Med avstamp i teorier från George Herbert Mead, Charles Horton Cooley och Thomas J. Scheff kommer vi i denna uppsats fokusera kring frågan, vilken betydelse har läraren för utvecklingen av elevens självkänsla?Med utgångspunkt i dessa teorier och vissa centrala begrepp såsom Spegeljag, sociala band och ME och I kommer vi att fördjupa oss i den verklighet där eleven möter sin lärare, hur detta möte påverkar elevens personliga utvecklig mot en identitet samt hur relationen påverkar elevens utvecklig mot ett själv och deras självkänsla.  Eftersom ungdomar tillbringar mest tid i skolmiljön och där lärare är de vuxna, vill vi undersöka om relationen med lärare påverkar ungdomar när det kommer till personlig utveckling, självkänsla och identitet.Nyckelord: självkänsla, personlig utveckling, skola, relationer.

This bachelor thesis aimed to explore, in a qualitative manner, the relationship and the interaction between the hospital welfare officer and the rest of the nursing staff. We chose this subject because we wanted to explain the phenomena of being a medical outsider in the nursing team. Our questions at issue were the following three: How does the hospital welfare officer define his occupational sphere and how do the rest of the nursing staff define it, according to the welfare officer himself? Is the welfare officer's relation to his own professional role and to the rest of the nursing staff affected by where his office is placed - secluded from or within the clinic? How does the welfare officer himself value his profession in relation to the rest of the nursing crew? To answer these questions we interviewed eight welfare officers, placed in two different hospitals. We used three different theories to explain the primary information.

Yrket som kriminalvårdare innebär många arbetsuppgifter som bör grundas i ett professionellt förhållningssätt. Kriminalvårdaren skall förhålla sig personligt men inte privat gentemot intagna samt skilja på person och gärning i bemötandet. Ett professionellt förhållningssätt präglas av verksamhetens riktlinjer och normer så väl som individuella värderingar och intressen. Syftet var att beskriva kriminalvårdares individuella uppfattningar om att utöva professionalitet samt skilja på att vara personlig och privat i sitt yrkesutövande. Teoretiska utgångspunkter har tagits i den symboliska interaktionismen och teorin om Spegeljag.

Studien syftar till att ge en bild av hur fotbollsintresserade män konstruerar sin identitet genom sitt supporterskap, med utgångspunkt i mediebilden av fotbollssupportern som bråkig och stökig. Vi har en socialkonstruktionistisk ansats och använder symbolisk interaktionism och stigmabegreppet för att förstå och förklara våra resultat. Materialet bestod av sex intervjuer med supportrar till två olika allsvenska fotbollslag.Vår studie genererade fyra olika supporterskapsteman i vilka det kan utläsas olika sätt som fotbollssupportrar konstruerar sin identitet genom. Supporterskapet som en del av mig tar upp hur viktigt det är för fotbollssupportrar att visa engagemang och tillhörighet till sitt lag och hur de tycker att supporterskapet är en naturlig del av deras identitet. Det visar även att närvaron och engagemang på fotbollsmatcher är den mest centrala delen i supporterskapet som identitet.

Detta är en kvalitativ studie av unga som tidigare har levt gömda i Sverige men idag har permanent uppehållstillstånd. Insamlade av data har skett genom fem halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med personer i åldern 11 ? 24 år, alla var dock 18 år eller yngre när de levde gömda. Syftet med studien är att få större kunskap om och inblick i hur det är att leva gömd och undersöka vilka konsekvenser detta får för de ungas livssituation idag. Vi vill öka förståelsen för gruppen unga som tidigare levt gömda men också undersöka vilka behov dessa unga kan tänkas ha och hur deras situation kan förbättras.

SammandragDenna uppsats ämnar studera huruvida yrkesidentitet påverkar perception avarbetsgivarvarumärke och val av arbetsplats, en outforskad aspekt inom fältetarbetsgivarvarumärke som uppmärksammades efter genomgång av tidigare forskning.Tidigare studier fokuserar främst på exponering som den avgörande faktorn för ett attraktivtarbetsgivarvarumärke och forskningen i denna studie har haft som avsikt att undersöka omäven yrkesidentitet kan vara en av de mest avgörande faktorerna vid intresseskapande av ettföretag. Motiv för denna uppfattning fanns vid ett möte med ett av Sveriges störstanyhetsmedium, Dagens Nyheter (DN); ett välexponerat företag med ett mycket starktarbetsgivarvarumärke. Attraktionen i arbetsgivarvarumärket upplevs dock endast främst inomden specifika målgruppen journalister och redaktionspersonal vilket företaget observerat isvårigheten att rekrytera andra yrkeskategorier. Fokus hos företag mot en viss yrkeskategorikan te sig problematisk när företaget har behov av att anlita personal inom ett annat områdeän organisationens huvudsakliga. Detta dubbla ansikte i arbetsgivarvarumärket har varitutgångspunkten i uppsatsarbetet där DN-fenomenet visat att ett etableratarbetsgivarvarumärke inte alltid räcker för att attrahera och rekrytera personal.

Vi har skapat en kandidatuppsats i syfte att undersöka hur mellanchefer upplever och hanterar sitt bemötande av personal samt hur de upplever och hanterar sitt bemötande i förhållande till rollen som mellanchef och andra roller de har i back- respektive frontstage. Uppsatsen syftar även till att undersöka om mellanchefers bemötande av personal påverkas av deras egna erfarenheter från privat- och arbetslivet. Vi ville också ta reda på om människans bemötande skiftar utifrån olika situationer och om detta sker beroende på vilka som ingår i bemötandesituationen samt om för många olika roller att handskas med leder till ett tillstånd av kaos i bemötandet av andra. Vår förhoppning med denna studie är att bidra till att ge mellanchefer en möjlighet att reflektera över sitt bemötande mot sin personal och på så sätt kunna utveckla sitt bemötande. Med kvalitativ metod däribland samtalsintervjuer och observationer insamlades material som sedan tolkades och analyserades utifrån Goffmans rollteori, Meads symboliska interaktionism och Cooleys Spegeljaget.I vår huvudfråga ville vi undersöka hur mellanchefer upplever och hanterar sitt bemötande av personalen samt hur de upplever och hanterar sitt bemötande i förhållande till rollen som mellanchef och andra roller de har i back- respektive frontstage.