Blädningsbruk kan enbart bedrivas med sekundära trädslag i fullskiktade skogar. I Sverige är gran (Picea abies (L.) Karst) det dominerande trädslaget för denna form av skogsskötselsystem. Skötselsystemet har länge varit kontroversiellt på grund av missuppfattningen att det är synonymt med de dimensionshuggningar som i början på 1900-talet härjade de svenska skogarna. Denna studie inriktade sig mot att analysera den volymproduktionsökning som under de senaste 53 åren ägt rum på Siljansfors försökspark, blädningsyta 9082. Data bearbetades och variablerna som huvudsakligen analyserades var diametertillväxt, Stamantal samt medelhöjd.

Vid gallring kan två huvudmetoder urskiljas, nämligen gallring med stickvägsgående- eller med beståndsgående maskiner. Allt fler avverkningsmaskiner för småskaligt skogsbrukande har under den senaste tiden utvecklats, bland dessa utvecklare finns maskintillverkaren Vimek AB i Vindeln. Syftet med denna studie var att kvantifiera skillnader i gallringsresultat i tio bestånd gallrade med beståndsgående maskin typ Vimek, ?Vimekbestånd?, och i tio bestånd gallrade med stickvägsgående konventionella maskiner, ?Stormaskinbestånd?. Jämförelsen avsåg gallringsuttag, stickvägsareal, skador på kvarvarande träd samt totalproduktion och avkastning under en omloppstid för tre olika gallringsregimer. Analysen grundades på en provyteinventering där 5 provytor med en radie av 8 m och en total area av 0,10053 ha inventerades per bestånd.

Bergvik Skog utarbetade en ny gallringsmall 2008 där Stamantal och övre höjd blev beslutsgrundande. Syftet var att tydliggöra sambandet mellan Stamantal under hela omloppstiden och ge en klarare målbild för framtida slutavverkningsbestånd. Genom en tidig och hård låggallring är avsikten att minimera produktionsförlusterna och gynna träd med bäst förutsättningar för dimensionsutveckling. Genom Bergvik Skogs gallringsmall gallras bestånd med lägre växtförutsättningar lika hårt som bestånd med goda växtförutsättningar, vilket får till följd att beståndsvolymen varierar och ingen hänsyn tas till beståndsvolym vid beslut om gallring. Vid prognostisering av beståndutvecklingen och framtida skötselingrepp använder Bergvik Skog prognosverktyget Heureka.

Virke av björk (Betula pendula och Betula pubescens) används främst som massaved och brännved. Dock finns efterfrågan på sortiment som fanertimmer och tumstockstimmer med höga krav på kvalitet. Nuvarande kvalitetskriterier för sågtimmer av björk avser grova stockar och berör antal och storlek av kvistar, andel rödkärna samt stockens rakhet. Ett björkbestånd som skall generera stammar av hög kvalitet kan kräva ett intensivt och anpassat skötselsystem där röjningen är central. Vid röjningen väljs det framtida beståndets huvudstammar och de oönskade sågas av.

För att bibehålla och öka produktiviteten i skogsbruket behövs nya tekniker och arbetsmetoder. Syftet med detta examensarbete var att, för sektionsgallring med flerträdshantering, ta fram ett fungerande simulatorkoncept genom att utforma ett testbestånd i simulatormiljö. Vidare var syftet att studera maskinförares inlärningsförmåga och upplevelse av simulatormiljön, samt utvärdera möjligheten att använda en simulator vid forskning och tidsstudier. Studien genomfördes genom tidsstudier av fyra maskinförares körningar i en skogsmaskinsimulator och genom en enkät.  Beståndet blev ett väl fungerande arbetsområde med bra Stamantal med god översikt där testerna kunde genomföras. Maskinens funktion var mycket snarlika verkliga förhållanden.

Virke av björk (Betula pendula och Betula pubescens) används främst som massaved och brännved. Dock finns efterfrågan på sortiment som fanertimmer och tumstockstimmer med höga krav på kvalitet. Nuvarande kvalitetskriterier för sågtimmer av björk avser grova stockar och berör antal och storlek av kvistar, andel rödkärna samt stockens rakhet. Ett björkbestånd som skall generera stammar av hög kvalitet kan kräva ett intensivt och anpassat skötselsystem där röjningen är central. Vid röjningen väljs det framtida beståndets huvudstammar och de oönskade sågas av.

The purpose of this study was to analyze the two thinning models: Bergvik Skog´s thinning model, which is based on total stems and dominant height, And Swedish forest agency´s thinning model which is based on basal area, habitat index, dominant height and recommended number of stems at final felling in Heureka´s StandWise and PlanWise. The data we chosen for our study were taken from the Swedish National Forest Inventory and we were creating a simulated stand based on a great number of sample plots in Region three from The Swedish National Forest Inventory. We had chosen to create one stand with low habitat index (T20) and one with high habitat index (T24). Our purpose were to come as close as possible to a natural stand in central Sweden. We performed the thinning in StandWise and analyzed the data I Excel files. Our thinning optimizing´s were performed and analyzed in PlanWise. There wasn´t any big differences between the thinning on the lower habitat index.

