Uppsatsen syfte är att undersöka om fastighetsaktier är en säker investering eller inte samt kan det vara ett alternativt sparande, istället för Statsobligationer när en säker långsiktig investering efterfrågas. För att avgöra om fastighetsaktierna är säkra aktier används marknadsportföljen som referens på vad som ska anses vara en säker aktie. Genom att använda CAPM ansatsen kunde tillgångarna jämföras åt. Resultaten från analysen tyder på att det inte går att säga att fastighetsaktierna är säkrare än marknadsportföljen samt att de inte tycks vara ett bättre alternativ än Statsobligationer på långsikt..

AbstraktTillväxt är något som borde vara av intresse för samtliga aktörer i ett land, då det till stor del är en ren välfärdsfråga. De flesta undersökningar för huruvida avkastningskurvan kan användas som indikator för tillväxten är gjorda för de stora industriella ekonomierna och inte för en liten öppen ekonomi som den svenska. Den svenska ekonomin borde påverkas betydligt mer utifrån än de större ekonomierna och syftet med uppsatsen är därför att undersöka om den svenska avkastningskurvan kan användas som indikator på den svenska ekonomiska aktiviteten i form av ekonomisk tillväxt.Jag kommer därför i min undersökning använda två avkastningskurvor för att se vilken av dessa som på bästa sätt kan användas som indikator för den svenska ekonomin. Den första avkastningskurvan är baserad på skillnaden mellan Statsobligationer om tio år och statskuldväxlar om tre månader och den andra är baserad på skillnaden mellan tioåriga Statsobligationer och tvååriga Statsobligationer.Jag kommer att göra en ekonometrisk undersökning för vilken jag använt mig av tidsserier från det första kvartalet 1995 och fram till och med det fjärde kvartalet 2007, vilket sammanlagt ger data från 52 kvartal.Undersökningen visar att avkastningskurvan baserad på skillnaden mellan tioåriga Statsobligationer och tvååriga Statsobligationer är den som fungerar bäst och har förmågan att indikera tillväxt för ungefär ett år framåt..

Effekterna av krisen på den amerikanska bolånemarknaden är ännu ej fastställda. Säkert är dock att de amerikanska bolåneinstitutens kreditförluster har ökat och världens finansmarknader har satts i gungning. Detta kan antas ha påverkat spreaden mellan Statsobligationer och bostadsobligationer. Syftet och frågeställningen i denna uppsats behandlar de risker svenska bostadsobligationer exponeras för med kreditrisken i fokus. Och vidare om spreaden mellan Statsobligationer och bostadsobligationer i Sverige har påverkats av den amerikanska marknaden.

Syftet med uppsatsen har varit att få djupare förståelse för hur en räntefri bank arbetar och finansieras. Men även för att se vad skillnaden i kostnad blir med ett lån från den räntefria systemet JAK Medlemsbank i jämförelse med ett vanligt banklån. Studien utgick från en kvalitativ ansats. Vi använde oss av intervjuer som informationshämtande metod för att få djupare förståelse och kunskap om både JAK Medlemsbank och dess medlemmar. Den kvalitativa ansatsen gav oss också möjligheten att ta del av medlemmarnas uppfattning av ett räntefritt system och syn på räntan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om några månadseffekter förekommer på den svenska obligationsmarknaden samt om denna effekt påverkas av konjunktursvängningarna. På så sätt hoppas vi kunna framlägga ytterligare forskning som bidrar till debatten om den sedan länge omdiskuterade effektiva marknadshypotesen. Utgångspunkten i denna uppsats är den kvantitativa metodansatsen, rättare sagt multipel regressionsanalys och dess hypotestester. Utifrån de empiriska resultaten kan vi fastställa att de undersökta Statsobligationerna visar högre avkastning i oktober förutsatt att det råder lågkonjunktur. När endast månadseffekten undersöks (utan hänsyn till lågkonjunktur) visar endast de tvååriga Statsobligationerna på en signifikant överavkastning i april och juni.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka variabler som påverkat avkastningsskillnaden mellan europeiska Statsobligationer och högriskobligationer under de senaste fem åren. Uppsatsen syftar även till att ge en grundläggande beskrivning av instrumentet och dess utveckling på den europeiska marknaden. Metod: Vi har i uppsatsen använt oss av en kvantitativ metod, eftersom det varit det mest lämpliga med tanke på vårt problem och syfte. Vi valde också att använda oss av en regressionsanalys, den metod vi ansåg lämpade sig bäst med tanke på vår tillgängliga data. I uppsatsen har vi även valt en deduktiv ansats, ur redan existerande teorier försöker vi få fram något nytt.

