Syftet med studien a?r att underso?ka gentrifiering i so?derort i Stockholms kommun. Den teoretiska utga?ngspunkten a?r ba?de produktions- och konsumtionsinriktade fo?rklaringar pa? gentrifiering. I arbetet utga?r jag ifra?n tva? fra?gesta?llningar.

Enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade(LSS 1993:387) ska verksamheterna inom LSS grundas på respekt utifrån den enskilde individens integritet och självbestämmande samt i största möjliga utsträckning ge den funktionshindrade medbestämmande och inflytande över insatser som ges. Vidare är det verksamhetens ansvar att främja jämlikhet, gällande levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för att ge den funktionshindrade möjlighet att leva som andra. Trots lagstiftningen påvisar forskningen tydliga brister ute i verksamheten. Vår uppsats syftar till att på en strukturell nivå se hur resonemanget kring olika organisatoriska strategier ser ut för att främja brukarnas inflytande och självbestämmande mellan olika Stadsdelar i Malmö samt att undersöka skillnader och likheter mellan dessa Stadsdelar. Empowerment är ett betydande begrepp inom LSS men alla Stadsdelar i Malmö arbetar på olika sätt för att främja brukarnas möjlighet till självbestämmande och inflytande..

Begreppet hållbar utveckling har de senaste årtiondena varit ett aktuellt ämne. En hållbar utveckling utgörs av ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella dimensioner. Länge har material och byggnader kunnat miljöcertifieras. Idag utvecklas certifieringssystem som gör att hela Stadsdelar kan hållbarhetscertifieras, vilket kan vara ett led mot hållbara städer. År 2010 startades utvecklingsprojektet HCS ? Hållbarhetscertifiering av Stadsdelar.

Syfte och frågeställningar: Syftet med vår studie är att undersöka möjliga likheter och skill-nader mellan olika Stadsdelar i Göteborg vid biståndsbedömning av en äldreboendeansökan. Våra frågeställningar berör det som sker i Stadsdelarna vid biståndsbedömningen av en äldre-boendeansökan utifrån frågeställningarna: ? Hur uppfattas den äldres behov?? Hur tillämpas lagstiftningen? ? Hur inverkar de organisatoriska förutsättningarna?Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Under intervjuerna har vi utgått från en vinjett om det fiktiva fallet Anna. Totalt har vi intervjuat sju biståndshand-läggare från fyra olika Stadsdelar.

Denna studie gjordes för att belysa den problematik som kan uppstå inom föreningslivet i städer med en mångfasetterad befolkning . Malmö har under de senaste årtiondena utvecklats till vad som kallas en dual-city där klyfterna mellan de rika och de fattiga i staden blivit allt större. Frågeställningarna jag syftat till att besvara i denna uppsats är: Hur är fördelningen av samhällsklasser i Malmös olika Stadsdelar? Finns det skillnader i hur stort idrottsutövandet är mellan samhällsklasserna? Finns det skillnader i idrottsutbudet mellan de olika Stadsdelarna i Malmö? Dessa frågor har besvarats via ett sociologiskt perspektiv där teorier från Bourdieu har varit dominerande. Resultaten visar att på grund av de stora klyftorna mellan rika och fattiga i Malmös Stadsdelar har Malmö idag ett uppdelat föreningsliv.

Denna uppsats syftar till att undersöka det kommunala uppföljningsansvaret för ungdo-mar under 20 år och hur organiseringen av detta ser ut i Göteborgs Stad i förhållande till olika ansvarsområden och samarbetet mellan dem. Vi tar vår utgångspunkt i lagen som behandlar det kommunala uppföljningsansvaret (lag 2004:1298) och hur den implemen-terats. Vi har främst studerat de huvudansvariga aktörerna Utbildningsförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna.Vi sätter in frågan om det kommunala uppföljningsansvaret i diskursen ungdomsarbets-löshet, unga utanför och arbetsmarknadsåtgärder för unga. Den teoretiska utgångspunk-ten är organisationsteori, vilket inrymmer teorier om organisationsstruktur, organisa-tionsförändring, implementering och styrning samt samverkan. Studien har genomförts med kvalitativ metod.