Södras maskinentreprenörer följer i dagsläget upp utvalda bestånd med linjetaxering men i framtiden finns förhoppningar om att gallringsuppföljningen ska ske i realtid i skördardatorn. Skogforsk bedriver för närvarande ett projekt om automatisk gallringsuppföljning där Södra är delaktiga. Studien gick ut på att utreda om beståndets grundyta före gallring kan skattas utifrån stickvägsuttaget. Skördarförarna klassade sin egen stickvägsutläggning för att få fram en bedömd slingerkoefficient. Slingerkoefficienten är en kvot som beskriver hur grundytan i stickvägarna förhåller sig till den genomsnittliga grundytan i beståndet före gallring. Vid gallring av de utvalda försöksbestånden skiljdes skördade stammar i stickvägarna från stammar uttagna från mellanzonen. För att få information om bestånden före gallring totalklavades bestånden direkt efter gallring och sedan adderades klavdata samman med data om uttagna träd.

Med gallringseffekt menas att träden efter en gallring ökar sin diametertillväxt. Denna effekt har traditionellt tillskrivits den minskade konkurrensen om ljus och näringsämnen mellan träden. En alternativ förklaring till gallringeffekten är att vindpåverkan per träd blir högre i det gallrade beståndet, vilket leder till större svajningar för träden och därmed en ökad diametertillväxt. I studien undersöktes ifall vindens påverkan är en del av gallringseffekten på tall (Pinus sylvestris L). Lokalen för studien var SLU:s försökspark i Siljansfors utanför Mora. Omgivande tätheter av Stamantal, grundyta, kronvolym och kronmantelyta beräknades på flera avstånd från varje individuellt träd.

Today Holmen Skog finds and selects suitable thinning stands using data on upper height and basal area. These figures are often based on basic forest data that has been updated with the help of growth prediction models. The problem is that these figures are not always correct. The aim of this study was to investigate if a combination of data from a profiling laser and a digital camera for low elevation photography, can be used for collecting data on number of stems per ha, tree species mixture as well as basal area weighted mean height and upper height for stands. The possibility to use these data to assess the need for thinning cutting was also investigated.Laser data and aerial photographs were collected from a helicopter operating at an approximate height of 100 meters.

En landsomfattande försökserie anlades mellan 1984 - 1988 med 15 försöksblock i Sverige. Syftet var att studera den totala effekten på virkesproduktionen av tre olika intensiva skogsskötselalternativ. Inom varje block upprättades en extensiv behandling som innebar att ingen åtgärd efter avverkning vidtogs, en normal behandling som motsvarade markägarens normala skötselintensitet vid tiden när försöken anlades. Slutligen fanns en intensiv behandling där ambitionsnivån skulle vara högre än vad som kunde anses vara normalt. Mitt syfte var att studera hur fältskiktets täckningsgrad och artantal påverkats av de tre olika skogsskötselintensiteterna på de tre försöksblocken Bjurholm, Edefors och Harads i Norra Sverige. På dessa block inventerade jag markvegetationen med fokus på fältskiktet i månadsskiftet mellan Juni och Juli 2013.

Vid skogsbruksplanläggning är det viktigt att kunna samla in data med så hög kvalitet som möjligt om skogstillståndet samtidigt som kostnaderna för inventeringen hålls på en rimlig nivå. Det är också viktigt att kunna ange ett ekonomiskt optimalt åtgärdsförslag för att markägaren ska få ut högsta möjliga avkastning från sitt skogsinnehav, förutsatt att det är målet. I dagsläget använder sig Norrskog m.fl. av en subjektiv inventeringsmetod där de med hjälp av olika stödmätningar uppskattar skogstillståndet och utifrån en bedömning föreslår åtgärder. I detta arbete har två olika planläggningsmetoder studerats med avseende på kvalitet och tidsåtgång där resultatet har jämförts mot en objektiv cirkelyteinventering.

I skogsbruket ställs ständigt krav på effektiviseringar och ökad tillväxt. Samtidigt efterfrågas, via certifieringskrav, lagändringar och opinionsyttringar, ett skonsammare skogsbruk med ökad miljömedvetenhet och ett mer hållbart nyttjande av skogen som resurs. Syftet med detta arbete är att kvantifiera etablerings- och långsiktigt tillväxtresultat efter användning av det miljömässigt skonsamma markberednings- och planteringskonceptet EcoPlanter, som Holmen Skog AB använt praktiskt i ungefär ett decennium. Studien omfattar 14 EcoPlanterföryngrade bestånd som planterades mellan åren 1996-1998 i Östergötlands län. Till vart och ett av dessa bestånd valdes ett referensbestånd, med likartade yttre förutsätt-ningar, som föryngrats genom harvning och manuell plantering. Hälften av de 28 bestånden är planterade med tall och hälften med gran.

Skogsbruket på det norska Västlandet har behov av nya och mer rationella metoder och hjälpmedel för bland annat vägbyggnad och planläggning. GPS är ett satellitbaserat navigationssystem som förväntas ha goda förutsättningar för att underlätta dessa verksamheter. Då GPS-signalerna påverkas av hindrande topografi och vegetation är förhållandena på Västlandet, med stor höjdvariation och tät skog, mycket svåra. Följdaktligen är det angeläget att få en uppfattning om vilka faktorer som påverkar resultatet, hur tillförlitlig en beräknad GPS-koordinat kan förväntas vara, samt vilka möjligheter som fmns för att bedöma denna tillförlitlighet. I denna studie undersöktes vilka möjligheter som finns för att (l) på förhand, (2) i fält och (3) i efterhand kunna bedöma tillförlitligheten till en beräknad GPS-koordinat.

SCA har idag cirka 280 000 hektar beskogad med contortatall (Pinus contorta Dougl. ex Loud. var. latifolia Engelm). Stora delar av den arealen har kommit in i, eller är på väg in i, gallringsbar ålder.