Autismspektrumtillstånd (AST) är en diagnos som ställs tidigt i ett barns liv. Kännetecknande för AST är stora svårigheter i det sociala samspelet samt i kommunikationen med omgivningen. Ett av de tidigast märkbara symptomen är bristen på Spontan och varierad symbolisk lek. Ericastiftelsens behandlingsverksamhet Trasten har utvecklat en egen metod för att behandla barn med AST. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur föräldrar till barn med AST beskriver sitt barns lek i hemmiljö, vilka svårigheter som märks i leken samt om någon förändring kan märkas under och/eller efter behandlingen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i förskolan använder musikaliska uttrycksmedel i arbetet med barn som har annat modersmål än svenska, samt hur barn Spontant använder sig musiska uttrycksmedel i lek. De teoretiska utgångspunkterna grundar sig i Vygotskijs sociokulturella lärandeperspektiv, Björkvolds syn på den musiska människan samt Uddéns teorier om musisk kommunikation och musisk pedagogik. Pedagoger på en invandrartät förskola intervjuades, och där genomfördes även observationer av verksamheten. I studiens resultat visas hur barn använder musisk lek i sin vardag genom till exempel rim, Spontan sång och dans. Undersökningen visar även hur pedagogerna använder sig av musik i syfte att utveckla barnens språk till viss del, men också att pedagogerna inte alltid är medvetna om hur stor betydelse musik kan ha för barns språkinlärning exempelvis i den Spontana musiska leken..

En av fyra kvinnor beräknades få missfall innan de fyllt 39 år. Ett missfall kan leda till ångest, depression, ilska och förvirring, vilket ger ett upphov till hjälp och stöd för att kunna hantera känslorna, dels från anhöriga och dels från vårdpersonal. Syftet med studien var att belysa kvinnors livsvärld i samband med missfall. Litteraturstudien baserades på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna bearbetades med induktiv innehållsanalys.

Autismspektrumtillstånd (AST) är en diagnos som ställs tidigt i ett barns liv. Kännetecknande för AST är stora svårigheter i det sociala samspelet samt i kommunikationen med omgivningen. Ett av de tidigast märkbara symptomen är bristen på Spontan och varierad symbolisk lek. Ericastiftelsens behandlingsverksamhet Trasten har utvecklat en egen metod för att behandla barn med AST. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur föräldrar till barn med AST beskriver sitt barns lek i hemmiljö, vilka svårigheter som märks i leken samt om någon förändring kan märkas under och/eller efter behandlingen.

Autismspektrumtillstånd (AST) är en diagnos som ställs tidigt i ett barns liv. Kännetecknande för AST är stora svårigheter i det sociala samspelet samt i kommunikationen med omgivningen. Ett av de tidigast märkbara symptomen är bristen på Spontan och varierad symbolisk lek. Ericastiftelsens behandlingsverksamhet Trasten har utvecklat en egen metod för att behandla barn med AST. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur föräldrar till barn med AST beskriver sitt barns lek i hemmiljö, vilka svårigheter som märks i leken samt om någon förändring kan märkas under och/eller efter behandlingen.

BAKGRUND: Vi har valt undersökningsområde utifrån vårt intresse att finnapå vilket sätt barnen använder sig av matematiken inom vårinriktning och utbildning. Att matematiken är en viktig del är viredan införstådda med, men vi vill med denna studie undersökaomfattningen av användandet av matematiken bland barnen. Detär i den fria leken som barnen får en möjlighet att använda sigoch utforska olika matematiska begrepp (Fröbel se Wallström1992, s.42).SYFTE: Syftet för vår studie är att undersöka om och i så fall vilkenmatematik som förekommer i barns Spontana/fria lek i förskolanoch förskoleklassen.METOD: Vi har använt oss av observationer som redskap och utfört enkvalitativ forskning kring vårt syfte. Undersökningen hargenomförts inom två olika åldersgrupper en 1-3 årsgrupp medsexton barn och en förskoleklass med sexton barn.RESULTAT: Studien visar att det förekommer matematik i barnens dagligaverksamhet. De områden som vår undersökning tydligt kunde sevar; Parbildning, Sortering, Rumsuppfattning och Matematisktspråk..

 Syftet med studien är att undersöka hur åtta förskollärare beskriver betydelsen av förskolegårdens miljö för barns lärande samt hur de uttrycker att de bedriver en pedagogisk verksamhet där.  Våra frågeställningar är:Vilken betydelse anser förskollärarna att förskolegårdens miljö har för barns lärande?På vilket/vilka sätt uttrycker förskollärarna att de bedriver en pedagogisk verksamhet på gården?Hur beskriver förskollärarna för- och nackdelar med den pedagogiska verksamheten på förskolegården?För att få svar på våra frågeställningar genomfördes en kvalitativ studie i form av åtta enskilda intervjuer med förskollärare från olika förskolor. Genom studien har det framkommit att förskollärarna ser att det sker lärande på alla förskolegårdar men att de går att utveckla så att det sker ännu mera lärande där. Förskollärarna uttrycker att den pedagogiska verksamheten på gården mestadels är Spontan och att det är barnens lek som är i fokus.