I en analys av folkhälsan som Lidingö stad genomförde år 2005 framkom det att för att främja hälsan bland öns invånare är det viktigt att underlätta tillgängligheten till spontana aktiviteter och att dessa bör ske i bostadsområdet. När det gäller äldres behov av aktiviteter och mötesplats betonades i rapporten att äldres sociala isolering bör brytas och att lokala mötesplatser behövs. Det framkom även att de kommunala mötesplatserna var för få, att lokalfrågan måste lösas och att staden bör vara huvudman för verksamheten. Studiens syfte var att kartlägga och beskriva utbudet av mötesplats samt fysiska och sociala aktiviteter för äldre i ordinärt boende på Lidingö. För kartläggningen har både information från Lidingö stad friskvårdsprogrammet för äldre Pigg och Vital samt e-post kontakt med programmets ansvarig använts.

I en analys av folkhälsan som Lidingö stad genomförde år 2005 framkom det att för att främja hälsan bland öns invånare är det viktigt att underlätta tillgängligheten till spontana aktiviteter och att dessa bör ske i bostadsområdet. När det gäller äldres behov av aktiviteter och mötesplats betonades i rapporten att äldres sociala isolering bör brytas och att lokala mötesplatser behövs. Det framkom även att de kommunala mötesplatserna var för få, att lokalfrågan måste lösas och att staden bör vara huvudman för verksamheten. Studiens syfte var att kartlägga och beskriva utbudet av mötesplats samt fysiska och sociala aktiviteter för äldre i ordinärt boende på Lidingö. För kartläggningen har både information från Lidingö stad friskvårdsprogrammet för äldre Pigg och Vital samt e-post kontakt med programmets ansvarig använts. GIS (Geografisk information system) har använts för att visualisera aktivitets lokalisering. Kartläggningen visade att sex av stadens sexton Stadsdelar hade aktiviteter för äldre i ordinär boende. Vilken typ av aktivitet som erbjöds varierade mycket.

Titel: Stadsdelen som varumärke - Invånares uppfattningar om Gävles Stadsdelar Nivå: Kandidatuppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Martina Engebretzen Jonsson & Josefin Lundström Handledare: Jonas Kågström Datum: 2013 - Augusti Syfte: Syftet med detta examensarbete är att analysera hur varumärket för en stadsdel uppfattas i en medelstor stad och om undersökningar som tidigare gjorts på länder och städer kan appliceras och tas ned till stadsdelsnivå. Metod: I den här studien kommer en kvantitativ metod med en deduktiv ansats att användas. Vidare kommer det positivistiska synsättet att ligga till grund för utformandet av studien. En enkät har utformats, utifrån en modifiering av City Brands Index, anpassad för Stadsdelar. Resultatet på enkäten har sedan sammanställts och analyserat i statistikprogrammet Minitab samt Excel där ett nytt index tagits fram.Resultat och slutsats: Vi kan se att det föreligger uppfattningar som gör Stadsdelarna till ett varumärke.

Abstrakt Jacobsson, Liselott & Thiborg, Jenny (2012) Faktorer som bidrar till användningen av pedagogisk handledning En studie av två Stadsdelar (Contributing factors for the use of guidance A study of two districts) Specialpedagogik Skolutveckling och ledarskap Lärande och samhälle Malmö högskola Vilka faktorer bidrar till användning av pedagogisk handledning i skolor? Syftet med vårt arbete är att studera två Stadsdelar med olika förutsättningar för att utröna faktorer som bidrar till den pedagogiska handledningens användande. Den teoretiska referensram vi använt oss av är systemteorin. Vi valde en kvalitativ datainsamling och utförde 12 halvstrukturerade intervjuer med rektorer och pedagoger. Informanterna har alla erfarenhet av pedagogisk handledning i någon form.

Anhöriga bär en stor del av ansvaret för äldre men i olika lagar och riktlinjer diskuteras sällan anhörigas roll eller samhällets ansvar för anhöriga. Hemvårdsbidrag är ett kontantbidrag som ges av kommunen till en person i ordinärt boende för att betala en anhörig för utförd hjälp i hemmet. Vilka effekter ett hemvårdsbidrag får som stöd för anhöriga problematiseras sällan. Är det så att pengarna fungerar som ett stöd eller är det ett sätt för samhället att fly från sitt ansvar? Syftet med denna studie är att undersöka och analysera några biståndsbedömares syn på vem som har ansvar för äldres omsorg; samhället eller anhöriga? Vidare är syftet att studera biståndsbedömares syn på hemvårdsbidrag, hur hemvårdsbidraget påverkar situationen för de anhöriga och om detta resonemang skiljer sig beroende på i vilken typ av stadsdel biståndsbedömarna arbetar.I den kvalitativa studien görs dels en litteraturstudie och dels intervjuas åtta biståndsbedömare i åtta olika Stadsdelar i Göteborg.

