Abstract1985 tog Michail Gorbatjov över makten i Sovjetunionen, och en ny omskakande period tog vid. Gorbatjovs reformer, glasnost (öppenhet) och perestrojka (omdaning), blev början till slutet för sovjetstaten genom de oerhörda följdverkningar de fick för landet: det kommunistiska Sovjetunionen, bestående av 15 delrepubliker, blev till ett land, Ryssland, med en demokratisk författning. Vi har valt att utgå från fyra olika teoretiska perspektiv för att kunna förklara reformernas bakgrund och Gorbatjovs roll i detta skeende: individ-, grupp-, stats- och systemnivå. Vi driver tesen att interna och externa faktorer inom Sovjetunionen har framkallat en situation varigenom Gorbatjov kunde ta makten och förändra samhället, något som aldrig tidigare skett i samma utsträckning. Gorbatjovs personlighet och inre värderingar anser vi hade stor betydelse för utvecklingen, men beslutsfattandet var en kollektiv process vilket krävde skicklig manipulation och sluga metoder.Sovjetunionens historia kantades av våld, lidande och diktatur, men under Gorbatjov kunde befolkningen börja att åtminstone hoppas på något bättre.Nyckelord: belief system, Michail Gorbatjov, förändring, Sovjetunionen, utrikespolitik.

Jag ville med denna uppsats undersöka likheter och skillnader mellan det tjeckoslovakiska samhälleliga och politiska systemet under reformförsöket 1968 och göra en jämförelse med det sovjetiska systemet på samma område under den tiden. Jämförelsen kom att handla om mänskliga rättigheter, censur och yttrandefrihet. För detta ändamål gjorde jag en litteraturstudie samt en jämförelse mellan systemen och kom fram till att det är stor skillnad mellan Tjeckoslovakien under reformförsöket 1968 och Sovjetunionen. Detta byggde jag på Barry Buzans kriterier för vad som kännetecknar en stat. Tjeckoslovakien hade en demokratisk tradition, medan Sovjetunionen inte hade det.

AbstractSedan Kubas revolution 1959 har landet genomgått stora förändringar. Denna uppsatsundersöker hur utvecklingen av Kubas sjuk- och hälsovårdssystem mellan åren 1959-1996 harpåverkats av såväl interna som externa faktorer. Detta har gjorts ur ett empiriskt och ettteorikonsumerande perspektiv. Statistik har legat till grunden för den empiriska delen och deteoretiska perspektiv som används är hämtade ur legitimitetsteori, biståndsteori ochsanktionsteori. I denna uppsats har vi använt oss av ett avvikande-perspektiv på Kubas sjuk-och hälsovårdssystem.

Under Finska Vinterkriget fanns två dominerande partier i Norrbotten, socialdemokraterna och kommunisterna. Tidningen Norrskensflamman var kommunistisk och socialdemokraternas tidning hette Norrländska Socialdemokraten, NSD. Under tidsperioden då Finska Vinterkriget rasade, 1939-1940, bildades två läger där det ena stödde Finland och det andra stödde Sovjetunionen. DE två dominerande partierna i Norrbotten bidrog till att befolkningen delades upp beroende på om man stödde Finland eller Sovjetunionen i Finska Vinterkriget. Medier är inte bara kanaler som förmedlar den politiska informationen och debatten i samhället utan de speglar också det politiska system som finns i landet.

