Bakgrund: Spontan abort är den vanligaste komplikationen under en graviditet och kan ha flera orsaker, men är oftast okänd. Vid händelsen sker en Spontan avgång av fostret som lämnar livmodern innan det är livsdugligt. Kvinnlighet är för många att kunna föda ett barn.Syfte: Beskriva kvinnors upplevelser av Spontana aborter.Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Analysmetoden var en innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman.Resultat: Upplevelser av Spontan abort var: chock och oförberedelse, förlust, hopp och hopplöshet, skuld, sökandet efter mening, oförståelse från omgivningen, sorg, lättnad samt upplevelser av att gå vidare i livet. När orsaken till den Spontana aborten var okänd och kvinnor inte upplevde någon mening med händelsen, lade de skulden på sig själva.

I dagens utveckling av robotkontrollers så finner vi olika synsätt på hur vi ska angripa problemen som en robot ställs inför. Det här arbetet koncentrerar sig på artificiella neurala nät (ANN) och evolution med genetiska algoritmer och en fokusering sker på en speciell arkitektur av ANN som Stefano Nolfi presenterat.Rapporten kan ses som en fortsättning på Nolfis arbete och behandlar extensioner av fenomenet "Spontan modularitet" som Nolfi beskriver. Det testproblem som används består i att utveckla ett kontrollsystem för en skräpsamlande robot. Detta arbete baseras på experiment runt detta problem med arkitekturer, vilka baseras på Nolfis Spontana modularitet. Vi testar hur arkitekturerna påverkas av interna och återkopplade noder.Resultaten visar på att en Spontan modularitet inte tycks påverkas positivt av återkopplade eller interna noder..

Vi har valt att studera barns Spontana musicerande för att se vilken/vilka funktioner/syften den har och vilka faktorer som påverkar det Spontan musicerande, samt vid vilka situationer den fö-rekommer. Vi har valt att begränsa oss genom att observera barn i 6-9 års ålder, på tre olika skolor, i tre veckor under vår VFU (verksamhetsförlagd utbildning). För att få veta vad pedago-gerna har observerat har vi även gjort kompletterade intervjuer med dem.Vi har sett att varje tillfälle till Spontanmusicering är påverkat av ett flertal faktorer, som vad barnen för stunden håller på med och vilken sinnesstämning de befinner sig i. Vårt huvudresul-tat har varit att glädje är en av de starkast påverkande faktorerna för barns Spontana musiceran-de. De situationer och funktioner där Spontanmusicerandet genereras är skiftande men vi har sett användningsområden som tidsfördriv, socialt umgänge, kinesestetiskt mm.Av intervjuerna med pedagogerna har vi fått fram att de inte har trott att Spontanmusicering fö-rekommer i särskilt stor utsträckning men att samtliga pedagoger ändå är eniga om att Spontan-musicerandet är viktigt och utvecklande för barnen.

I den här magisteruppsatsen gör jag en deskriptiv innehållsanalys av den Schweiziske psykologen Carl Gustav Jungs verk den Röda Boken. Jag kommer att använda mig av tre målningar från boken och via dem analysera Jungs process i arbetet och hur de speglar hans liv under denna period. Min frågeställning är om skapandet av den Röda Boken även innebar en Spontan bildterapi för Jung. Lyckas Jung via skapandet av bilderna och skrivandet av boken även bedriva och hitta en ny väg för egenterapi? Slutligen så kommer jag fram till att Jung via sitt arbete med den Röda Boken och den katarsis som medföljer, hittar nya metoder för terapeutiskt arbete som senare kom att utvecklas till den analytiska psykologin.

Arbetets syfte är att undersöka hur förskolepersonalen på ett antal förskolor i ett mindre samhälle i södra Sverige, med barn mellan ett och fyra år, arbetar med barnlitteratur i ett kunskapsutvecklande syfte. Vårt arbete tar sin utgångspunkt i Ulla Damber, Jan Nilsson och Camilla Ohlssons bok Litteraturläsning i förskolan (2013). I studien har man undersökt detta område och ger kritik till att barnlitteraturen till största del används i form av disciplinära och strukturella syften, så som läsvila och Spontan läsning. Damber et al. (a.a.) menar att barnlitteraturen har en större potential och kan användas i mer kunskapsutvecklande syfte.

Arbetets syfte är att undersöka hur förskolepersonalen på ett antal förskolor i ett mindre samhälle i södra Sverige, med barn mellan ett och fyra år, arbetar med barnlitteratur i ett kunskapsutvecklande syfte. Vårt arbete tar sin utgångspunkt i Ulla Damber, Jan Nilsson och Camilla Ohlssons bok Litteraturläsning i förskolan (2013). I studien har man undersökt detta område och ger kritik till att barnlitteraturen till största del används i form av disciplinära och strukturella syften, så som läsvila och Spontan läsning. Damber et al. (a.a.) menar att barnlitteraturen har en större potential och kan användas i mer kunskapsutvecklande syfte.