I följande studie är syftet att bilda kunskap om förskollärares upplevelser av barns Spontana musicerande i förskolan. Hur beskriver förskollärare sina upplevelser av barns Spontana musicerande och hur upplever de sin roll i detta?Detta har undersökts med hjälp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med utbildade förskollärare som arbetar inom förskola. Den teoretiska utgångspunkten i studien är fenomenologisk, vilket innebär att vi vill försöka förstå barns Spontana musicerande utifrån förskollärarnas perspektiv.

Detta är en teoretisk uppsats med syftet att belysa relationen mellan mänskligt (språkligt) meningsskapande och beteende. Tre drifter stipuleras: kontroll (förutsägbarhet), socialitet (samhörighet), och motilitet (Spontan rörelse). Utifrån dessa konstrueras en modell för meningsskapandet bestående av fyra s.k. egokomponenter (jaget, miget, existensen och essensen) som på olika sätt är kopplade till drifterna. Ett sekundärt syfte är att undersöka möjligheten att konstruera ett s.k.

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur lärare i grundskolans tidiga år och förskollärare i förskoleklass ser på begreppen lek och lärande samt i vad mån lärarna ser ett samband mellan lek och lärande. Undersökningen är en kvalitativ studie som undersöker pedagogers syn på lek och lärande samt hur lärarna använder sig av leken som ett verktyg i undervisningen. I studien har tre förskollärare samt tre grundskollärare i årskurs 1-3 intervjuats. Resultatet visar att lärare i grundskolan vill använda sig av leken i större utsträckning än vad de gör idag. De använder sig av lek i syfte att öka motivationen hos eleverna samt att göra lärandet lustfyllt. Förskollärarna använder sig i större utsträckning av lek i undervisningen för att främja lärandet, deras lek är Spontan och den används i olika syften. Lärarna i studien påtalade att de är för styrda, däremot känner förskollärarna i förskoleklassen en större frihet och mer utrymme i sin undervisning.

Syftet med detta examensarbete var att skapa ett matematiskt arbetsmaterial för pedagoger. Materialet ska underlätta för pedagoger som känner sig obekväma eller illa till mods vid tanken på att arbeta med matematik. Materialet, som består av handledning, arbetsmaterial och ett formulär togs fram efter att ha studerat litteratur och efter att förtester med fyra barn gjorts. Materialet är tänkt att hjälpa pedagoger att få syn på de fem grundläggande principerna hos barn som behövs för att bli bra på aritmetik. De fem principerna är ramsräkning, sifferkunskap, antalsräkning, ordinaltalsräkning och Spontan antalsuppfattning.

Uppsatsen handlar om samverkan kring psykiskt funktionshindrade. Psykiatrireformen trädde i kraft 1995 med syftet att förbättra de långvarit psykiskt funktionshindrades livssituation och öka deras möjligheter till delaktighet i samhället. Kommunerna fick ansvar för att samordna de insatser som psykiskt funktionshindrade behövde. Syftet med studien är att genom lärande få en fördjupad förståelse för hur samverkan sker kring människor med psykiska funktionshinder.Studien är genomförd som en fallstudie med ett kvalitativt angreppssätt. Undersökningsgruppen representeras av sex personer som aktivt arbetar i samverkan kring psykiskt funktionshindrade. En person från varje organisation intervjuades.

Missfall eller Spontan abort förekommer relativt ofta och innebär att fostret avlider och med sammandragningar stöts ut från livmodern innan den anses vara livskraftig. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelse av missfall. Till detta valdes sju vetenskapliga artiklar av kvalitativa studier, som analyserades med en manifest innehållsanalys och resultatet av detta blev fyra kategorier: Första reaktionen var chock och kaos, Behov av stöd, bekräftelse och tröst, Känna skuld för missfallet och rädsla för barnlöshet samt Att försonas med förlusten. Resultatet visade att hur kvinnor hanterade graviditetsförlusten berodde på tillgången av relevant stöd i upplevelsen, genom att få förståelse och kunna prata om missfallet kunde kvinnor bearbeta händelsen. Slutsatsen blev att vårdgivare i relationen till kvinnor kunde förse dem med kunskap och information gällande missfall samt erbjuda hjälp för att bearbeta traumat.

Vid åldrandet försämras den verbala kommunikationen och kroppslig beröring blir en viktig del i kommunikation med andra. Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera vilka faktorer som påverkar den äldre patientens upplevelse av sjuksköterskans beröring. Beröring har två olika dimensioner, en instrumentell och en affektiv. Äldre patienter upplever instrumentell beröring som nödvändig, medan den affektiva beröringen upplevs som Spontan. Resultatet visar att sjuksköterskans kön och ålder har en betydelse för hur äldre patienter upplever beröring.

Vid åldrandet försämras den verbala kommunikationen och kroppslig beröring blir en viktig del i kommunikation med andra. Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera vilka faktorer som påverkar den äldre patientens upplevelse av sjuksköterskans beröring. Beröring har två olika dimensioner, en instrumentell och en affektiv. Äldre patienter upplever instrumentell beröring som nödvändig, medan den affektiva beröringen upplevs som Spontan. Resultatet visar att sjuksköterskans kön och ålder har en betydelse för hur äldre patienter upplever beröring.