Det här kandidatexamensarbetet inom matematisk statistik och industriell ekonomi undersöker förklarande faktorer bakom ränteskillnad, så kallad spread, mellan amerikanska och tyska Statsobligationer. De obligationer som undersöks har en löptid på fem respektive tio år. Den huvudsakliga analysen görs genom multipel linjär regression. Regressionsmodellering av statsobligationsspread är vanligt förekommande i bankvärlden och det här kandidatexamensarbetet kan utgöra en grund för vidare modellering och förbättring av befintliga modeller. Problemformuleringen och arbetsupplägget har utformats i samarbete med en svensk bank, som inte nämns vid namn på grund av sekretesskäl.Kandidatexamensarbetet består av två huvuddelar.

Kommunerna har i allt större utsträckning börjat placera i aktier. Anledningen är att de ser en möjlighet i att förbättra avkastningen på sitt kapital i en jämförelse med bankränta eller Statsobligationer. Syftet med uppsatsen är att genom intervjuer med utvalda kommuner ta reda på hur placerandet går till och vem som är inblandad i detta (även på vilket sätt). Det centrala med uppsatsen är att belysa vilka etiska aspekter som kan ses samt vad man bör tänka på i kommunerna då man tar beslut om att placera i aktier. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse för ämnet.

Bristen på studentbostäder i Stockholm är akut?köerna och väntetiderna växer, men ingen förändring sker. Trots vallöften och stort politiskt intresse är byggandet i det närmaste obefintligt. De större aktörerna på Stockholms studentbostadsmarknad verkar sakna incitament för att producera nya bostäder. Det främsta argumentet för att inte bygga anses vara dålig lönsamhet.

Inledning: Enligt IAS 19 ska diskonteringsräntan för bestämmande av pensionsskulden bestämmas utifrån räntan på företagsobligationer. Om det saknas en fungerande marknad för företagsobligationer ska räntan på Statsobligationer användas. Efter finanskrisen år 2008 ökade räntespreaden mellan dessa två räntor och det uppstod ett problem för länder utan en fungerande marknad för företagsobligationer, däribland Sverige.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska börsbolags diskonteringsräntenivå har påverkats av finanskrisen år 2008. Samt vad detta har för konsekvenser på boalgens finansiella rapporter och dess annvändare.Metod: Undersökningen studerar korrelationen som sambandsmått för att mäta hur diskonteringsräntan förhåller sig till soliditeten i svenska börsbolag som redovisar förmånsbestämda pensionsplaner.Referensram: Denna del av undersökningen består av en genomgång av relevanta delar av regelverket (IFRS) samt centrala redovisningsbegrepp och principer.Teori: Teorin består av teoretiska resonemang kring accounting choice, accounting disclosure och earnings management.Resultat & analys: Undersökningens resultat visar att det finns en svag korrelation mellan och diskonteringsränta hos svenska börsbolag med förmånsbestämda pensionsplaner. Dessutom visar resultatet att svenska börsbolag inte längre har en diskonteringsränta i nivå med statsobligationsräntan.Diskussion: Diskussion förs kring hur svenska bolag förhållit sig till regelverket och redovisningsprinciper vid beräkning av sina pensionsskulder samt hur detta har påverkat intressenterna av den finansiella rapporten.Slutsats: Utifrån funna resultat kan slutsats dras att efter finanskrisen har bolag med en låg soliditet valt en högre diskonteringsränta.