Hype är inte ett nytt fenomen. Historiskt sett kan man identifiera flera produktlanseringar som lyckats skapa en hype bland människor. Vare sig det handlar om en Spontan reaktion eller skicklig marknadsföring återstår det faktum att vissa produkter sprids betydligt mer än andra. Detta tycks leda till ett speciellt beteende hos konsumenterna..

I litteraturstudien tas det upp om barns tidiga musicerande samt vilken roll pedagogen har för musikaliska aktiviteter på förskolan. Det tas även upp vad litteraturen säger om sång- och musikstunder. Genom enkätundersökningar och intervjuer vill vi undersöka hur förskolepedagogerna ser på sång- och musikstunder i sin verksamhet. Utifrån dessa resultat har vi konstaterat att förskolepedagogerna använder sig av sång och musik i den pedagogiska verksamheten. Däremot används sången och musiken i varierande utsträckning.

Projektet avser att undersöka hur en byggnad som ska möta en divers användning i urban miljö kan dela på resurser. Projektet avser att fungera som en tvärprogrammerad yta där olika användare växelverkar med sina aktiviteter över dygnets timmar likt ett stafettlopp där avlämningen blir en spännande kontaktyta. De kommersiella aktiviteterna över dagen ska samtidigt kunna fungera som allmän service på kvällstid. Kontaktytan för detta ska verka främjande för Spontan social kontakt för både boende passerande och arbetande..

Syftet med denna studie var att skapa en förståelse om hur drama används i förskoleklass. Detta har gjorts genom att intervjua fyra pedagoger. Tre av dessa hade en förskoleexamen och en hade en fritidspedagogsexamen. Via dessa intervjuer har problemfrågeformuleringarna Vad har begreppet drama för innebörd?, Varför används drama? och Hur används drama i förskoleklass? bearbetas.

Syftet med denna studie var att skapa en förståelse om hur drama används i förskoleklass. Detta har gjorts genom att intervjua fyra pedagoger. Tre av dessa hade en förskoleexamen och en hade en fritidspedagogsexamen. Via dessa intervjuer har problemfrågeformuleringarna Vad har begreppet drama för innebörd?, Varför används drama? och Hur används drama i förskoleklass? bearbetas.

Detta examensarbete behandlar ett experiment som Tom Smith utförde vid sitt magisterarbete, att utveckla en Kheperarobot som ska utföra en fotbollsuppgift av enklare modell. Dock koncentrerar sig detta arbete mer på en evaluering av artificiella neurala nätverk för detta problem. De olika typerna av ANN-arkitekturer som har använts till detta arbete är förutom Tom Smiths, baserade på arkitekturer från en artikel skriven av Stefano Nolfi.De resultat som har uppnåtts visar att precis som i Stefano Nolfis artikel är det en arkitektur med "Spontan modularitet" som visar sig fungera bäst av de arkitekturer som undersökts, även till detta problem..

Syftet med studien är att beskriva vad förskollärare uppfattar naturvetenskap som i förskolan. Undersökningen är baserad på intervjuer av sju förskollärare. I förskolans reviderade läroplan Lpfö 98/10 framgår tydligt innehållet i naturvetenskap samt förskollärarens ansvar. Bakgrunden till studien har sitt ursprung i att barn har Spontan nyfikenhet och forskning som visar att barn har behov av att veta mer om samband mellan sig själv och sin omvärld. Studiens litteraturgenomgång visar att barn måste vara aktiva för att lära genom att få se, höra och göra och att naturvetenskap handlar om världen vi lever i.

Syftet med denna empiriska studie var att undersöka och lyfta fram hur pedagoger arbetar med högläsning i förskolan. För att få en inblick i arbetssätten har jag intervjuat sex pedagoger genom att undersöka hur de definierar begreppet högläsning, vad de ser för syfte med högläsning samt hur de upplever sitt arbete med högläsning.Resultatet visar att högläsningen är en vanligt förekommande aktivitet, som kan se väldigt olika ut, där de flesta av pedagogerna har planerade högläsningstillfällen men att högläsningen också sker Spontant under dagen utöver dessa planerade tillfällen. Oavsett om högläsningen är planerad eller Spontan högläsning så använder sig samtliga informanter av boksamtal. I resultatet framkommer även pedagogers syn på val av litteratur där de även betonar vikten av att barnen får vara med att välja litteratur.  I diskussionen framhåller jag att samtliga informanter är eniga om att högläsningen fyller många funktioner, däribland barnets språkutveckling.                                               .

En av fyra kvinnor beräknades få missfall innan de fyllt 39 år. Ett missfall kan leda till ångest, depression, ilska och förvirring, vilket ger ett upphov till hjälp och stöd för att kunna hantera känslorna, dels från anhöriga och dels från vårdpersonal. Syftet med studien var att belysa kvinnors livsvärld i samband med missfall. Litteraturstudien baserades på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna bearbetades med induktiv innehållsanalys.