Syftet med arbetet är att förstå vad en grupp lärare i grundskolan förväntar sig av Specialpedagogen. Med hjälp av litteraturstudier och intervjuer vill jag försöka ta reda på vilka förväntningar som finns. Sammanfattningsvis får jag uppfattningen att förväntningarna på Specialpedagogen överensstämmer ganska bra med vad som står i styrdokument och vad vi lärt oss på utbildningen. Man förväntar sig att Specialpedagogen ska arbeta på tre nivåer, individ- grupp- och organisatorisk nivå..

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilken funktion Specialpedagogen kan ha i skolans ledning samt att jämföra rektors respektive Specialpedagogens syn på Specialpedagogens funktion i ledningsgruppen. Utifrån detta syfte ställs frågor som: Vilken är Specialpedagogens funktion i skolans ledningsgrupp? Är det ett medvetet val att en specialpedagog ingår i skolan ledningsgrupp? Hur påverkar Specialpedagogen skolans syn på individanpassningen i skolan? Hur påverkar Specialpedagogen skolans syn på integration/segregation? Och vem äger specialpedagogiken på skolan? Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre rektorer och tre specialpedagoger på tre olika skolor. Samtliga specialpedagoger medverkar i respektive skolas ledningsgrupp. Studien visar att Specialpedagogen har en stor betydelse på dessa skolor.

Syftet med studien har varit att ur ett förskollärarperspektiv tydliggöra verksamma förskollärares önskningar och förväntningar på samarbetet med Specialpedagogen samt att jämföra dessa med Specialpedagogens uppdrag. Detta har jag närmat mig genom att göra kvalitativa forskningsintervjuer som sedan har tolkats utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt. Anledningen till varför jag valde att göra en studie om detta beror på att jag anser att Specialpedagogen borde bli en större del i förskoleverksamheten och att skollagens och läroplanens intentioner inte förverkligas om Specialpedagogen inte deltar i verksamheten. Utifrån olika perspektiv på specialpedagogik har jag försökt förstå vilket stöd förskollärarna önskar från Specialpedagogen i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att förskollärarna har det kritiska perspektivet på specialpedagogik.

Av tradition har specialpedagogiken handlat om normalitet och avvikelse. Målet med dagens skola är en skola för alla, där den breda mångfalden ses som en tillgång. Alla som lever tillsammans i samhället ska också kunna gå i samma skola. Studien syftar till att genom en kvalitativ studie undersöka vilka förväntningar lärare i grundskolan har på Specialpedagogen. Samtidigt redogörs för den syn Specialpedagogen själv har på sitt uppdrag.

Abstrakt Roos, Andrea & Ståhl, Jenny-Ann (2009) Specialpedagog med arbetsmiljöuppdrag (Special need´s teacher with a working environment mission) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilken roll Specialpedagogen kan spela om han/hon upptäcker vuxenmobbning och kränkande behandling i skolan. Utifrån detta syfte ställs frågor som: Hur mår vuxna i skolan idag? Har Specialpedagogen kompetenser för att hantera vuxenmobbning och kränkande behandling i skolan? Hur kan Specialpedagogen främja den psykosociala arbetsmiljön i skolan? Kvalitativa intervjuer har gjorts med tre specialpedagoger och tre rektorer på fyra olika skolor. Samtliga specialpedagoger har en specialpedagogisk påbyggnadsutbildning som påbörjades efter 2001 och alla rektorerna har rektorsutbildning eller motsvarande. Studien visar att Specialpedagogen har relevant utbildning och en bra position mellan ledning och arbetslag, för att delta i både det proaktiva och reaktiva arbetet med vuxenmobbning och kränkande behandling, men inte alltid mandat från ledningen att göra det.

Abstra Abstra ct Inom gymnasieskolans yrkesprogram undervisar många yrkeslärare utan pedagogisk behörighet. Inom dessa program finns elever i behov av särskilt stöd som ska erbjudas det stöd de behöver inkluderat i sin undervisning. Specialpedagogens roll är i detta sammanhang att hjälpa eleverna via lärarna för att eleverna ska kunna nå målen i utbildningen. Syftet i detta arbete är således hur Specialpedagogen kan utveckla ett samarbete med en grupp yrkeslärare utan pedagogisk behörighet. Genom kvalitativ metod har frågeställningar som rör yrkeslärarnas syn på lärande, lärarroll och specialpedagogiskt stöd undersökts i intervjuform.

Syftet med arbetet är att undersöka vad specialpedagoger, talpedagog och psykolog känner till om begreppen arbetsminne och arbetsminnesträning. Avsikten är även att klargöra hur vanligt förekommande det är med arbetsminnesträning i skolan samt hur Specialpedagogen innefattas av träningen. Resultatet av undersökningen visar att det saknas en entydig begreppsförklaring gällande arbetsminne och arbetsminnesträning.Alla intervjuade har kännedom om ämnet, dock i olika omfattning. Specialpedagogen har en central roll i arbetsminnesträningen..

