Hall-Hangvar Reserve in the north-west part of Gotland, insects collected from traps showed that more species were found in old or dead trees compared to younger pine trees.
Biology of Lilioceris lilii(Coleoptera:Chrysomelidae) and the occurrence of their parasitoids in Sweden
Sammanfattning: Liljebaggen, Lilioceris lilii (Scopoli) är den största skadegöraren på liljor tillhörande släktena Lilium och Fritillaria, och är ett problem i Sverige liksom i övriga Europa, Nord-Amerika och Asien. Skadan orsakas främst av larverna, men även av fullvuxna baggar, som äter på plantans blad, knoppar och blommor (Ernst, 2005). De kan orsaka allvarliga skador genom att äta upp alla blad på plantan (Gold et al., 2001; LeSage and Elliott, 2003). Biologisk bekämpning i Sverige verkar möjlig sen man har upptäckt parasitSteklar som attackerar liljebaggens ägg och larver i Europa.
I de centrala delarna av Europa har Haye och Kenis (2004) funnit fyra arter av parasitSteklar som parasiterar liljebaggens larver, ichnemoniderna Lemophagus pulcher, Lemophagus errabundus, Diaparsis jucunda, och eulopiden Tetrastichus setifer. En äggparasit, mymariden Anaphes har också upptäckts, liksom hyperparasiten Mesochorus lilioceriphilus, en ichneumonid, som ofta parasiterar Lemophagus arterna.
För att undersöka förekomsten av dessa Steklar i Sverige gjordes insamlingar av liljebaggslarver under sommaren 2006 på olika platser i tre regioner, södra (Skåne), sydöstra (Småland och Öland) och mellersta (Stockholm) Sverige.