Sök:

Sökresultat:

6 Uppsatser om Stadsträdgćrdsmästare - Sida 1 av 1

Bemötande : - en studie om hur rullstolsburna blir bemötta i samhÀllet

The purpose with this paper is to get an idea about the interaction between persons sitting in a wheelchair and the society. We have carried through some literary studies to complement the methods we have chosen. We have interviewed a person who is sitting in a wheelchair to get that persons perspective. We have also carried through a participated observation with ourselves sitting in wheelchairs. Our purpose with these methods was to examine how a person sitting in a wheelchair interacts, verbally, non-verbally as well as how the physical environment is adapted.

AnvÀndning av smÀrtskala pÄ marsvin ? experimentell studie i klinikmiljö

Assessing and measuring post-operative pain in all animals is a challenge, but doing it in small mammals, for example guinea pigs, presents an even larger difficulty. Validated pain scales developed for use in dogs in clinical practice are currently available, but no such scale has been widely accepted for use in guinea pigs in the veterinary setting. In this experimental study, six guinea pigs that had undergone surgery and anaesthesia were observed for behavioural changes that could be associated with pain. The six guinea pigs were also given pain scores with the use of Colorado State University Feline Acute Pain Scale (CSU-APSF), a scale which uses both behaviour when not handled, body tension and response to palpation to evaluate pain intensity. The six guinea pigs showed a number of different behaviours, for example rigid posture, fixed stare and ?wet dog response? (the body is vigourosly shaken), that could be associated with pain.

Design - Ett verktyg för affÀrsutveckling

SammanfattningKandidatuppsats i nationalekonomi, Ekonomihögskolan vid VÀxjö universitet.Nationalekonomi, NAC 346, VÄrterminen 2006Författare: Christina Nilsson och Helena StareHandledare: HÄkan Locking och Klas SandénTitel: Hur kommer det sig att de verkstÀllande direktörerna har sÄ hög lön? ? Ett empiriskt test av tre teorierBackgrund: VerkstÀllande direktörers ersÀttning har lÀnge gett upphov till debatter runt om i vÀrlden. Detta eftersom deras lön ökar allt mer och skapar en allt större klyfta till de övriga anstÀllda. I Sverige Är 2000 tjÀnade nÀringslivets toppchefer 46,4 gÄnger mer Àn industriarbetaren.Syfte: Att kontrollera om nÄgon av de tre teorierna, neoklassiska teorin, turneringsteorin samt agentteorin, kan ge nÄgon förklaring till varför löneersÀttning Àr sÄ hög som den Àr. De vi undersökte i denna uppsats var följande hypoteser: Hypotes A: En verkstÀllande direktörs ersÀttning varierar med 1) företagets storlek, 2) företagets prestation, 3) den verkstÀllande direktörens Älder, 4) den verkstÀllande direktörens utbildning, samt 5) den verkstÀllande direktörens anstÀllningslÀngd i företaget.

Hur kommer det sig att de verkstÀllande direktörerna har sÄ höga löner? : Ett empiriskt test av tre teorier

SammanfattningKandidatuppsats i nationalekonomi, Ekonomihögskolan vid VÀxjö universitet.Nationalekonomi, NAC 346, VÄrterminen 2006Författare: Christina Nilsson och Helena StareHandledare: HÄkan Locking och Klas SandénTitel: Hur kommer det sig att de verkstÀllande direktörerna har sÄ hög lön? ? Ett empiriskt test av tre teorierBackgrund: VerkstÀllande direktörers ersÀttning har lÀnge gett upphov till debatter runt om i vÀrlden. Detta eftersom deras lön ökar allt mer och skapar en allt större klyfta till de övriga anstÀllda. I Sverige Är 2000 tjÀnade nÀringslivets toppchefer 46,4 gÄnger mer Àn industriarbetaren.Syfte: Att kontrollera om nÄgon av de tre teorierna, neoklassiska teorin, turneringsteorin samt agentteorin, kan ge nÄgon förklaring till varför löneersÀttning Àr sÄ hög som den Àr. De vi undersökte i denna uppsats var följande hypoteser: Hypotes A: En verkstÀllande direktörs ersÀttning varierar med 1) företagets storlek, 2) företagets prestation, 3) den verkstÀllande direktörens Älder, 4) den verkstÀllande direktörens utbildning, samt 5) den verkstÀllande direktörens anstÀllningslÀngd i företaget.

Vart tog trÀden vÀgen? : En uppsats om stormen Gudruns pÄverkan pÄ skogsindustrins distributionssystem

SammanfattningKandidatuppsats i nationalekonomi, Ekonomihögskolan vid VÀxjö universitet.Nationalekonomi, NAC 346, VÄrterminen 2006Författare: Christina Nilsson och Helena StareHandledare: HÄkan Locking och Klas SandénTitel: Hur kommer det sig att de verkstÀllande direktörerna har sÄ hög lön? ? Ett empiriskt test av tre teorierBackgrund: VerkstÀllande direktörers ersÀttning har lÀnge gett upphov till debatter runt om i vÀrlden. Detta eftersom deras lön ökar allt mer och skapar en allt större klyfta till de övriga anstÀllda. I Sverige Är 2000 tjÀnade nÀringslivets toppchefer 46,4 gÄnger mer Àn industriarbetaren.Syfte: Att kontrollera om nÄgon av de tre teorierna, neoklassiska teorin, turneringsteorin samt agentteorin, kan ge nÄgon förklaring till varför löneersÀttning Àr sÄ hög som den Àr. De vi undersökte i denna uppsats var följande hypoteser: Hypotes A: En verkstÀllande direktörs ersÀttning varierar med 1) företagets storlek, 2) företagets prestation, 3) den verkstÀllande direktörens Älder, 4) den verkstÀllande direktörens utbildning, samt 5) den verkstÀllande direktörens anstÀllningslÀngd i företaget.

Trender pÄ den svenska perennamarknaden :

I detta arbete har jag underso?kt vilka trender som ra?der pa? den svenska perennamarknaden 2005. Bakgrunden till mitt a?mnesval a?r mitt intresse fo?r marknadsfo?ring och perenner. Mitt syfte har varit att fa? fo?rsta?else fo?r vilka faktorer som inverkar pa? trenderna, hur trenderna uppsta?r och hur de ser ut idag.