ABSTRAKT McCormick, Emma & Nilsson, Sofie (2009). Specialpedagogens roll i samtal mellan hem och skola (The Special Needs Teacher in Conversations Between Home and School). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning är att undersöka vad Specialpedagogen har för roll då hon eller han deltar i samtal mellan hem och skola. Vi vill bland annat undersöka vilka förväntningar som finns på Specialpedagogen i samtalen, hur man förbereder sig inför dessa samtal och om Specialpedagogen känner sig rustad för rollen som kvalificerad samtalspartner. Undersökningsmetoden är kvalitativ intervju och vi har intervjuat tre specialpedagoger, tre pedagoger och tre vårdnadshavare.

Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning Vårterminen 2007 Abstract Nilsson, Kenneth (2007). Lärares uppfattningar om Specialpedagogens arbete (Teachers´ Comprehensions of the Special Education Teacher´s Practise) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Studiens syfte är att klarlägga lärares uppfattningar om Specialpedagogens arbete. Problemet preciseras med följande frågeställning: Hur skall Specialpedagogen arbeta? Nio verksamma lärare har intervjuats; samtliga lärare arbetar på F-6 skolor. Jag har använt mig av ostrukturerade intervjuer med en låg grad av standardisering.

Syftet med min undersökning var att undersöka, beskriva och förstå hur rektorer resonerar när de skapar en specialpedagogtjänst och beslutar vilka arbetsuppgifter Specialpedagogen ska ha. Vidare ville jag studera vilken roll rektorn anser att Specialpedagogen har på skolan. Resultatet av undersökningen skulle sedan jämföras med vad som framgår i examens-ordningen om Specialpedagogens arbetsuppgifter och roll i skolan. I undersökningen valde jag att använda mig av en kvalitativ metod, i detta fall den halvstrukturerade intervjun. Jag intervjuade sex rektorer inom grundskolan. Resultatet visar att specialpedagogernas arbetsuppgifter och roll i skolan överensstämmer, med något undantag, med vad som står i examensordningen. Det framkommer att specialpedagogerna fungerar i liten utsträckning på organisationsnivå.

Syfte: I föreliggande studie kommer Specialpedagogen fokuseras med utgångspunkt i skollagen och examensförordningen. Studien ämnar undersöka om skolutveckling är en viktig funktion för Specialpedagogen. Vad har fyra rektorer och fyra specialpedagoger att säga om det?Teori: Studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Varje skola har sitt sätt att använda Specialpedagogen.

Syftet med följande arbete är att undersöka om förskolans/skolans kvalitetsredovisningar kan användas av Specialpedagogen som ett redskap för att synliggöra behovet av den specialpedagogiska kompetensen i verksamheterna, utifrån examensordningen. I vårt arbete har vi använt oss av dokumentanalys som metod. Vi har läst kvalitetsredovisningar från två olika kommuner från förskola och och skola F-6. Dessa har bearbetats enskilt av var och en utifrån kriterier som vi innan bestämt. Vi har dels analyserat innehållet och dels gjort en jämförelse mellan kvalitetsredovisningarna från förskolor och skolor i kommunerna.

Syfte: Det övergripande syftet är att undersöka vad lärare förväntar sig att Specialpedagogen ska arbeta med och hur dessa förväntningar ställer sig i relation till de kompetenser som Specialpedagogen har enligt examensförordningen.Teori: Det är en statistisk studie som bygger på en enkät med fasta svarsalternativ och en öppen fråga. Studien är en tolkande forskning där intresse finns att hitta mönster i pedagogernas förväntningar och sedan ställa dem i relation till Specialpedagogens gällande examensförordning, specialpedagogikens och specialundervisningens historia och specialpedagogiska perspektiv. Den har därför en delvis hermeneutisk karaktär. Metod: Som datainsamlingsmetod har enkäter använts. Enkäterna lämnades ut till fem grundskolor, 54 enkäter lämnades ut och 43 enkäter kom in.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare arbetar med sitt pedagogiska uppdrag, som innebär att kunna möta alla de olika behov som kan finnas i barngrupper på förskolan. Samt att ta reda på vad Specialpedagogen kan bidra med i det arbetet, för att utveckla verksamheterna till att passa alla de barn som vistas där. Även hur rektorerna tycker att det specialpedagogiska arbetet på förskolan ska fungera undersöks i studien. För att få svar på frågeställningarna har jag gjort kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare och två rektorer. Den kvalitativa forskningen bygger på individens egna uppfattningar om det fenomen som undersöks och det var just det som jag eftersökte för min studie.Mitt resultat visar på de olika behov som förskollärarna ansåg att det fanns på förskolan dag och hur de arbetar för att möta dessa.

Malmö högskola Lärarutbildningen Specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen Distans H05 Vårterminen 2008 Kerstin Krona Abstract Krona, Kerstin (2008). Specialpedagogen ? gymnasielärarens coach och problemlösare i ett paradigmskifte. (The Special Education Teacher ? the senior high school teacher´s coach and problem solver in a new paradigm) Vi lever i en omvälvande tid ? i ett paradigmskifte.