Min syfte med uppsatsen har varit att se om det genom att undersöka fyra olika läroböcker i historia utgivna under en 50-årsperiod, se om det kunde finnas någon förskjutning över tid när det gäller hur läroböckerna skildrat och belyst Sovjetunionen mellan åren 1917-1953.Till min hjälp att undersöka denna frågeställning, har jag i min aktuella uppsats och undersökning använt mig av en komparativ metod och det huvudsakliga teoretiska verktyget har varit historiemedvetande.De läroböcker som jag har använt mig av i studien har varit fyra stycken läroböcker med inriktning på gymnasieskolan och då framförallt de humanistiska och samhällsvetenskapliga linjerna eller programmen. De läroböcker som studerats är utgivna med ungefär 15 års mellanrum (1961, 1977, 1992 och 2009) och kan ses som en studie över tid i hur läroböcker har valt att fokusera på eller presentera en specifik historisk händelse eller företeelse, i detta fall Sovjetunionen mellan åren 1917-1953.Mina slutsatser och mitt resultat är att man delvis kan se en förskjutning över tid, men att det kan bero på flera olika och ting såsom den nya forskningen som tidigare inte varit känd för läroboksförfattare. De saker som gör att man kan urskilja en förskjutning över tid mellan de olika lärböckerna kan bland annat bero på att forskare sedan Sovjetunionens fall har fått tillgång till arkiv som tidigare var stängda för fristående forskare.En annan orsak kan vara att det kan vara lättare att tolka händelser och företeelser som ligger i ens omvärld, när tiden ger en lite distans till händelserna och det geografiska området som ligger i blickfånget för undersökningen. Det finns alltid en risk att försöka att analysera och försöka att förklara saker och ting som ligger i ens egen nutid och geografiska närområde. Med lite distans i tid blir perspektivet lite annorlunda och slutsatserna förhoppningsvis lite mer analyserande..

Afghanistan är ett land där motsättningen mellan tradition och modernitet har kännetecknat hela 1900-talet. Skillnaderna mellan utvecklingen i städerna och i landsbygden är stora vilket är en av orsakerna till att landet har splittrats. Olika moderniseringsförsök har utgjorts av olika utomstående aktörer under de senaste 100 åren. Denna undersökning fokuserar på en jämförelse mellan två olika perioder där man har försökt att modernisera Afghanistan. Det första exemplet är Sovjetunionen, från år 1973 fram till år 1991.

I uppsatsen granskas det hur den nazityska utrotningspolitiken under andra världskriget framställts i läroböcker för historia som riktar sig mot grundskolans senare år och gymnasiet. Här undersöks även hur regeringens informationsinsats Levande historia som genomfördes 1998 påverkade framställningen av den nazityska utrotningspolitiken i läroböckerna. Vidare ställs denna framställning mot framställningen av de folkmord som begicks i det kommunistiska Sovjetunionen under Stalins regim tid. Sexton läroböcker undersöks för att hitta svar på frågeställningarna och här används både en kvalitativ och en kvantitativ metod. Resultatet visar att framställning och utrymme när det gäller den nazityska utrotningspolitiken har gått från inget utrymme alls i den första undersökta läroboken, till att få en väldigt framträdande roll i de senaste årens läroböcker.

1957 sände Sovjetunionen upp den första satelliten av dom 27 i nulägets existerande satelliter som an-vänds för inom GPS. Senare under kalla kriget så påskyndades finansieringen av GPS och fler satelliter tillverkades för att kunna ge bättre och mer exakt position.I dagsläge används GPSen för allt inom tjänstearbete och fritid, från flygplan för att hålla koll på kursen till hobby sport som Geocaching..

Begreppet Counterinsurgency har fått stor uppmärksamhet, speciellt efter NATOs operationer i Afghanistan och Irak. Sedan den svenska Försvarsmakten ingått som medlem i NATO- samarbetet PFP (Partnership for Peace) är även Sverige sedan en tid tillbaka involverade i konflikten i Afghanistan. Mycket av det doktrinära arbetet i länder, involverade i dessa konflikter, har varit inriktat mot irreguljära konflikter och Counterinsurgency-operationer. Stora mängder forskning görs inom ämnet bland annat av den franska COIN-teoretikern David Galula. Galula utkom 1964 med sin bok Counterinsurgency Warfare: Theory and Practice, och är internationellt erkänd som ett av de stora namnen inom COIN-teorin.Den sovjetiska invasionen av Afghanistan är en av modern tids största militära operationer.

