Betongplattor på mark är en ofta använd grundläggningsmetod. Trots detta är sprickbildning ett vanligt problem där kraven på maximala Sprickvidder ofta inte uppfylls. De sprickor som bildas i plattorna uppkommer bl.a. till följd av dess uttorkning, och då olika fuktförhållanden råder på var sida om plattan utvecklas en krympning som varierar med en gradient över tvärsnittet. Vid dimensionering av armeringen för denna inre last och sprickbildningen den orsakar, finns endast otillräckliga analysermetoder att tillgå i normer.

Syftet med detta examensarbete var att studera hur bulkemulsionsprängämnen (bulkemulsioner) tenderar att penetrera sprickor. Eftersom bulkemulsioner kan variera stort i sin sammansättning och konsistens, är det av betydelse att utifrån den lokalt dominerande geologin veta vilken sammansättning bulkemulsionen bör ha. Målen med detta examensarbete var att: a) identifiera och undersöka sprickegenskaperna i Aitikgruvans berggrund, b) genom lokalt utförda fältförsök samt med teoretisk modellering, skaffa erfarenhet och utvärderingsmaterial i hur bulkemulsionen uppträder vid olika Sprickvidder och c) med ledning av resultaten från arbetet, kunna ge indikationer om vilka parametrar man bör beakta gällande bulkemulsionens sammansättning och konstitution vid applikationer där tektoniska element förekommer i större omfattning. Förhoppningsvis skall resultaten leda till förståelse och nyfikenhet hos beställare och leverantörer av sprängämnen samt forskning om bulkemulsioners sammansättning vid skiftande geologiska miljöer. För att möjliggöra studier av bulkemulsionens utträngningsegenskaper på ett rättvisande sätt, föll det sig naturligt att göra försöken i full skala.

Ett välkänt problem inom betongkonstruktioner, såsom industrigolv, är temperatur och framförallt krympinducerade sprickor. Följderna, om dessa inte beaktas på rätt sätt, kan medföra kostsamma reparationer och innebära reducerad beständighet och funktion. Befintliga tekniker skulle kunna förklara orsakerna till sprickornas uppkomst på ett bättre sätt och därigenom kunna undvikas. Dessa måste kombineras på rätt sätt då dagens sprickanalyser ofta är väldigt osäkra eftersom just de ingående yttre och inre parametrarna inte beaktas korrekt. Dessutom finns ett behov att beräkna Sprickvidder ifall sprickrisken blir för hög.