Två-statslösning för den Palestinska Myndigheten är en återkommande diskuterad väg bort ifrån konflikten i Mellanöstern. För Palestinas del har den mångåriga politiska och väpnade kampen för existensberättigande varit deras första argument i statsbyggnadsprocessen vilken har kantats av ?sexdagarskrig?, ?Yom-kippur-krig?, ?Al-Aqsa intifada? och stenkastning.Genom en fallstudie där jag har operationaliserat Barry Buzans teori om Statsbildning så har jag under sökt dokumenten ?Oslo Agreement? och ?A Performanced-Based Roadmap to a Permanent Two-State Solution to the Israeli-Palestinian Conflict?, om Statsbildning baserat på dessa är möjlig. Resultatet av undersökningen är att teorin bakom de statsbildande komponenterna har kunnat operationaliseras och genom detta visat att territoriet, den nationella identiteten och palestinska strategiska områden är de mest förekommande statsbildande beståndsdelarna. Generellt citeras dokumenten fortfarande i statsbyggnadsprocessen men förtroendet att bygga staten Palestina på dessa, uppfattar jag vara urholkad.Sökord: ?Palestine State Building?, ?Statebuilding?, ?Statebuilding Buzan?, ?Statsbildning?..

Indien och Pakistan blev två självständiga stater 1947. Anledningen var att muslimerna inte ville bli lägre värderade än hinduerna som var i majoritet. 12 % av Indiens befolkning (125 miljoner) är muslimer. Konflikten mellan muslimer och hinduer hör till vanligheterna och har alltid förekommit. I slutet av 1980-talet ökade motsättningarna dramatiskt och Indiens existens hotades.

AbstractMellan 1944-1950 gick Frankrike från att förorda ett decentraliserat,stympat och i praktiken svagt Tyskland till att medverka till den centraliserade Västtyska republikens Statsbildning.Man tog dessutom, med Schumanplanen, initiativ till ett djupgående samarbete mellanstaterna.Med ländernas historiska fiendeskap som bakgrund var detta en snabb och betydande process. Syftet med den här studien har varit tvådelat: med Jakob Gustavssons modell för utrikespolitisk förändring har vi ämnat beskriva och analysera omställningen samt revidera modellen efter de svagheter vi funnit vid appliceringen. Arbetet har gått genom ett brett material av historiska andrahandskällor och genom några moderna statsvetenskapliga teoretiker inom utrikespolitisk förändring.Vi har funnit att samspelet mellan deninternationella strukturenochett fåtal individer resulterade i två genombrott för en ny fransktysklandspolitik den berörda perioden.Internationellla faktorer, Georges Bidault och Jean Monnet bör tillskrivas den franska kursändringen. Ett av modellens huvudinslag,att en förändring förutsätts ske i nyckelaktörens föreställningsvärld, har vi inte funnit belägg för i vårt fall och föreslår därmed att modellen revideras något.Nyckelord: Utrikespolitisk förändring, Frankrike, Tysklandsfrågan, Fransk -amerikanska - relationer och kalla kriget..

Jag har gjort en jämförande studie mellan utvecklingen i Danmark och utvecklingen på Gotland under romersk järnålder. Som underlag har jag framförallt använt Lotte Hedeagers avhandling Danmarks jernalder ? Mellem stamme og stat (Hedeager 1992) och Kerstin Cassels redovisning av det arkeologiska källmaterialet från Gotland i hennes avhandling Från grav till gård ? romersk järnålder på Gotland (Cassel 1998). Syftet med studien var att undersöka om Hedeagers slutsats att det etablerades en centralmakt med territoriell kontroll, en tidig stat, i Danmark redan i övergången mellan äldre och yngre romersk järnålder, även skulle gå att dra vad gäller Gotland baserat på det gotländska källmaterialet, och i så fall om detta kunde förklara uppkomsten av stengrundsbebyggelse och fornborgar. Jag har jämfört det arkeologiska källmaterialet från Danmark och Gotland avseende gravfynd och offerfynd, bebyggelseutveckling och landskapsutnyttjande samt vapenoffer och försvarsanläggningar.

This essay discusses the Nordic region Bohuslän the decade after it became "Swedish" in 1658, during what I call the region's "transition period". The wide cause of the study is to show how the traditional understanding of this state shift (and of state shifts in general) need to be problemized and understood in the light of the state conditions of Early Modern Europe. By examine court protocols from the local-court of Orust and Tjörn (one of five local courts in contemporary Bohuslän) and the local noble's writings to the Swedish parliament, a tricky mixture of references to different territories gets observed and analyzed.To approach the difficult identity problems, I have assistance in Peter Sahlins' conclusions from his study of the French-Spanish borderland during the same period. Especially helpful are his identity schemes by which he (inspired by the Norwegian anthropologist Fredrik Barth) supposes that each identity originates from a counter-identity. This study ends up in an attempt to reconstruct the landscape of identities and counter-identities found in the sources, according to professor Sahlins' schemes.

Kosovokonflikten är högst aktuell då Kosovo förklarade sig själva självständigt i början av år 2008, samtidigt som Serbien med alla medel försöker hejda den pågående utbrytningen. Området Kosovo har sedan 1300- talet varit ett område som har plågats av just suveränitetskonflikter mellan Serbien och det Osmanska riket, fram tills på 1900-talet då Kosovo införlivades med den Jugoslaviska federationen. När Balkankriget utbröt sökte Kosovo att förklara sig självständigt vilket Serbien hejdade genom bland annat brott mot mänskligheten. Arbetets syfte är att undersöka om Kosovo uppfyller de teoretiska och empiriska riktlinjerna för att nå ett statserkännande och därmed nå suveränitet. Uppsatsen utförs genom en mindre fallstudie, eftersom uppsatsen fokuserar på ett fåtal aktörer och enbart ett fall, det vill säga Kosovokonflikten.