AbstractIII-essay in political science by Christoffer Harnell, autumn -08. Supervisor: Malin Stegman-McCallion. ?Nuclear Disarmament - USA and the Soviet Union 1960-2002? This essay is about USA and the former Soviet Union and their nuclear disarmament. The purpose is to explain why and when the two states begun their nuclear disarmament, as well as what caused the start of the process.

Begreppet counterinsurgency har fått stor uppmärksamhet efter 2001 och USA:s militäraengagemang i Afghanistan och Irak. USA har bedrivit ett gediget utvecklingsarbete sedan dess och en ny doktrin för just counterinsurgency presenterades 2006. Redan 1964 utkom fransmannen David Galula med en bok i ämnet. Det har alltså funnits teorier om counterinsurgency sedan dess. Sovjetunionens engagemang i Afghanistan under 1980-talet slutade med att den afghanska kommunistregimen kollapsade.

Läroboken har en viktig roll i undervisningen, så pass att den på många sätt styr undervisningen. Historia formar på många sätt även vårat historiemedvetande. Med utgångspunkt från detta och diverse undersökningar som påvisar att ungdomen i Sverige har dålig kunskap om kommunistiska regimers brott mot mänskligheten så försöker detta arbete ge förklaringar till den dåliga kunskap genom kvalitativ text och bildanalys av läroböcker. En avgränsning har även använts där gymnasiet och grundskolan över en tidsperiod som sträcker sig från 1960-talet fram till nutid. En avgränsning har även gjorts där Sovjetunionen tjänar som representant för kommunistiska regimers brott, då denna är den första regimen i och med revolutionen 1917 samt ligger i vårt närområde.

Denna uppsats undersöker den feministiska agitatorn och anarkisten Emma Goldman i syfte att identifiera en radikal teori om samarbete och gemenskaper som tillåter individuell frihet utan konflikt med det sociala. Framförallt fokuserar den på Goldmans upplevelser av Sovjetunionen och det Spanska inbördeskriget, och på hennes idé om den »konstruktiva revolutionen « som hon utvecklar i interaktion med dessa. Själva undersökningen sker i fyra delar med fyra olika fokus: individen, massan, revolutionen och organisationen i den ordningen. Som material används framförallt Goldmans två böcker om Sovjetunionen ? med fokus på efterordet i den senare boken ? samt textsamlingen Vision On Fire med Goldmans texter om det spanska inbördeskriget och den anarkistiska organiseringen där.

Denna uppsats undersöker den feministiska agitatorn och anarkisten Emma Goldman i syfte att identifiera en radikal teori om samarbete och gemenskaper som tillåter individuell frihet utan konflikt med det sociala. Framförallt fokuserar den på Goldmans upplevelser av Sovjetunionen och det Spanska inbördeskriget, och på hennes idé om den »konstruktiva revolutionen « som hon utvecklar i interaktion med dessa. Själva undersökningen sker i fyra delar med fyra olika fokus: individen, massan, revolutionen och organisationen i den ordningen. Som material används framförallt Goldmans två böcker om Sovjetunionen ? med fokus på efterordet i den senare boken ? samt textsamlingen Vision On Fire med Goldmans texter om det spanska inbördeskriget och den anarkistiska organiseringen där.

Denna uppsats undersöker den feministiska agitatorn och anarkisten Emma Goldman i syfte att identifiera en radikal teori om samarbete och gemenskaper som tillåter individuell frihet utan konflikt med det sociala. Framförallt fokuserar den på Goldmans upplevelser av Sovjetunionen och det Spanska inbördeskriget, och på hennes idé om den »konstruktiva revolutionen « som hon utvecklar i interaktion med dessa. Själva undersökningen sker i fyra delar med fyra olika fokus: individen, massan, revolutionen och organisationen i den ordningen. Som material används framförallt Goldmans två böcker om Sovjetunionen ? med fokus på efterordet i den senare boken ? samt textsamlingen Vision On Fire med Goldmans texter om det spanska inbördeskriget och den anarkistiska organiseringen där.