Hållbar utveckling är ett brett begrepp som inkluderar miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter som kan appliceras inom många områden. Hållbar stadsutveckling är ett av dessa komplexa områden. Att mäta hållbarhet är en svår uppgift och på senare tid har certifieringssystem för enskilda byggnader börjat användas i Sverige för att på ett greppbart sätt kunna arbeta med hållbarhet. Forskare anser dock att skalan måste öka från enskilda byggnader till hela Stadsdelar, för att certifieringssystemen ska nå sin fulla potential. Det finns i dagsläget ett antal certifieringssystem för hela Stadsdelar utvecklade i andra länder, men dock inget system anpassat efter svenska normer och regler.

De senaste tio åren har flera hamnområden i Sverige omvandlats till Stadsdelar med bostäder och verksamheter, detta på grund av de hamn- och industrinedläggningar som drabbat många städer. Flera av dessa omvandlingar efterliknar ofta varandra i både planering och utformning, vilket har lett till att stadsutvecklingen genomförts på liknande vis.Undersökningens syfte var att beskriva, analysera och jämföra utformningen av Stadsdelar vid hamnomvandlingar ur ett hållbarhetsperspektiv. Detta då vi ville undersöka om hamnomvandlingsprojekt som profilerar sig som hållbara skiljer sig mot dehamnomvandlingsprojekt som inte profilerar sig som hållbara, eller om de likt vid planering och utformning efterliknar varandra. Vi valde därför att arbeta utifrån följandefrågeställningar:? Hur har planeringen utformats i de Stadsdelarna som profilerar sig som hållbara för att skapa ekologisk och social hållbarhet?? Behandlas hållbarhetsfrågor vid utformningen av de Stadsdelar som inte profilerar sigsom hållbara? I så fall hur?? Skiljer sig utformningen mellan de Stadsdelar som är profilerade som hållbara med Stadsdelarna som inte är det? I så fall, i vilken mån?För att besvara dessa frågeställningar undersökte vi två områden som profilerar sig som hållbara, Östra Kvillebäcken i Göteborg och Bo01 i Malmö.

Stockholms innerstad är tydligt uppdelad i sina olika Stadsdelar. Stadsdelarna skiljer sig imånga avseenden gällande befolkning, image och i den allmänna uppfattningen hosstockholmsbor. Dessa skillnader i Stadsdelar i kombination med ett intresse för köpcentrumoch hyresgästmix resulterade i en undran om köpcentrum belägna i olika Stadsdelar ser olikaut avseende hyresgästmix och image.Inledningsvis gjordes en litteraturstudie för att få en inblick i ämnet hyresgästmix. Ilitteraturen fanns mycket information om hyresgästmix och image utanför Norden, främst IUSA och Storbritannien. En kort fördjupning inom relevanta begrepp gjordes.En statistisk undersökning genomfördes för att ta reda på mixen av hyresgäster i de trestudieobjekten Fältöversten, Ringen Centrum och Västermalmsgallerian.

I dagens samhälle fortsätter inflyttningen till städer att växa och Stockholmsregionen fortsätter att förtätas. Detta medför att nya Stadsdelar måste inkorporeras i redan befintliga. Arenastaden är en ny stadsdel som utvecklas i Solna som är en tätort i Nordvästra Stockholm.Att skapa nya Stadsdelar för människan är viktigt för att uppnå en social hållbarhet. Det är även viktigt att ta hänsyn till omgivningens åsikter när nya Stadsdelar inkorporeras i redan befintliga. För att uppnå en god stadsutveckling är en viktig faktor att det finns ett fungerade samarbete mellan de inblandade aktörerna.För att undersöka Arenastadens utveckling ur ett stadsplanerings- och samarbetes perspektiv har följande utförts.